Kontinuerlig förnyelse vässar konkurrenskraften

Järn- och stålindustrin, en av Sveriges mest framgångsrika basindustrier, har under alla år lyckats ligga i framkant och många gånger även lett utvecklingen. En av nycklarna är den gemensamma forskning som har bedrivits under 100 år, som innebär att företagen samarbetar i stället för att konkurrera. Navet i samarbetet är Jernkontoret där forskningen organiseras i ett antal teknikområden.

Idag bedriver Jernkontoret gemensam forskning inom 15 teknikområden som omfattar material- och processteknisk forskning, från råvara till stål- och restprodukter. I ett samtal med de fyra forskningschefer som ansvarar för teknikområdena framkommer att järn- och stålindustrin har en smått unik situation.
– Eftersom våra svenska järn- och stålföretag har en hög grad av specialisering tillåter det ett nära forskningssamarbete som troligen är unikt globalt. Specialiseringen gör att de inte behöver konkurrera med varandra utan effektivt kan driva forsknings- och innovationsfrågor framåt för allas gemensamma nytta, förklarar Rachel Pettersson.

100 år av gemensam forskning
Sedan 100 år finns även ett väldigt nära samarbete mellan företagen, akademin och forskningsinstitutet Swerim.
– Jernkontoret har initierat gemensamma forskningsprogram sedan 1926. Det innebär att forskningen under ett sekel har drivit på innovation, effektivisering och konkurrenskraft inom den svenska järn- och stålindustrin. Det är en av förklaringarna till att vår industri fortfarande har kvar en mycket stark position i den globala konkurrensen, konstaterar Jonas Gurell.
En framgångsfaktor för den gemensamma forskningen är att den har kunnat hållas ihop över lång tid. Varje forskningsprojekt har en liten effekt, men det är när projekt läggs till varandra över tid som man ser dramatiska förbättringar inom områden som energianvändning, produktivitet och produktkvalitet.
– Teknikområdena inom Jernkontoret har också utvecklats över tid, nu har vi nya områden som digitalisering. Såväl teknikbevakning som egenintierad forskning och utveckling är i fokus. Likaså är kunskapsöverföring mellan de svenska företagen viktigt för att på ett effektivt sätt skapa nytta av framsteg som görs. Jernkontoret kan själva finansiera mindre pilotprojekt, men vi ansvarar framför allt för att formulera projektbeskrivningar och ansöka om medel till större gemensamma projekt, förklarar Helena Malmqvist.
Det framgår vidare att även om forskningen utgår från industrins behov så är samarbetet med den avancerade forskningen på akademin och Swerim helt avgörande för branschens starka position.

Forskning som skapar samhällsnytta
Att stål är av avgörande betydelse för samhället framgår om vi ser oss omkring. De flesta produkter är antingen tillverkade av stål, eller med hjälp av stål.
– Ju mer framgångsrika vi blir med att utveckla nya stålsorter och effektivisera tillverkningsprocesserna av dem, desto större samhällsnytta kan vi göra. Samhällskritiska sektorer som energi, försvar och fordon är helt beroende av att vi lyckas med vår gemensamma forskning, förklarar Rachel Pettersson.

Även branschen utvecklas
Själva branschen, med både väldigt stora och mycket små företag, drar också stor nytta av att det är så lätt att samarbeta. Genom att dela erfarenheter och forskningsresultat med varandra drivs hela branschen framåt, till nytta för alla.
– Industrin förändras ständigt. För drygt 100 år sedan fanns över 100 masugnar i Sverige, idag bara två och de ska snart fasas ut. Övriga företag har redan gått över till elektriska ugnar för att kunna använda skrot som råvara och många undersöker nu alternativ till fossilt kol. En utmaning är resursbrist inom dessa områden när efterfrågan ökar innan marknaderna hinner anpassa sig, konstaterar Christer Ryman.
Att den svenska järn- och stålbranschen fortsätter att leda utvecklingen framgår inte minst av nya stora forskningsprojekt där fossil råvara och energi fasas ur tillverkningsprocessen.
– HYBRIT-projektet utvecklar en metod för att tillverka järn med vätgas. Liknande idéer diskuterades inom Jernkontoret under 1900-talet, men först nu möjliggör klimatomställningen en satsning på industriell nivå, avslutar Christer Ryman.