Strategisk forskning i en föränderlig tid

Vi befinner oss i en trippel planetär kris. Det handlar om klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald samt föroreningar och avfall. Lägg till detta en hårdnande internationell teknologisk konkurrens, osäker råvaruförsörjning och geopolitisk oro. Strategisk, det vill säga riktad, forskning behövs för att snabbare hitta lösningar på utmaningarna. Det är något som SSF:s kommande strategiska forskningsprogram tar fasta på. Här intervjuas Lars Hultman, vd vid Stiftelsen för strategisk forskning.

Har synen på strategisk forskning förändrats?
– Ja, absolut, säger Lars Hultman. Forskning och innovation kan inte längre förstås enbart som tillväxtfaktorer, utan också som strategiska resurser i länders och alliansers rivalitet. Vetenskaplig öppenhet måste nu vägas mot krav på samhällets motståndskraft, säkerhet, autonomi och teknologiska suveränitet. Sverige behöver därför fortsatt vara öppet, men på ett balanserat sätt och samtidigt våga ta kalkylerade risker i internationella samarbeten. För SSF handlar det om att tänka långsiktigt i en kortsiktig tid, till exempel att bygga en analytisk förmåga och uppskatta värdet av en ansvarsfull användning av forskningsresultat för både civilt och militärt bruk.
– Behoven av upptäckter och innovation fortsätter att växa, samtidigt som existerande kunskap och beprövad erfarenhet måste tas bättre till vara. Forskning och innovation skapar möjligheter att lösa olika samhällsutmaningar. Därför behöver grundforskning riktas mot sådana problem parallellt med att avnämare förmår nyttiggöra de vetenskapliga landvinningarna.
– Internationellt finns en tydlig rörelse för mer strategisk forskning och därtill verkningsfulla stödinstrument. Strävan är att prioritera viktiga forskningsområden och att snabbare komma till upptäckter som kan nå tillämpning för högteknologisk industri, klinik och samhällsviktig infrastruktur.

”Internationellt finns en tydlig rörelse för mer av strategisk forskning.”

Hur verkar SSF strategiskt?
– Det gör vi genom att överbrygga gapet i finansieringslandskapet mellan fri grundforskning och innovations- eller behovsmotiverad forskning, säger Lars Hultman.
Aktuella exempel på strategisk forskning som SSF stödjer är:
• Småskaliga kärnkraftsreaktorer (SMR)
• Vätgas i energisystem
• Koldioxidinfångning
• Artificiell fotosyntes
• Cyberresilienta AI-system
• 6G-satellitkommunikation
• Autonoma svärmar av drönare
• Halvledarsystemdesign
• Utvinning och anrikning av kritiska metaller och mineral
• Antibiotikaresistens
• Organoider – en kopia av hjärnan
• Medicinsk primärprevention – fetma
• Forskningsutbyte med Sydostasien
– Vi tillämpar ett uppifrån-och-ner-perspektiv vad gäller området för respektive utlysning utifrån en övergripande problemformulering och avnämarintresse. Därefter vänds synen så att forskarna själva i sin ansökan väljer ansats och genomförande. Projekten väljs sedan ut i konkurrens där vetenskaplig excellens och strategisk relevans tillsammans är avgörande kriterier. Vinnarna får sedan en långtgående frihet att använda medlen samtidigt som den administrativa belastningen för rapportering minimeras.
– SSF skapar progressiva former av forskningsstöd. Meningen är dock inte att fylla på där andra finansiärer verkar eller att substituera för statens större ansvar. SSF:s insatser bör heller inte duplicera andras insatser eller leda till ökad fragmentering av forskning. SSF:s strategi förblir att premiera forskning som inom en överskådlig tid bidrar till ökad produktivitet och konkurrenskraft, samtidigt som forskningsgenombrott uppmuntras. För detta krävs engagemang och uthållighet bland forskare och effektivitet på systemnivå.

I vilken riktning går SSF?
– Stiftelsen arbetar för närvarande med sin nästa femåriga forskningsplan, för 2027–2031. Utgångspunkten är att de globala utmaningarna kräver mer av strategisk forskning. Eftersom det inte finns någon tydlig svensk statlig finansiär av strategisk forskning blir SSF:s roll allt viktigare. Vår historiska framgång kan kopplas direkt till stiftelsens självständiga agerande tillsammans med långa, fria ekonomiska tidsramar.
Lars Hultman avslutar med att lyfta fram följande moment som särskilt viktiga i den föränderliga tid vi verkar inom:
• värnande av akademisk frihet
• premiering av banbrytande forskning och strategiska teknikplattformar
• nya strategiska forskningscentrum
• flexibilitet för snabba insatser
• kortare tid från utlysningsidé till första resultat ur beviljat projekt
• effektiv administration till låg kostnad
• aktivitet för privata donationer