– Vårt mål är att hitta biomarkörer som kan identifiera aggressiv prostatacancer i ett tidigt skede. Lika viktigt är att finna biomarkörer som kan förutsäga vilken behandling som passar bäst för varje enskild patient, säger Pernilla Wikström, professor vid Umeå universitet. Prostatacancer kan ha många ansikten. Många män får en botbar form av sjukdomen, men … 
Bioinformatik är grundläggande för dagens högteknologiska medicinska och biologiska forskning, där stora mängder data analyseras. På Sahlgrenska Akademin har en avancerad infrastruktur byggts upp, med metoder och verktyg som revolutionerar diagnostik och behandling av sjukdomar. Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt forskningsområde, som rör sig mellan biologi och datavetenskap. Det handlar om datorstödd hantering av DNA-, RNA- … 
– I samverkan med industrier och andra lärosäten gör vi det tidigare omöjliga möjligt. Grunden är lagd, nu är det bara en fråga om tid, fastslår Ulf Jansson, professor och forskningsledare för SSF-projektet Utveckling av processer och material i additiv tillverkning. Additiv tillverkning, eller 3D-printning, har potential att fullständigt revolutionera villkoren för tillverkningsindustrin. I ett … 
Vid Karolinska Institutet studerar Kristiina Tammimies forskargrupp genetiska och andra riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Målet är att hälsovården tidigt ska kunna upptäcka barn med NPF. Kristiina Tammimies har studerat genetik i Finland, doktorerat inom molekylär genetik på Karolinska Institutet och gjort sin postdoc i Kanada. Det var i Toronto hennes intresse väcktes för hur … 
– Coronapandemin påverkar hela vårt samhälle och har tydligt visat på behoven av forskning, på både kort och lång sikt. Flera satsningar är under diskussion, hur de slutligen utformas återkommer vi till i kommande proposition, säger forskningsminister Matilda Ernkrans. Coronakrisen utmanar det ekonomiska läget i samhälle och näringsliv vilket kan påverka möjligheterna för investeringar i … 
Den rådande pandemin har fått många forskare att inkludera Covid-19 i sina projekt. – Vi vill bidra med den expertis vi byggt upp med stöd av SSF, säger professor Gunilla Westergren-Thorsson vars forskning är inriktad på att få lungan att reparera sig själv. Projektet grundar sig på forskargruppens tidigare upptäckt av så kallade mesenkymala stamceller … 
Innovation, modiga beslut och en holistisk syn krävs för att skapa en hållbar framtid. AFRY förstärker sitt fokus på hållbarhet och samverkar med olika aktörer för att hitta vägen framåt. Nu är det dags att skala upp från pilotprojekt till större satsningar. När företagen ÅF och Pöyry gick samman förstärktes fokuset på en hållbar samhällsutveckling. … 
Idag utnyttjas fordonsbatterier till endast en femtedel av sin kapacitet, vilket har stora negativa miljökonsekvenser. Vid Mälardalens högskola undersöker forskare hur dessa batterier kan tas om hand och få ett andra liv. – Inom en snar framtid når tiotusentals ton fordonsbatterier sin maximala livslängd i sin ursprungliga funktion. Men då återstår en mycket stor del … 
Nanomaterial har många spännande tillämpningar inom sjukvården – för diagnostik, minskad infektionsrisk vid implantat och för att skapa nya sätt att ge läkemedelsbehandling. I frontlinjen för den här forskningen ligger Georgios Sotiriou vid Karolinska Institutet, som kombinerar ingenjörsvetenskap med biomedicin. Georgios Sotiriou är civilingenjör i tillämpad fysik i botten, men upptäckte snart han ville arbeta … 
– Samverkansforskning är superviktigt, kunskap överförs på bästa sätt via människors hjärnor och då är det centralt att näringsliv och akademi jobbar med gemensamma frågeställningar, säger Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Ericsson har en lång historia av samverkansforskning, en verksamhet som täcker hela skalan från långsiktig akademisk forskning till tillämpad produktnära forskning. – … 
Vi står på tröskeln till en revolution, där allt fler saker är uppkopplade och sammankopplade – Sakernas internet, IoT. Men många apparater har allvarliga säkerhetsbrister, med potentiellt katastrofala följder. Octopi-projektet ligger i frontlinjen för forskning om ett säkert IoT. Smarta elektroniska apparater och lösningar i våra hem, industrier och i hela samhället har stora fördelar, … 
Utvecklingen av nanoteknik har gått snabbt, dock är det först nu den på allvar börjar ses som en stor tillgång inom andra forskningsområden. Vid Lunds universitet utnyttjas nanorör för att utveckla nya sätt att exempelvis föra in biomolekyler i stamceller med hög effektivitet. Christelle Prinz är professor i biofysik på avdelningen för Fasta tillståndets fysik … 
Effektiva sårvårdsmaterial, friskare patienter, kortare vårdtider och minskad antibiotikaanvändning är några av målbilderna för HEALiX. Ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete med sikte på att skapa bättre förutsättningar för sjukvården att behandla och läka svårläkta sår. Svårläkta sår är ett stort problem, framför allt för de patienter som drabbas men även för samhället i stort. Mot den bakgrunden … 
Kiselbaserad integrerad kretschipteknologi är grunden till det moderna informationssamhället. Vid Uppsala universitet tar man kiselchippen vidare till nästa steg – för att skapa biosensorer, med en rad tillämpningar inom exempelvis bioteknik. Datachip av kisel, så kallade integrerade kretsar, är själva livsnerven i datorer, mobiltelefoner och annan digital kommunikationsutrustning. Under lång tid har fokus för datachipforskning … 
Autonoma system, mjukvara och artificiell intelligens är områden där Sverige har förutsättningar att profilera sig. Forskningsprogrammet WASP skapar en världsledande plattform där akademi och näringsliv samverkar för att bygga framtidens kunskap och kompetens inom detta fält. WASP är ett samverkansprojekt mellan näringslivet och universitet och Sveriges enskilt största forskningssatsning genom tiderna. Det är Knut och … 
Tidig diagnos är avgörande för att förebygga, bromsa, och på sikt bota demenssjukdomar. På KTH och KI utvecklar forskare en robot som kan upptäcka små, subtila kognitiva förändringar och bli ett effektivt redskap i demensutredningar. I traditionella demensutredningar medverkar en rad olika professioner, som läkare, psykologer, sjuksköterskor och logopeder. Nu kan ytterligare en kompetens adderas … 
Mobiler, datorer och trådlös överföring av data kan förbättras med den nya metod som forskare vid Linköpings universitet har tagit fram. Bättre egenskaper för halvledande metallnitridfilmer ger elektroingenjörer redskap för att bygga bättre elektronik. All elektronik bygger på halvledare som kan fås att leda ström på ett kontrollerat sätt. Professor Henrik Pedersens forskargrupp vid Linköpings … 
Våra liv blir alltmer uppkopplade och samhället mer och mer digitaliserat. Det kräver nya lösningar för kapacitet, säkerhet, snabbhet och energieffektivitet. Jiajia Chen forskar om framtidens optiska nätverksarkitektur för datacenter och telekommunikation. Samhället digitaliseras med hisnande fart, inte minst tack vare femte generationens mobilsystem, som möjliggör helt nya mobila applikationer, automatisering och digitalisering. Interkonnektivitet, där … 
Samhällsnyttiga UV-lasrar och UV-lysdioder, det är målet för professor Åsa Haglund och hennes forskargrupp på Chalmers. – Vi har utvecklat en unik membranmetod som förhoppningsvis kommer att ta oss hela vägen. Åsa Haglund och hennes forskning på ultravioletta ljuskällor har under de senaste sex åren finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet. Siktet har … 
Utmaningarna som formuleras i Agenda 2030 är globala och lösningarna brådskar. Det har blivit än tydligare under covid-19-pandemin. Ett nytt program om 200 miljoner kronor på SSF finansierar forskning i framkant som är kopplad till klimat, livsmedelsförsörjning, hållbar energiförsörjning och sjukdomsbekämpning. Det nya forskningsprogrammet, SSF-ARC (Agenda 2030 Research Centers), har identifierat fyra områden, som utgår … 
Omställningen till det fossilfria samhället brådskar och kräver stora ansträngningar från alla sektorer. – Vikten av samverkan är större än någonsin så att kunskap och forskning verkligen kan göra nytta. Det säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation. Stålindustrin i Sverige ligger i framkant när det gäller klimatsmarta produkter och processer. … 
Bakteriella infektioner är fortfarande en av huvudorsakerna bakom allvarliga och dödliga sjukdomar. Kristina Jonas och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet och SciLifeLab arbetar med att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom bakteriernas liv och leverne. Bakterieforskning har gamla anor men bakteriernas förmåga att överleva stressfaktorer som till exempel hetta, svält och antibiotika är till stor del … 
På tre år lyckades de bygga upp avancerad forskning inom additiv tillverkning i metall, gick från att inte vara citerade alls i forskningssammanhang till att bli en av de främsta i världen. Genom bland annat forskningsfinansiering från KK-stiftelsen valde de att fokusera på ett väl avgränsat forskningsområde med målet att på tre år bli internationellt … 
Hållbar bekämpning av skadeinsekter i jordbruket är avgörande för vår framtida matförsörjning. Med innovativ växtförädling omvandlas den anspråkslösa oljedådran till en ”fabrik” som ger oss värdefulla feromoner för miljövänlig skadedjurskontroll. Feromoner är doftämnen som utsöndras av insekter och som påverkar andra individer av arten, exempelvis vid fortplantning. Redan på 1960-talet började de användas för miljövänlig … 
För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt. AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är … 
Skärmar i färg med låg energi-användning kan skapas genom att ljus reflekteras av pyttesmå hål i metall. En konstellation av forskare tar nu fram elektroniskt papper i färg som kan revolutionera utvecklingen. Elektroniska skärmar är viktiga kommunikationsmedel men kräver stora mängder energi för att tillgodose våra dagliga behov. En grupp forskare håller nu på att … 
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en av Sveriges största forskningsfinansiärer. Vi är en oberoende stiftelse och delar ut ungefär 700 miljoner kronor om året till forskningsprojekt inom naturvetenskap, teknik och medicin. Stiftelsen grundades av medel från löntagarfonderna för 26 år sedan med ett kapital på 6 miljarder kronor. Syftet var, och är, att stötta … 
Katalys är en av våra viktigaste industriella processer. Men materialen i katalysatorer är dyra och har andra nackdelar. Dan J. Harding forskar om hur ytstrukturen på katalysatorer kan skapa billigare och mer hållbar katalys. Kemiska reaktioner som sker i gränsytan mellan fasta ytor och gaser är enormt viktiga och sker i en rad naturliga förlopp. … 
SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer. – Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forskningsstrategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi. – För långsiktiga målsättningar, som att bygga … 
Sven Nelander, professor vid Uppsala universitet, leder ett projekt där forskarna med hjälp av data matchar redan befintliga läkemedel mot olika cancersjukdomar. Uppmärksamheten blev stor när de i höstas lyckades identifiera en ny möjlig behandling mot nervcancer hos barn. – Vi har utvecklat en datoralgoritm som kan matcha stora mängder genetisk information med information om … 
Om robotar ska kunna användas i riktiga miljöer, där människor beter sig på ett naturligt sätt, måste de bli “socialt kompetenta”. Iolanda Leite vid KTH forskar om hur robotar kan lära sig att fungera i den dynamiska verkligheten. Det talas mycket om att robotar tar över. Men med dagens teknologi fungerar robotar egentligen bara i … 
Vanlig jord är ett av våra allra viktigaste ekosystem, som vi är helt beroende av för mat och som koldioxidsänka. Trots det är jord till stor del outforskad. Edith Hammer leder forskning som hjälper oss att bättre förstå denna livsviktiga resurs, så att vi brukar den på rätt sätt. Jordlagret består av ett myller av … 
– Vi har utvecklat en metod som bidrar till att förstå hur Covid-19 invaderar mänskliga celler och gör om dem till virusfabriker. Informationen kan användas som plattform för utveckling av behandling mot Coronaviruset, säger Ylva Ivarsson, professor vid Uppsala universitet. För två år sedan beviljades Ylva Ivarsson och hennes forskargrupp på Biomedicinskt centrum vid Uppsala … 
KK-stiftelsen har firat 25 år, ett kvarts sekel där forskning i samverkan mellan lärosäten och företag löpt som en röd tråd genom verksamheten. – Vårt uppdrag, nu som då, är att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen kommer att vara en fortsatt viktig aktör i det arbetet, säger Eva Schelin, vd. Efter drygt ett år på vd-posten … 
Katalys är oumbärligt i nästan alla kemiska processer. Ändå är det ett område med väldigt många obesvarade frågor. Peter Amann vid SU utvecklar banbrytande nya instrument och metoder för att studera katalys under realistiska förhållanden. Katalys är ett grundläggande förlopp och används inom nästan all tillverkning i den kemiska industrin. Det är också avgörande i … 
– Utmaningen med RNA-läkemedel är att hitta transportvägar och få in dem i cellerna som de ska påverka. Uppgiften är inte omöjlig, viruspartiklar vet exakt hur det kan göras. Nu är det vi som ska försöka hjälpa till att knäcka koden, säger Fredrik Höök, professor vid Chalmers tekniska högskola. Inom industriforskningscentrumet, FoRmulaEx, studerar forskare från … 
Den snabba digitaliseringen skapar stora möjligheter, men gör också samhället sårbart. Svagheter i eller angrepp mot den digitala infrastrukturen kan få katastrofala följder för hela samhället. Behovet av mer energieffektiva digitala lösningar blir dessutom alltmer uppenbart. Dagens digitala omställning är närmast att jämföra med paradigmskiftet från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, och potentialen är enorm. Detta har …
För sex år sedan tilldelades Herbert Zirath och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola ett femårigt SSF-anslag på drygt 30 miljoner kronor. Uppdraget var att finna nya lösningar för trådlös kommunikation med hög datatakt. Nu är de redo för nästa steg. Under de gångna åren har forskargruppen under professor Herbert Ziraths ledning utvecklat och konstruerat …
Spårning av antibiotikaförskrivning, sortering av e-post och beräknat underhåll av fordon. Det är några exempel på hur deep learning kan användas. Tekniken har medfört stora framsteg inom AI de senaste åren. – Deep learning eller så kallade djupa neuronnät har revolutionerat i princip alla områden inom AI. Ett av de senaste stora genombrotten har kommit …
Genom att mäta molekylers sammansättning och förändring i celler kan vi förstå vad som händer vid sjukdomstillstånd. En ny teknik har utvecklats som kan bidra till stora framsteg inom biomedicinsk forskning. När kroppens molekyler hamnar i obalans, ökar risken för sjukdomar. Vad som orsakar dessa processer i kroppen är okänt. Ökad kunskap om molekyler kan …
Organiska solceller är en viktig nyckel till framtidens hållbara energisystem. Men deras effektivitet behöver förbättras ytterligare innan de kan nå en bred marknad. Feng Gao i Linköping tar fram nya generationens organiska solceller, som är hållbara, estetiska och har hög verkningsgrad. Konventionella, kiselbaserade solceller har under decennier spelat en viktig roll för att ställa om …
– RISE har utvecklats till ett starkt forskningsinstitut med tydlig roll. Att ligga nia på Sveriges Young Professionals lista över drömarbetsgivare tyder på att fler än jag ser verksamheten som en plats där man får bidra till att göra världen lite bättre, säger vd Pia Sandvik. Det har gått fyra år sedan RISE bildades genom …
Svensk gruvindustri är världsledande och har en hög innovationstakt. Branschen utgår från samhällets behov av metaller och mineral för en grön omställning och ett hållbart samhälle. – Som exempel kräver en elbil batterimineral och mer koppar än en vanlig bil. Genom våra världsledande utrustnings- och systemleverantörer som utvecklar sin teknik i samverkan med våra gruvbolag, …
Forskningsinfrastruktur är mycket mer än enbart teknisk utrustning. Lika viktig är kompetensen. CCI är en central nod för mikroskopi i Norden, med expertis och teknologi i framkant. Nu blickar man framåt för att utöka sin roll i att erbjuda teknologi och kompetens i frontlinjen för livsvetenskaplig forskning. CCI, Centre for Cellular Imaging vid Sahlgrenska akademin, …
Avancerad mikroskopi öppnar ett fönster till den mänskliga hjärnan i realtid. Ilaria Testas forskning kan ge svar på hur hjärnans celler kommunicerar och varför vissa sjukdomar uppstår. Ilaria, som är fysiker med examen från universitetet i Genua, kom tidigt att intressera sig för mikroskopi och hur det kan användas inom livsvetenskaperna. Efter sina doktorandstudier i …
Katalysprocesser möjliggör stora delar av den värld vi lever i, dock används fortfarande tekniker som utvecklades för hundra år sedan. För att nå det hållbara samhället behöver katalysatorerna utvecklas vidare och förnyas. Det konstaterar Johan Zetterberg, universitetslektor vid Lunds universitet, som nyligen fått bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla en ny testutrustning …
Coronapandemin har satt än tydligare fokus på vikten av forskning inom livsvetenskaperna. Nu planeras området att knytas ihop med det stora forskningsprojektet WASP. Livsvetenskaperna är en central del av den forskning som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, inte minst genom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och Wallenberg centrum för molekylärmedicin. I ett …
Vi står på tröskeln till framtidens smarta samhälle. Men för att de mängder data som ständigt genereras ska göra verklig nytta som kritiskt beslutsstöd måste de kunna bearbetas och analyseras i realtid. Ett forskningssamarbete mellan KTH och RISE uppfinner lösningar för att skapa nytta av framtidens strömmade data. Den snabbt ökande digitaliseringen genererar enorma mängder …
Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla nya, biologiska läkemedel. På CellNova vid KTH är målet att bli en av världens ledande aktörer inom området. När Framtidens Forskning besöker det nationella forskningscentrumet Cell-Nova i början av april går den normala forskningen delvis på sparlåga. Istället arbetar medarbetarna intensivt med att ta fram ett …
Battery 2030+ är ett storskaligt och långsiktigt forskningsinitiativ med målet att utveckla framtidens batterier. Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet, koordinerar initiativet och hoppas att Europa ska ta ledningen inom batteriutvecklingen. I takt med att vårt samhälle ställer om till förnybar energi, krävs hållbara lösningar för energilagring i form av batterier. EU lanserade nyligen The …
Processer i industri, energiproduktion och transport styrs av datoriserad reglerteknik. Men tekniken är ofta inte anpassad för dagens höga digitalisering och kan vara sårbar för cyberattacker. André Teixeira forskar om cybersäkerhet för dessa kritiska styrsystem. Cyberattacker mot styrsystem i industrin, energianläggningar, transportsystem och annat kan få enormt svåra konsekvenser i form av oreda, ekonomiska skador …
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap måste vara med i problemformuleringen från start om vi ska kunna lösa de stora utmaningarna som beskrivs i Agenda 2030. Annars finns det risk för att fokus hamnar på fel saker. Det säger Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, RJ, som är en av de största icke-statliga forskningsfinansiärerna i Sverige. …
Vid Lunds universitet leder Christian Brackmann en forskargrupp som vill utöka användnings-området för Ramanspektroskopi. Kunskapen kan exempelvis användas för karakterisering av förbränning, bättre sterilisering av ytor samt mätning av miljöutsläpp i atmosfären. Ramanspektroskopi används idag av forskare över hela världen för att identifiera molekyler i analys av processer, material och levande celler. – Om man …
Ulrika Warpman Berglund leder ett SSF-finansierat projekt som grundar sig på ett helt nytt sätt att behandla cancer där man istället för att slå mot en specifik onkogen angriper tumörmiljön. – Vi har identifierat ett antal möjliga biomarkörer och är nu redo för nästa steg. Ställföreträdande forskningsgruppchef Ulrika Warpman Berglund arbetar tillsammans med professor Thomas …
Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet är en världsledande infrastruktur för analys och modifieringar av material samt masspektrometri. Här möts framtidens krav från forskning, myndigheter och näringsliv. Tandemlaboratoriet är det största och modernaste jonstrålecentrumet i Norden, sett till storlek och kapacitet, och infrastrukturen är öppen för både forskning och näringsliv. Här erbjuder fyra partikelacceleratorer icke-destruktiv materialanalys på …
Med hjälp av nästa generationens precisionsmedicin hoppas forskare vid SciLifeLab i Stockholm kunna skräddarsy och individanpassa framtidens läkemedelsbehandling för cancerpatienter. Det finns idag ett stort behov av att förbättra behandlingen av personer med cancersjukdomen akut myeloisk leukemi, AML. – Många svarar inte på sin behandling och återfallsrisken är påtagligt hög. Vi vill därför utveckla målinriktade …
Att röra sig mellan olika forskningsområden och miljöer berikar och leder till nya, oväntade lösningar och upptäckter. För att uppmuntra etablerade forskare att ta steget instiftade Stiftelsen för strategisk forskning i fjol programmet SSF Sabbatsår. Det var i samband med SSF:s 25-årsjubileum som det nya programmet lanserades som ett sätt att främja internationell mobilitet vid …
Henrik Pavia som leder SSF-projektet Produktionssystem för alger med högvärdiga tillämpningar har ägnat mer än 30 år av sitt yrkesliv åt vattenväxterna. I början delade han intresset främst med andra biologer men under senare tid har algerna kommit i ropet på bred front. Algodling är den snabbast växande sektorn inom globalt vattenbruk, i Sverige är …
I takt med den snabba utvecklingen inom IoT och AI ökar behovet av mycket snabbare nätverkskommunikation för att möjliggöra nya applikationer som augmented reality. Syftet med Edge computing är att beräkningarna sker så nära applikationen som möjligt, ”i kanten på molnet”. Ny teknik som augmented reality, AR och virtual reality, VR, kommer att förändra hur …
Att i realtid och detalj studera biomolekyler har stor betydelse för att exempelvis förstå hur sjukdomar uppkommer och utveckla läkemedel. Men det är oerhört svårt att göra så små molekyler synliga. Med stöd av SSF utvecklar nu forskare på Chalmers banbrytande mikroskopi som gör detta möjligt. Biomolekyler såsom proteiner är extremt små byggstenar i alla …
– Målet är att identifiera biomarkörer som ska ge patienter bättre diagnos, säkrare prognos och en mer individanpassad behandling säger Jonas Halfvarson, professor vid Örebro universitet som leder BIO IBD, en nationell studie kring inflammatoriska tarmsjukdomar. IBD är ett samlingsbegrepp för kroniska inflammatoriska sjukdomar i tarmen som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, allvarliga sjukdomar som …
Materialvetenskap är ett av Sveriges viktigaste forskningsområden och av största vikt för den svenska industrin. Det är därför ett av Vinnovas prioriterade områden, med ett stort antal satsningar. Vinnova är en statlig forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges innovationsförmåga och på så sätt bidra till en hållbar tillväxt. Myndighetens verksamhet spänner över ett brett spektrum …
Snart kan fler laboratorier mäta mekaniska egenskaper på mikroskala. Materialforskningen gynnas när modifiering av ett existerande verktyg möjliggör testning i tre dimensioner – till en rimlig kostnad. När Magnus Hörnqvist Colliander och hans medarbetare på Chalmers skulle utföra mätningar i ett forskningsprojekt, upptäckte de att utrustning de hade tillgång till hade stora begränsningar. Samtidigt föddes …
Förbättrad säkerhet i kärnkraftverk är syftet med ett spännande forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Chalmers, KTH och Uppsala universitet. En beläggning på rör kan förhindra olyckor. Genom att utveckla kärnbränslen med förbättrad tålighet mot höga temperaturer kan effekterna av en eventuell olycka minskas betydligt. Mattias Thuvander, docent på Chalmers, berättar: – Vid olyckan i …
Professor Jerker Widengren leder en forskargrupp som utvecklar framtidens fluorescensmetoder inom spektroskopi och mikroskopi. Med hjälp av superhögupplösande mikroskopi skulle tekniken kunna användas för tidig diagnostik av cancer. Jerker Widengren är professor i experimentell biomolekylär fysik vid KTH. Han leder en forskargrupp som arbetar med att öka känsligheten och upplösningen av fluorescensbaserad spektroskopi och mikroskopi. …
Genom att designa porösa 3D-matriser av nedbrytbara polymerer kan forskningsprojektet PrintKnit hjälpa rekonstruktiv kirurgi. Det finns ett stort behov av nya material som kirurger kan använda. Professor Anna Finne Wistrand leder en forskargrupp vid KTH som kombinerar kemi och ingenjörskonst för att skapa medicinska hjälpmedel. Porösa 3D-matriser skapas av nedbrytbara polymerer som kan skrivas ut …
Buggar i våra programvarusystem är så gott som ofrånkomliga. Men med rätt teknologi kan man förhindra att sårbarheter i systemen utnyttjas av hackare. På KTH undersöker en grupp forskare hur ny teknik kan minska faran med säkerhetsbrister och skapa ett starkare skydd mot attacker. Dagens datorer och mobiltelefoner är resultatet av årtionden av teknikutveckling runt …
Kemiska processer ligger bakom en stor del av våra dagliga liv. Med hjälp av gröna katalysatorer vill en forskargrupp vid Lunds universitet bidra till en mer hållbar kemikalieproduktion i framtiden. En katalysator är ett ämne som möjliggör, förenklar eller styr kemiska reaktioner utan att själv förbrukas. Genom bättre katalysatorer kan de kemiska processerna bli mer …
Behovet av snabb, enkel och tillförlitlig diagnostik av infektionssjukdomar har kommit i blixtbelysning i samband med coronapandemin. Ett stort samverkansprojekt mellan Chalmers, RISE, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet tar fram bärbar och effektiv analysutrustning för influensa och andra sjukdomar. Projektet, som har namnet FLU-ID, koordineras av Dag Winkler, professor på Institutionen för mikroteknologi …