Presentation
Karolinska Institutet Amyloidpatologi

Ultrasensitiv teknik ska avslöja amyloidsjukdomar

Publicerad 15 juni 2026
Foto: Fredrik Hjerling
Sho Oasa, senior forskningsspecialist och Vladana Vukojevic, docent i biokemi vid Karolinska Institutet. Foto: Fredrik Hjerling
Sho Oasa, senior forskningsspecialist och Vladana Vukojevic, docent i biokemi vid Karolinska Institutet. Foto: Fredrik Hjerling

Vladana Vukojevic, docent i biokemi vid Karolinska Institutet, leder ett forskningsprojekt med sikte på att upptäcka alzheimer och andra sjukdomar med amyloidpatologi innan symptomen uppstår. Målet är att ett enkelt blodprov i primärvården ska kunna avslöja sjukdom i ett tidigt skede.

Alzheimers sjukdom utvecklas ofta i det tysta under många år innan diagnosen ställs. När symptomen väl blir tydliga har hjärnan redan hunnit ta skada.
– Om vi kan identifiera sjukdomen tidigt öppnas nya möjligheter att bromsa utvecklingen innan alltför många neuroner har gått förlorade, säger forskaren Vladana Vukojevic.
Kärnan i projektet är en avancerad metod baserad på tidsupplöst fluorescensfluktuationsanalys.
– Känsligheten är så hög att vi faktiskt kan detektera enskilda molekyler och samtidigt få information om deras storlek. Det är det som gör metoden unik.
När forskarna upptäckte att metoden också kunde användas för att detektera amyloida aggregat i biologiska vätskor, som blod och cerebrospinalvätska, insåg de dess stora potential.
– Amyloider är självaggregerade, strukturellt ordnade ansamlingar av felveckade proteiner som, beroende på sin struktur och storlek, kan vara skadliga för celler. De förekommer vid sjukdomar som alzheimer, parkinson, Huntingtons sjukdom samt olika former av amyloidos, såsom hjärtamyloidos och den ärftliga transtyretinamyloidos som i Sverige ofta kallas Skelleftesjukan. Vår förhoppning är att mängden och storleken på amyloida aggregat i blodet ska kunna användas som biomarkörer för att identifiera personer i riskzonen, säger Vladana Vukojevic.

Presumtiva målmolekyler
Metoden publicerades första gången 2019 och har sedan dess förfinats och utvärderats i flera internationella forskningssamarbeten. Nästa steg är att utveckla instrument som fungerar utanför forskningslaboratoriet. Visionen är att tekniken på sikt ska kunna användas för screening, diagnos och uppföljning av amyloidsjukdomar, där ett enkelt blodprov kan avslöja sjukdomen långt innan symptomen visar sig.
– Tidig diagnostik kan bana väg för behandling långt innan symptomen blir tydliga. Vår forskning kan också bidra till att följa hur patienter svarar på anti-amyloidbehandling samt identifiera nya målmolekyler för framtida läkemedelsutveckling.
Trots att forskningen kring amyloidsjukdomar är komplex ser Vladana Vukojevic ljust på framtiden.
– Jag är övertygad om att vi inom tio till femton år kommer att kunna upptäcka dessa sjukdomar innan symptomen uppstår och bromsa utvecklingen betydligt bättre än idag. Målet är att alzheimer inte ska vara en sjukdom man tvingas acceptera, utan en sjukdom vi faktiskt kan stoppa.

Karolinska Institutet – Amyloidpatologi

Tidsupplöst nano-diagnostik med ultimat känslighet är ett projekt som leds av Vladana Vukojevic, docent vid Karolinska Institutet. Målet är att utveckla ultrasensitiva instrument och analysverktyg för att upptäcka amyloida proteinaggregat kopplade till bland annat Alzheimers sjukdom. Projektet stöds av Stiftelsen för strategisk forskning.

ki.se/en/people/vladana-vukojevic