Etikettarkiv: KK-stiftelsen

Behovsstyrd forskning ger tydlig samhällsnytta

Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Peter Knutson

Sveriges konkurrenskraft stärks genom behovsstyrd forskning och kompetensutveckling i nära samverkan mellan lärosäten och näringsliv. KK-stiftelsen ser också hur forskningen har fått ett allt starkare hållbarhetsfokus på senare år.

KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid 22 högskolor och nya universitet i Sverige med syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft. Alla projekt drivs i nära samverkan med näringslivet.

Ömsesidigt kunskapsutbyte
– De projekt vi finansierar är alltid tydligt behovsdrivna. Företag behöver till exempel förstå hur en teknik kan användas för att utveckla produkter och tjänster; lärosätena får en förståelse för vad näringslivet behöver och vad företag tampas med på konkurrensutsatta marknader. Det blir ett ömsesidigt kunskapsutbyte och en samproduktion av gemensam kunskap – behovsdriven forskning helt enkelt. Vår finansiering bidrar också till att bygga starka regioner eftersom de lärosäten vi finansierar är utspridda över hela landet. På samma sätt är företag från Haparanda till Smygehuk involverade. Under 2020 beviljade vi 89 projekt till en summa av 545 miljoner kronor. I dessa projekt medverkar hela 288 företag och organisationer i alla storlekar, berättar Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen.
Målet är att bygga starka och konkurrenskraftiga forsknings- och utbildningsmiljöer. Just nu tar svensk forskning stora steg framåt inom AI. Där har KK-stiftelsen de senaste sex åren beviljat 1,2 miljarder till AI-forskning, vilket har drivits fram av det stora behovet som finns inom området.

”De projekt vi finansierar är alltid tydligt behovsdrivna.”

Hållbar forskning
Svensk forskning får ett allt starkare hållbarhetsfokus. Under förra året var 97 procent av de projekt som KK-stiftelsen finansierade kopplade till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
– Den gröna omställningen genomsyrar svenskt näringsliv. Det finns ett högt medvetande om att vi behöver forskning och kunskapsutveckling för att lösa samhälls- och klimatutmaningarna. Vikten av ett klimatneutralt samhälle diskuteras överallt, vilket också återspeglas i de ansökningar vi får, säger Eva Schelin.
– Företag har i mycket högre grad börjat tala om sig själva som samhällsaktörer. Om vi låter oss genomsyras av visionen att alla är delaktiga i att bygga ett hållbart samhälle, behöver vi kroka arm och hjälpas åt för att åstadkomma verklig förändring. En ännu tätare samverkan mellan forskning och näringsliv behövs för att vi på ett effektivt sätt ska utnyttja de resurser och den kunskap som finns, avslutar Eva Schelin.

Forskning i världsklass på Högskolan Väst

Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Foto: Joachim Nywall
Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Foto: Joachim Nywall

På tre år lyckades de bygga upp avancerad forskning inom additiv tillverkning i metall, gick från att inte vara citerade alls i forskningssammanhang till att bli en av de främsta i världen.

Genom bland annat forskningsfinansiering från KK-stiftelsen valde de att fokusera på ett väl avgränsat forskningsområde med målet att på tre år bli internationellt erkända inom området, något de lyckades med.
– Vi hade sedan tidigare byggt upp kompetens inom additiv tillverkning och valde att i projektet Suman-Next satsa vidare på den tekniken med fokus på nickelbaserade legeringar som material, ett område som växte snabbt i världen. Projektet startade 2017 och avslutas nu i juni, berättar Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst.
Målgruppen för forskningen är gasturbinindustrin och i projektet ingår hela kedjan från tillsatsmaterial, utrustningstillverkare, tjänsteföretag och sluttillverkare. Suman-Next testade två olika typer av additiva tillverkningsmetoder, dels pulverbäddsteknik som passar bäst för mindre strukturer och dels laser-metall-deponering som passar bättre för större strukturer.
– De största framstegen kom inom pulverbäddsteknologin och då forskningen blev så framgångsrik har vi fått möjlighet att satsa vidare inom det området.

Thomas Hansson, ansvarig för forskningsprogrammet Podfam. Foto: Calle Appelqvist
Thomas Hansson, ansvarig för forskningsprogrammet Podfam. Foto: Calle Appelqvist

Förstärker sin position
De startar nu ett nytt långsiktigt forskningsprogram, Podfam, som ska pågå i åtta år under ledarskap av Thomas Hansson.
– Jag har varit gästforskare på Högskolan i Väst i ett par år och var med som industrirepresentant i Suman-Next. Att få möjlighet att leda detta fortsättningsprojekt känns otroligt kul och utmanande, förklarar han.
Det yttersta syftet med Podfam är att bevisa att additiv tillverkning är helt tillförlitligt och går att användas i industriell produktion.
– Vår forskning täcker därför in hela kedjan från pulvret till färdigtestad produkt. Jämfört med Suman-Next finns ett större fokus på exempelvis oförstörande provning för att kunna visa att det inte finns gömda defekter. Vi satsar även på efterbearbetningsfasen för att få bort porositeter.
Forskningen inom Podfam sker uteslutande på pulverbäddstekniken, men vi har adderat flera material, exempelvis titan, förutom de nickelbaserade legeringarna.
– Att vi lyckats bli en internationellt välkänd aktör inom området känns otroligt roligt, och vi ser gärna fler samarbetspartners framöver, avslutar Per Nylén.

Högskolan Väst – Podfam

Omkring 70 forskare vid Högskolan Väst bedriver forskning i produktionsteknik i nära samarbete med industrin. Suman-Next och Podfam är några av programmen. Podfam engagerar ca 20 forskare och doktorander och finansieras med 40 MSEK av KK-stiftelsen och med lika mycket från industrin.

www.hv.se

Forskning i samverkan stärker Sveriges konkurrenskraft

Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson

KK-stiftelsen har firat 25 år, ett kvarts sekel där forskning i samverkan mellan lärosäten och företag löpt som en röd tråd genom verksamheten.
– Vårt uppdrag, nu som då, är att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen kommer att vara en fortsatt viktig aktör i det arbetet, säger Eva Schelin, vd.

Efter drygt ett år på vd-posten konstaterar Eva Schelin att KK-stiftelsen är en pigg 25-åring med ett väl förvaltat kapital som för närvarande uppgår till drygt 8 miljarder kronor.
– Förra året beviljade vi 675 miljoner kronor till program och projekt inom forskning och avancerad utbildning på 22 lärosäten runt om i Sverige. Stödet omfattar både forskningsprojekt och projekt för att skapa mer och bättre utbildning.
AI är ett hett ämne och KK-stiftelsen har genom åren stött svensk AI-forskning med närmare en halv miljard kronor.
– Då ska man komma ihåg att KK-stiftelsen aldrig väljer specifika forskningsområden. Att vi sedan länge är en betydande finansiär av AI-forskning beror på att de lärosäten vi finansierar var tidigt ute med att identifiera området som intressant.

”Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri.”

Samproduktion
Under 2019 beviljade KK-stiftelsen till exempel 16 miljoner kronor till Örebro universitet för att stödja satsningen på AI-utbildningar för yrkesverksamma tillsammans med bland andra ABB, Epiroc, Billerud och Ericsson. Även Högskolan i Skövde och Jönköping University ingår som utbildningspartners i projektet. Stöd från KK-stiftelsen förutsätter alltid att projekten genomförs i samproduktion mellan lärosäte och företag.
– Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri. För näringslivet är evidensbaserad kompetensutveckling av anställda en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar, säger Eva Schelin.
Framtiden för KK-stiftelsens del menar hon handlar om att vara en fortsatt viktig aktör i arbetet med att främja forskning som görs i nära samverkan mellan regionalt förankrade lärosäten och näringsliv och därmed bygger kunskap i hela Sverige.
– Vi fortsätter på den inslagna vägen med att finansiera forskning och kompetensutveckling som kompletterar både de statliga satsningarna och de satsningar som företag och offentlig sektor svarar för. Tillsammans stärker vi Sveriges konkurrenskraft.

Utvecklar sensorsystem i människans tjänst

Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H. Foto: Per Groth
Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H. Foto: Per Groth
ESS-H är en forskningsprofil vid Mälardalens högskola som är inriktad på hälsoteknik. Målet är att genom utveckling av inbyggda sensorsystem hitta nya vägar att förebygga såväl sjukdomar som olyckor och bidra till att människor med sviktande hälsa kan bo hemma längre.

Embedded Sensor Systems for Health, ESS-H, som startade 2013 med stöd från KK-stiftelsen, har precis avslutats. Under de gånga åren har det hänt en hel del. Förutom utvecklingen av en viktig forskningsmiljö, som omfattar mer än tjugo forskare vid Mälardalens högskola och flera företagsdoktorander, har projektet presenterat ett stort antal konkreta resultat.
– Vi har bland annat vidareutvecklat teknik som ska kunna upptäcka brösttumörer och stroke med hjälp av mikrovågor. Ett annat exempel är en mobilapplikation som kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet. Vi har även utvecklat teknik som kan användas för att upptäcka om förare har druckit alkohol eller är trötta och okoncentrerade, berättar Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H.

Samverkan
Något som är en hörnsten i, och genomsyrar all hälsoteknikforskning inom ESS-H är samverkan med kommun, landsting och företag.
– Vår forskning ska vara till nytta för samhället. För att säkerställa att de system vi utvecklar verkligen behövs har vi fört en kontinuerlig dialog om hur verkligheten ser ut för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
Projektet har nu förlängts i ytterligare tre år där fortsättningen kommer att innebära en satsning på särskilt starka områden med hög vetenskaplig excellens. Fokusområdet i ESS-H+ utgörs av Sensorsystem och monitorering av fysiologiska parametrar oberoende av tid och plats, och handlar om att ta fram sensorsystem för att monitorera människor och deras hälsa.
– En viktig del av vår verksamhet är att visa på de stora fördelar som den här typen av teknik kan föra med sig. Inom fem år hoppas jag att våra mätsystem tagit steget från labb till vård och kommit till nytta både för enskilda patienter och för hälso- och sjukvården i stort, säger Maria Lindén.

Mälardalens högskola, ESS-H
Mälardalens högskola är med sina 16 000 studenter en av Sveriges större högskolor. Här bedrivs kvalificerad forskning inom sex forskningsinriktningar och där Inbyggda system räknas som internationellt och nationellt ledande.

Mälardalens högskola
IDT
Box 883, 721 23 Västerås
Kontakt: Maria Lindén
E-post: maria.linden@mdh.se
www.mdh.se/forskning/inriktningar/inbyggda-system/ess-h

Forskarskolan som ska göra industrin smartare

Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst.
Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst.
Just nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola. Satsningen riktar sig till verksamheter som genom samverkan med akademin vill generera ny kunskap och stärka konkurrenskraften inom området Smart Industri.

När digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Detta har KK-stiftelsen tagit fasta på. I programmet Företagsforskarskolor ges lärosäten möjlighet att bedriva forskarutbildning inom områden med vetenskapliga styrkor och utvecklingsmöjligheter för näringslivet.
Med detta program i ryggen har Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet gjort gemensam sak och planerar att bilda den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Det sista formella beslutet tas i slutet av året, och om allt går enligt plan ska den nya företagsforskarskolan vara redo för start våren 2020.

Nära samverkan
Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst, berättar att Forskningsskolan föregåtts av en sedan länge förd dialog mellan de fem lärosätena.
– Samtliga lärosäten är så kallade KK-miljöer som under en tioårsperiod stöttas av KK-stiftelsen i arbetet med att bygga upp strategiskt kompletta akademiska miljöer. Vår gemensamma strävan ledde fram till en fördjupad dialog med industrin och landade i det övergripande temat ”Smart Industri”, ett område där det finns stort behov av teknikutveckling både inom arbetssätt och digitalisering samt av nya material och nya processer.
Totalt finns ett 40-tal platser fördelade på de fem lärosätena. Även om en doktorand är inskriven hos ett av lärosätena hindrar inte detta att företaget ligger varsomhelst i landet.
– Genom forskarskolan kan företagen bygga starka nätverk både i sin bransch och med lärosätena och dessutom ta del av en stor mängd forskningsresultat. Grunden är att industrin och akademin har en nära samverkan, säger Lennart Malmsköld.

Unik bredd
Forskningsbredden i forskarskolan blir unik i sitt slag med enorm potential eftersom fem lärosätens spetsforskning inom smart industri sammanfogas. Företagsforskarskolan är inriktad på fem utvecklingsområden: Smarta och hållbara material och tillverkningsmetoder, Smarta produkter och processer, Smart produktionsteknik för flexibla, agila och förändringsbara produktionssystem, Smarta arbetssätt för snabb och effektiv produktframtagning/industrialisering samt Effektiv kvalitets-, underhålls- och produktivitetsutveckling mot smart produktion. Just nu pågår förberedelserna för fullt. För att få de sista pusselbitarna på plats krävs ett visst antal företag som är villiga att gå in i satsningen.
– Företagen måste också avsätta en resurs på företaget som agerar industriell handledare för doktoranderna, ett internt rekryteringsarbete som just nu pågår, säger Lennart Malmsköld.

Win-win-win
Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde, påpekar att Forskarskolan kommer att bidra starkt till att utveckla djupare relationer mellan forskargrupper på respektive lärosäte.
– Det kommer att bli ett väldigt spännande nätverk att finnas med i, både för akademi- och industrirepresentanter.
Om allt går som beräknat kommer Forskarskolan att om sex år att ha gett svensk industri ett stort kompetenstillskott i form av 40 färdiga doktorer som kommer att kunna stötta företagen och öka deras konkurrenskraft.
– Alla, såväl lärosäten, företag som samhället i stort vinner på Forskarskolan som kommer att generera stärkt konkurrenskraft för Sverige. Det är en win-win-win-situation, fastslår Mats Jägstam.


Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde.
Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde.

Högskolan Väst, Företagsforskarskolan
Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Företagsforskarskolan blir den största i Sverige inom området Smart Industri.
www.hv.se

Starka miljöer på regionala lärosäten

Eva Schelin, nytillträdd vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Eva Schelin, nytillträdd vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
De nya universiteten och högskolorna spelar en viktig roll för att stärka FoU och utveckla näringslivet i Sveriges alla regioner.
KK-stiftelsen bygger starka forskarmiljöer på dessa lärosäten, i nära samverkan med det lokala näringslivet och samhället.

– Det blir en enorm kraft när aktörer från olika sektorer alla samverkar för att möta utmaningar, säger Eva Schelin, nytillträdd vd för KK-stiftelsen.
KK-stiftelsen är en av de nio oberoende forskningsfinansiärer som bildades i samband med att löntagarfonderna avvecklades 1994. KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att finansiera forskning och utbildning vid 22 högskolor och nya universitet runt om i Sverige. Alla projekt kräver samfinansiering och en aktiv medverkan av näringslivet. Till skillnad från andra aktörer styr inte KK-stiftelsen bidragen genom att bestämma innehållet i forskningen eller hur lärosätena ska utvecklas.
– Medel från KK-stiftelsen är långsiktiga och används för att bygga miljöer som gör läro­sätena starka inom sina respektive nischer. Lärosätena och näringslivet vet själva vilka behov de har och disponerar bidragen på det sätt som bäst gagnar deras syften utifrån det vi kommit överens om i avtalen. Många forskningsfinansiärer är mer tematiska i sitt upplägg och har styrda utlysningar, men vi kompletterar alla varandra och skapar en helhet. Tillsammans bidrar vi till att bygga ett starkt kunskapssamhälle, säger Eva Schelin.

Skapar starka miljöer
KK-stiftelsen har en rad olika pågående program och projekt runt om i Sverige, som bidrar till starka miljöer och korsbefruktning mellan akademi, näringsliv och övriga samhället. Expertkompetensprogrammet, exempelvis, är ett program för yrkesverksamma där akademin och näringslivet gemensamt skapar förutsättningar för ett avancerat livslångt lärande genom skräddarsydda, kvalitetssäkrade kurser.
Forskningsprofiler är ett program som ger lärosätena möjlighet att i samverkan med näringslivet utveckla en riktigt stark, internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett avgränsat område. KK-stiftelsen har även 16 pågående forskarskolor med över 200 industridoktorander, som i sin tur utvecklar och stärker hela branscher med sin höga kompetens.
Flera av KK-stiftelsen program löper i två till fyra år, men KK-miljöer är riktigt långsiktiga program som spänner över åtta till tio år. Ett sådant program ger möjlighet för ledningen vid lärosätet att långsiktigt och systematiskt arbeta med strategier för att utveckla kompletta miljöer där forskning och utbildning på avancerad nivå samspelar.
– Eftersom näringslivet samverkar i samtliga av våra program och projekt finns alltid en avnämare med konkreta behov. Det är aldrig forskning för forskningens egen skull, utan allt vi gör är tydligt behovsmotiverat och relevant, säger Eva Schelin.

Skev fördelning
Nya universitet och högskolor tar emot 40 procent av alla studenter i Sverige men får endast elva procent av statliga forskningsmedel. 2018 beviljade KK-stiftelsen 500 miljoner kronor i nya projekt, vilket i realiteten betyder en miljard kronor inräknat näringslivets samfinansiering. Det är ett rejält tillskott, och Eva Schelin menar att KK-stiftelsen fyller ett viktigt behov som inte tillgodoses på annat håll.
– Enligt högskolelagen ska högre utbildning i Sverige grundas på forskning och vetenskap och då är det inte rimligt att fördelningen av de statliga medlen är så skev. Vi gör stor skillnad genom att bidra till att högskolorna och de nya lärosätena kan uppfylla kraven. Det stärker hela systemet, säger hon.
Eva Schelin tillträdde som vd för KK-stiftelsen i mars i år. Hon är civilingenjör i maskinteknik med examen från Chalmers och en licentiatexamen från Linköpings universitet. Genom sin karriär har hon arbetat med samhällsbyggnad på ett eller annat sätt. Närmast kommer Eva Schelin från tjänsten som vd på IQ Samhällsbyggnad.
– Det är väldigt spännande att få fortsätta att verka för ett gott samhälle i mitt nya uppdrag. Högskolorna och de nya universiteten är enormt viktiga för näringslivet och den offentliga sektorn i våra olika regioner. Vi bygger starka forsknings- och utbildningsmiljöer som gör stor nytta för Sveriges konkurrenskraft och samhället i stort.

Fakta KK-Stiftelsen
KK-stiftelsen bidrar till forskning och utbildning vid Sveriges nya universitet och högskolor för att bygga internationellt konkurrenskraftiga, kompletta miljöer. Alla projekt bedrivs i nära samarbete med näringslivet, som också står för hälften av finansieringen. KK-stiftelsens kapital uppgår till cirka 9 miljarder kronor, och varje år delas cirka en halv miljard kronor ut till olika projekt.

Ny spelplan för landets högskolor och universitet

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Landskapet för universitet och högskolor har förändrats; starka forsknings- och utbildningsmiljöer finns idag även på mindre högskolor och nya universitet. Nu gäller det att se och ta vara på dem som den starka resurs de är, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

KK-stiftelsen finansierar projekt inom forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nya universitet. Under senare år har det utvecklats en rad starka strategiska forskningsmiljöer ute i landet vilket lett till att landskapet för universitet och högskolor förändrats.
– Vi ser nu förutsättningar för en ny spelplan. Ingen kan säga att de mindre lärosätena är ointressanta och att det bara är de stora universiteten som gäller. Rent ideologiskt är det säkert många som vill se framtiden på ett sådant sätt, men då talar de faktiskt emot fakta. Högskolorna och de nya universiteten måste nu ses som den resurs de är, säger Madelene Sandström.
Exempel på områden som blivit starkare under senare år är bland annat digitalisering, big data och artificiell intelligens.
– Högskolorna och de nya universiteten har redan från början haft en dragning åt it eftersom de ofta skapades samtidigt som it-utvecklingen började ta fart. Det har gjort att de kunnat arbeta vidare och utvecklas i samklang. Dessutom har samproduktionen med företag bidragit till att det drivits fram nya områden utifrån näringslivets behov. Det tror jag är kärnan i att de lärosäten vi stöttar nu kommer ut så bra, både i relevans och kvalitet.

Nytt läge
Hon påpekar att den rådande högkonjunkturen kräver att landets lärosäten kan leverera.
– Då talar jag både om nykläckta studenter, om kompetensutveckling av redan yrkesverksamma och om forskningsmöjligheter. Allt detta finns i de lärosäten vi stödjer. Att tänka i banor om att det är de stora universiteten som ska stöttas eftersom de ska fixa biffen för framtiden, då pratar man historiskt.
Strategin för framtiden, menar hon, måste utgå från dagens situation.
– Det håller inte att hänvisa till ett gammalt dokument från 2008 och säga att ”vi fortsätter i samma riktning”. Om vi ska titta framåt måste vi utgå från nuläget och se vad landets nya branscher, nya företag, nya lärosäten och nya unga forskare innebär, både för högskolelandskapets utveckling och Sveriges förutsättningar för att stå sig i konkurrens och utveckling.

Strategisk samverkan för ökad konkurrenskraft

Foto: Patrik Svedberg
Foto: Patrik Svedberg
Jönköping University satsar stort på forskning och utbildning inom kunskapsintensiv produktframtagning genom sin miljö SPARK. Fyra storföretag har valt att följa med på resan och ingår nu strategiska partnerskap med lärosätet och SPARK.

– För oss blir det här starten på ett mer långsiktigt och strategiskt samarbete med Jönköping University, säger Roger Blezell, platschef vid Scania Oskarshamn, ett av de företag som nu väljer att fördjupa sin samverkan med högskolan. De tre andra företagen är Husqvarna, Kongsberg Automotive och Fagerhult.
Jönköping University driver sedan ett drygt år forsknings- och utbildningsmiljön SPARK. Ett av miljöns mål är att vara ett stöd för industrin i deras utveckling av mer kunskapsintensiva produkter och processer.
– Samverkan och samproduktion är centralt i allt vi gör, och med de strategiska partnerskapen får vi möjlighet att jobba mer långsiktigt tillsammans med företagen för att utveckla både forskning och utbildning, säger Mats Jackson, programchef för SPARK.

Partnerskap på god grund
De företag som nu knyter tätare band med lärosätet och SPARK har sedan tidigare mycket goda relationer med Jönköping University, bland annat genom forskningsprojekt och genom att studenter från högskolan gör sin praktik eller examensarbete i deras verksamheter.
– Vi har positiva erfarenheter av att jobba med högskolan och ser nu fram emot att utveckla vårt samarbete ytterligare, säger Andreas Rangert, VP Product Management & Development vid Husqvarna. Det är till stor nytta för oss att ha kunskap och kompetens så nära vår enhet i Huskvarna, där vår största avdelning för produktutveckling är belägen, fortsätter han.
Ahmad Mansouri, Senior Engineering Manager på Kongsberg Auto­motive, menar att teknikbolag som vill ligga i framkant behöver en bra samverkan med akademin:
– Forskningen är en grundsten i arbetet med att få fram nya innovationer. Det är också viktigt för vår framgång att få in rätt kompetens med rätt utbildningar samt att kunna ge vår personal relevant vidareutbildning. Samarbetet med Jön­köping University stärker därför våra möjligheter att förbli konkurrenskraftiga.

Jönköping University – SPARK
SPARK är en tioårig satsning för att profilera Jönköping University inom kunskapsintensiv produktframtagning. Genom att stödja utvecklingen av ett ökat kunskapsinnehåll i produkter och processer bidrar SPARK till en stärkt konkurrenskraft hos svensk industri. Satsningen stöds av KK-stiftelsen.
Läs mer om SPARK på www.ju.se/spark

SPARK
Jönköping University
Box 1026, 551 11 Jönköping
E-post: info.spark@ju.se

Högskolan i Skövde bygger ut sin företagssamverkan

INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. Syftet är att med pengar från KK-stiftelsen och genom ett nära samarbete stärka näringslivets konkurrenskraft och Högskolans forskningsmiljö. Programchef är Jörgen Hansson och Jane Synnergren, Göran Falkman och Amos Ng representerar var sina forskningsområden inom INFINIT. Foto: Ulf Nyrén
INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. Syftet är att med pengar från KK-stiftelsen och genom ett nära samarbete stärka näringslivets konkurrenskraft och Högskolans forskningsmiljö. Programchef är Jörgen Hansson och Jane Synnergren, Göran Falkman och Amos Ng representerar var sina forskningsområden inom INFINIT. Foto: Ulf Nyrén
INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. INFINIT stöds av KK-stiftelsen och är ett tioårigt initiativ som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och högskolans forskningsmiljö.

Detta ska ske genom samproduktion i nära samarbete med näringslivet för att söka lösningar på aktuella problem och utveckla morgondagens innovationer. Förkortningen INFINIT står för INnovationsdriven Forskning i INdustrisamverkan med stöd av IT. Det övergripande fokuset ligger på digitalisering av näringslivet. Satsningen innebär att Högskolan i Skövde intar en starkare internationell position i områdena Informationsteknologi, Systembiologi och Virtual Engineering.

Två övergripande områden
Jörgen Hansson är programchef för INFINIT.
– Högskolan i Skövde är ett av fem svenska lärosäten där Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling gör den här typen av långsiktig satsning. Det som förenar forskningen inom INFINIT är utveckling av digitalt baserade och hållbara produkter, tjänster, system och processer.

Strategiskt samarbete
För högskolans forskare är samverkan med företagen av stort värde.
Amos Ng är professor i automatiseringsteknik och inom hans grupp forskar man på simuleringsbaserad optimering. Forskningen inriktas mot virtuella fabriker och kunskapsdriven optimering.
– Syftet är att möta industrins utmaningar genom att stärka kunskapen inom forskningsområden där vi är bland de ledande i Sverige och mest välkända i världen. Virtuella fabriker innebär att industrin kan utveckla sina produkter, processer och produktionssystem i en digital modell, och därigenom med hjälp av kunskapsdriven optimering fatta beslut utan behov av någon fysisk prototyp.
Avsikten är att företag så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen ska kunna fatta rätt beslut och samtidigt förkorta utvecklingstiden till marknaden samt testa, optimera och verifiera förändringar av befintliga produkter och produktionssystem. Forskningsprojektet samarbetar med flera av Volvoföretagen, Scania, Ikea Industry, ABB, Arla med flera.
Leif Pehrsson är chef för forskning och konceptutveckling inom motortillverkningen på Volvo Cars Engine i Skövde:
– Forskningen och samarbetet har fått allt större betydelse för hur motortillverkningen organiseras. För att få ut produkter snabbt på marknaden så utvecklar vi vår produktion virtuellt. När vi sedan startar produktionen har vi redan utvecklat, testat och verifierat den i datorn och vet att fabriken fungerar.

Avancerade dataanalysmetoder
Jane Synnergren är docent i bioinformatik på Högskolan i Skövde.
– Vi utvecklar stamcellsbaserade modellsystem för läkemedelsutveckling, sjukdomsmodellering och toxicitetstestning och målet är storskaliga screeningmetoder som kan förbättra läkemedelsutvecklingsprocessen och minska behoven av att använda djurförsök. För att öka kunskapen av de biologiska systemen används tekniker som gör det möjligt att studera tusentals gener och proteiner i ett stort antal celler samtidigt. Stora mängder biologisk data genereras och genom avancerad dataanalys bidrar dessa till att öka förståelsen av hur stamceller kan utvecklas till exempelvis leverceller, hjärtmuskelceller eller nervceller.
Inom bioinformatik samarbetar högskolan i stor utsträckning med Astra­Zeneca och Takara Bio Europe. Catharina Ellerström är forskningschef vid Takara.
– Vårt samarbetet bygger på att respektive partner tillför vad den är bäst på. Vi på Takara kommer med vår stamcellsexpertis och Jane och hennes medarbetare tillför förstklassiga bioinformatiska analyser baserat på våra olika celltyper.
Jane Synnergren håller med.
– Att ingå i INFINIT har gett oss de rätta förutsättningar för att utveckla långsiktiga och framgångsrika forskningssamarbeten med våra industripartners. Högskolan får tillgång till företagens kompetens och avancerad teknisk utrustning.

Omfattande AI-forskning
Göran Falkman är biträdande professor i artificiell intelligens (AI).
– Jag har, liksom många av mina kollegor, samverkat med KK-stiftelsen redan innan bildandet av INFINIT. Det fortsatta samarbetet har haft mycket stor betydelse. Exempelvis utvecklar vi taktiska stöd för JAS-piloter tillsammans med Saab Aeronautics och tar fram algoritmer åt AstraZeneca som kan simulera läkemedel digitalt innan man genomför kliniska tester. Vi bedriver också omfattande forskning med företag som Outokumpu och Huawei. INFINIT har lett till att vår forskning inom AI har utvecklats och fördubblats, vilket inte varit möjligt utan den här långsiktiga satsningen.
Jörgen Hansson tillägger:
– Dessutom satsar vi på stark och kontinuerlig samverkan med nationellt viktiga, ofta regionnära, näringslivspartners vilket innebär att forskningen får en direkt näringslivseffekt i området där högskolan verkar.

INFINIT – Högskolan i Skövde
• Den totala forskningsverksamheten inom INFINIT för 2012–2016 finansierades totalt med 417 miljoner kr, och inkluderar företagens insatser, högskolans medfinansiering samt andra forskningsfinansiärer.
• Den vetenskapliga produktionen miljoner till mer än 300 vetenskapliga publikationer för samma period.
• Samverkan har skett och sker med mer än 75 företag.

Kontakta oss för mer information:
Jörgen Hansson
Tel: 0500-448 310
E-post: jorgen.hansson@his.se

Amos Ng
Tel: 0500-448 541
E-post: amos.ng@his.se

Jane Synnergren
Tel: 0500-448 311
E-post: jane.synnergren@his.se

Göran Falkman
Tel: 0500-448 336
E-post: goran.falkman@his.se
www.his.se/infinit

www.his.se/infinit

Hantering av kompetensutveckling måste följa med sin tid

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Även hanteringen av kompetensutveckling måste följa med sin tid. Det säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen, som påtalar vikten av att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer som korresponderar med näringslivets behov av vidareutbildning.

KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft och stödja utveckling av profilerade lärosäten. Stiftelsen verkar för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi och näringsliv. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställs krav på att näringslivet medverkar med relevanta insatser. Stiftelsen styr inte forskningens inriktning, det avgörs av forskarna och lärosätena i samverkan med näringslivet.
– För vår del handlar det om att stötta läro­sätenas uppbyggnad av kompletta miljöer som har en stark forskningskärna, säger Madelene Sandström.
Hon understryker att kopplingen mellan en stark utbildning och en stark forskning även måste omfatta kompetensutveckling för yrkesverksamma.
– Vi har kunnat konstatera att lärosätena behöver ett mer utvecklat stöd för att åstadkomma en bättre koppling med den högre utbildningen som riktar sig till yrkesverksamma akademiker.
Viktigt är också att fortbildning på hög nivå går att integrera med ett avancerat yrkesliv. Ingen ska behöva ta tjänstledigt, resa iväg och sitta i en bänk för att höra på en föreläsning.

Måste integreras
Då och då träffar Madelene Sandström på företagsledare som tror att de sköter all kompetensutveckling internt inom företaget.
– De hänger inte med. Idag har i genomsnitt cirka en fjärdedel av företagens personal mer än tre års utbildning vid universitet eller högskola. Medarbetarna har kanske börjat jobba där i 25-årsåldern och ska vara yrkesverksamma i 40 år till. Vi är på gång mot 2020 och då måste man tänka att interaktion mellan samhälle, universitet och högskolor är något naturligt och återkommande. Det är en förutsättning för den svenska konkurrenskraften. Gamla sanningar har ingen legitimitet.
För framtiden hoppas KK-stiftelsen på att kompetensutveckling för yrkesverksamma akademiker ska vara en naturlig del av uppdraget till universitet och högskola.
– Vi behöver kompletta, integrerade miljöer där det finns förutsättningar att på ett enkelt sätt förkovra sig ”fast” man är i arbete och kanske har passerat 50-årsstrecket. Idag finns det så många högutbildade i samhället att kompetensutveckling på högre nivå borde vara en självklar del av yrkeslivet, oavsett var i Sverige man befinner sig, fastslår Madelene Sandström.