Snabb metod kan ge rätt antibiotika inom fyra timmar

För patienter med sepsis kan varje timme utan rätt behandling påverka utfallet. En ny metod kan visa både bakterieart och resistens direkt från blodprov på mindre än fyra timmar. Målet är rätt antibiotika tidigare och klokare användning av de läkemedel som finns.

Vården behöver snabbare svar när en svår infektion misstänks. I ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet, KTH och Karolinska Institutet utvecklar forskare ett arbetssätt för att identifiera både bakterieart och vilka antibiotika som fungerar, direkt från blodprov.
Med 50 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, tillsammans med forskarkollegor tagit fram metoden.
– I dag kan vården behöva vänta ett till två dygn på svar. Vi kan få fram både bakterieart och resistensprofil på mindre än fyra timmar. För patienter med sepsis kan tidsvinsten få stor betydelse, säger Dan I. Andersson.
Sepsis är ett av vårdens mest akuta tillstånd. Organ kan skadas snabbt och risken för dödlighet är hög. Eftersom behandlingen måste starta direkt används ofta bredspektrumantibiotika innan läkaren vet vilken bakterie som orsakar infektionen.
När läget är livshotande behöver vården behandla direkt. Samtidigt kan bred behandling driva resistensutveckling och göra att viktiga antibiotika förlorar effekt över tid. Snabbare svar kan därför göra behandlingen mer träffsäker redan från början.

Från blod till svar
I dagens diagnostik odlas bakterierna oftast först fram i blododling. I det nya arbetssättet isoleras bakterierna direkt från blodprovet. Bakterierna placeras sedan i ett mikrofluidikchip. Där följs deras tillväxt, både med och utan antibiotika. Grundprincipen är enkel, enligt Dan I. Andersson:
– Om bakterierna fortsätter växa trots antibiotika är de resistenta. Om tillväxten stannar av är de känsliga. På så sätt ser vi snabbt vilka antibiotika som fungerar.
Metoden kan också visa vilka bakteriearter som finns i provet, vilket är viktigt vid blandade infektioner.

Rätt läkemedel tidigare
När bakterieart och resistens är kända kan läkaren tidigare välja ett smalare antibiotikum som riktas mot rätt bakterie. Det minskar behovet av bredspektrumantibiotika.
– Bredspektrumantibiotika behövs när vi inte vet vad patienten har drabbats av. Men de påverkar många bakteriearter samtidigt och ökar risken för resistensutveckling. Med snabb diagnostik kan de användas mer återhållsamt, förklarar Dan I. Andersson.
För patienten kan det betyda större chans att få rätt behandling i tid. För sjukvården kan det innebära kortare vårdtider, lägre kostnader och bättre användning av befintliga antibiotika.

Resistens under radarn
Heteroresistens är en risk eftersom testet kan missa just de bakterier som senare växer till under behandlingen, enligt Dan I. Andersson:
– Heteroresistens är vanligt, svårt att upptäcka och kan leda till sämre utfall. Om de resistenta cellerna inte syns i testet kan vården välja en behandling som ser rätt ut, men som ändå riskerar att misslyckas.
Forskarna har därför utvecklat en metod för att hitta mycket sällsynta resistenta bakterieceller. Det kan få betydelse om en liten resistent del annars riskerar att växa till under behandlingen.

Nästa steg
Forskarna har i dag ett prototypinstrument där de olika delarna har visats fungera. Nästa steg är ett mer automatiserat instrument som kan testas med patientprover i klinisk miljö.
– Målet är en maskin där blodprovet sätts in och svaret kommer efter fyra timmar, utan att personalen behöver flytta provet mellan olika steg. Det är steget från fungerande forskning till klinisk användning som återstår, säger Dan I. Andersson.
På längre sikt kan samma princip användas för fler infektioner. Utvecklingen pekar mot en mer precis infektionsvård, där behandling bygger på snabb kunskap om bakterien och dess resistens.
– Forskningen får störst betydelse när resultaten utvecklas till produkter som når patienterna. På tio års sikt hoppas jag att snabb diagnostik kan ge mindre sjukdom, lägre dödlighet, minskad användning av bredspektrumantibiotika och lägre vårdkostnader, säger Dan I. Andersson.