Etikettarkiv: Högskolan Väst

Hållbart systemskifte inom fordonsindustrin

Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst. Foto: Peter Wahlström
Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst. Foto: Peter Wahlström

Vid Högskolan Väst bedrivs omfattande satsningar på hållbar elfordonsutveckling med framtidens lösningar för en fossilfri fordonsflotta. Här finns internationellt framstående forskning och utbildning i nära samverkan med akademin och fordonsindustrin.

Med rådande klimatomställning står fordonsindustrin inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar.
– Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning. Vid Högskolan Väst arbetar vi med hela systemet, vilket är relativt unikt, säger forskningsledaren Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst.
Sedan 2019 är Högskolan Väst en del av det nationella kompetenscentret SEC, Swedish Electromobility Center, som bedriver forskning och utveckling av e-mobilitet som elfordon, hybridfordon och laddningsinfrastruktur.
Vid högskolan Väst pågår omfattande forskning för en hållbar omställning till elektriska drivlinor till fordon (en drivlina är ett tekniskt system av komponenter som driver ett motorfordon eller annat fordon framåt).
– Vi arbetar med effektivisering av delsystem och komponenter i den elektriska drivlinan i ett elektriskt fordon, men också med integreringen hållbara materialval. Vi vill designa och bygga oss fria från import av kritiska, fossila resurser.

Förnyelsebar källa
Elektrifieringen av bilar, båtar och flyg gör att behoven av magnetiskt material ökar dramatiskt. Vid Högskolan Väst är forskningen långt framme när det gäller utvinningen av ferrit, en restprodukt från stålindustrin. I Sverige finns tillgång till stora volymer av ferrit och det är dessutom ett billigare och mer hållbart material jämfört med de kritiska jordartsmetallerna.
– Råmaterialet till ferrit är en restprodukt från stålindustrin, vilket innebär att vi kan utveckla permanentmagnetiserade elektriska maskiner baserat på inhemska material. Den tekniska möjligheten i full skala är redan visad, nu jobbar vi på att få en så hög verkningsgrad som möjligt, säger Boel Ekergård.
Hon leder en internationellt framstående forskargrupp inom elfordonsteknik som har en nära samverkan med både nationella och internationella aktörer.
– Jag för regelbundet samtal med internationella forskarmiljöer som är nyfikna på både vår undervisning inom elektriska drivlinor och hur vi väver in forskning i vår utbildning.
Forskargruppen har på nationell nivå ett nära samarbete med bland andra Uppsala universitet och med ett flertal strategiska industripartners, exempelvis Volvo Cars.
– Vår ambition är att bygga en högeffektiv, pris- och produktionskonkurrenskraftig testbädd i samarbete med våra industriella partners. Högskolan Väst har även ambitionen att bli ett centrum för batteriåtervinning och vara ledande inom detta område.
Vi vill bland annat bygga en demonstrationsplattform för automatiserade demonteringar av batterier. Det handlar om att redan från början bygga batteripack som gör det möjligt att lösa ut material för återvinning eller byta ut och ersätta förslitna material, säger Boel Ekergård.

Arbetsintegrerat lärande
Behovet av framför allt elektroingenjörer är omfattande. I samverkan med fordonstillverkare och andra aktörer i Västsverige har två nya utbildningar och flera fristående kurser tagits fram vid Högskolan Väst. Syftet är att möta de kompetensbehov som behövs för att fordonsindustrin ska klara sin omställning.
– Närheten mellan högskolan och Västsveriges industri har skapat ett framgångsrikt och långvarigt samarbete, inte minst vad gäller utveckling av undervisnings- och forskningsprogram inom elektroteknik, med fokus på energikonvertering, energilagring och batteriåtervinning.
Högskolan Väst är Sveriges ledande högskola inom arbetsintegrerat lärande och har regeringens uppdrag att vidareutveckla utbildningsmodellen. Den innebär att teori kopplas till praktik genom laborationer, gästföreläsningar, studiebesök på företag och möjligheten att göra examensarbete om aktuella problemställningar inom fordonsindustrin.
– Hos oss får man en akademisk examen samtidigt som man möter arbetslivet redan under studietiden. Det gör våra studenter väldigt attraktiva eftersom de besitter spetskompetens och kunskaper som branschen efterfrågar.

Högskolan Väst – Elfordon

Högskolan Väst driver spetsforskning och utbildning inom produktionsteknik. Forskningsprojekten drivs av Högskolan Väst i nära samverkan med Volvo Cars och Uppsala universitet. Högskolan Väst har nyligen etablerat forskningsmiljön Primus, som via KK-stiftelsens program ”KK-miljö” ska utveckla stark forskning och utbildning inom teknik och lärande. Syftet är ytterst att stärka svensk industri och konkurrenskraft.

www.hv.se

Nygammalt material är framtiden för elbilar

Boel Ekergård, docent och forskningsledare vid Högskolan Väst.
Boel Ekergård, docent och forskningsledare vid Högskolan Väst.

Högskolan Väst arbetar just nu med ett unikt projekt med forskning kring det magnetiska materialet ferrit.
– Det är ett material som kommer från stålindustrins restprodukter. Kan vi visa att det är en bra produkt för transportsektorn så har vi råvaran i Sverige vilket gör att det blir en väldigt transparent och hållbar lösning, säger forskningsledaren Boel Ekergård.

Det magnetiska materialet ferrit användes redan på 90-talet, men konkurrerades ut av sällsynta jordartsmetaller. Vid Högskolan Väst, där man forskar på elektriska drivlinor för fordon, tittar man återigen på just ferrit och implementeringen av det.
– Forskningen på det magnetiska materialet ferrit går framåt. Alternativen som finns nu har helt andra material- och produktionsmöjligheter än de som fanns på 90-talet, säger docent Boel Ekergård, forskningsledare.

Ökning av efterfrågan
Transportsektorn står inför en stor förändring de kommande åren, något som gör ferrit högaktuellt.
– Elektrifieringen av bilar, båtar och flyg gör att mängden magnetiskt material som behövs ökar dramatiskt, säger Boel Ekergård.
För nackdelarna med sällsynta jordartsmetaller, som används idag, är enligt henne flera.
– Då dagens motorer i elektriska fordon ofta innehåller sällsynta jordartsmetaller som kan ha framställts i gruvor under osäkra förhållanden, söker många biltillverkare efter andra, mer hållbara och transparenta material. De måste kunna visa att materialen i bilarna är hållbara utifrån flera aspekter.

Stabil tillförsel
Tillgången på de sällsynta jordartsmetallerna är mycket begränsad, vilket innebär att de är dyra. Hållbarhet och transparens är andra viktiga faktorer.
– Förutom att det i Sverige finns stora volymer ferrit så är det ett billigare och mer hållbart alternativ. Den långsiktiga planeringen för exempelvis fordonsindustrin blir mycket lättare att göra om man vet att materialtillförseln är stabil.
Högskolan Västs forskningssatsning ligger i framkant.
– Det är jättekul, det händer jättemycket och är väldigt lärorikt. Och det finns ett väldigt stort engagemang, det är ett väldigt spännande område, säger Boel Ekergård.

Högskolan Väst – Elfordon

Högskolan Väst driver spetsforskning och utbildning inom produktionsteknik. Forskningsprojektet drivs av Högskolan Väst i nära samverkan med Volvo Cars, NEVS och Uppsala universitet. Högskolan Väst har nyligen etablerat forskningsmiljön Primus som, via KK-stiftelsens program ”KK-miljö”, skall utveckla stark forskning och utbildning inom teknik och lärande. Primus syftar ytterst till att stärka svensk industri.

www.hv.se

Forskning i världsklass på Högskolan Väst

Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Foto: Joachim Nywall
Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Foto: Joachim Nywall

På tre år lyckades de bygga upp avancerad forskning inom additiv tillverkning i metall, gick från att inte vara citerade alls i forskningssammanhang till att bli en av de främsta i världen.

Genom bland annat forskningsfinansiering från KK-stiftelsen valde de att fokusera på ett väl avgränsat forskningsområde med målet att på tre år bli internationellt erkända inom området, något de lyckades med.
– Vi hade sedan tidigare byggt upp kompetens inom additiv tillverkning och valde att i projektet Suman-Next satsa vidare på den tekniken med fokus på nickelbaserade legeringar som material, ett område som växte snabbt i världen. Projektet startade 2017 och avslutas nu i juni, berättar Per Nylén, prefekt för Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst.
Målgruppen för forskningen är gasturbinindustrin och i projektet ingår hela kedjan från tillsatsmaterial, utrustningstillverkare, tjänsteföretag och sluttillverkare. Suman-Next testade två olika typer av additiva tillverkningsmetoder, dels pulverbäddsteknik som passar bäst för mindre strukturer och dels laser-metall-deponering som passar bättre för större strukturer.
– De största framstegen kom inom pulverbäddsteknologin och då forskningen blev så framgångsrik har vi fått möjlighet att satsa vidare inom det området.

Thomas Hansson, ansvarig för forskningsprogrammet Podfam. Foto: Calle Appelqvist
Thomas Hansson, ansvarig för forskningsprogrammet Podfam. Foto: Calle Appelqvist

Förstärker sin position
De startar nu ett nytt långsiktigt forskningsprogram, Podfam, som ska pågå i åtta år under ledarskap av Thomas Hansson.
– Jag har varit gästforskare på Högskolan i Väst i ett par år och var med som industrirepresentant i Suman-Next. Att få möjlighet att leda detta fortsättningsprojekt känns otroligt kul och utmanande, förklarar han.
Det yttersta syftet med Podfam är att bevisa att additiv tillverkning är helt tillförlitligt och går att användas i industriell produktion.
– Vår forskning täcker därför in hela kedjan från pulvret till färdigtestad produkt. Jämfört med Suman-Next finns ett större fokus på exempelvis oförstörande provning för att kunna visa att det inte finns gömda defekter. Vi satsar även på efterbearbetningsfasen för att få bort porositeter.
Forskningen inom Podfam sker uteslutande på pulverbäddstekniken, men vi har adderat flera material, exempelvis titan, förutom de nickelbaserade legeringarna.
– Att vi lyckats bli en internationellt välkänd aktör inom området känns otroligt roligt, och vi ser gärna fler samarbetspartners framöver, avslutar Per Nylén.

Högskolan Väst – Podfam

Omkring 70 forskare vid Högskolan Väst bedriver forskning i produktionsteknik i nära samarbete med industrin. Suman-Next och Podfam är några av programmen. Podfam engagerar ca 20 forskare och doktorander och finansieras med 40 MSEK av KK-stiftelsen och med lika mycket från industrin.

www.hv.se

Forskarskolan som ska göra industrin smartare

Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst.
Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst.
Just nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola. Satsningen riktar sig till verksamheter som genom samverkan med akademin vill generera ny kunskap och stärka konkurrenskraften inom området Smart Industri.

När digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Detta har KK-stiftelsen tagit fasta på. I programmet Företagsforskarskolor ges lärosäten möjlighet att bedriva forskarutbildning inom områden med vetenskapliga styrkor och utvecklingsmöjligheter för näringslivet.
Med detta program i ryggen har Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet gjort gemensam sak och planerar att bilda den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Det sista formella beslutet tas i slutet av året, och om allt går enligt plan ska den nya företagsforskarskolan vara redo för start våren 2020.

Nära samverkan
Lennart Malmsköld, ansvarig för KK-miljön PRIMUS på Högskolan Väst, berättar att Forskningsskolan föregåtts av en sedan länge förd dialog mellan de fem lärosätena.
– Samtliga lärosäten är så kallade KK-miljöer som under en tioårsperiod stöttas av KK-stiftelsen i arbetet med att bygga upp strategiskt kompletta akademiska miljöer. Vår gemensamma strävan ledde fram till en fördjupad dialog med industrin och landade i det övergripande temat ”Smart Industri”, ett område där det finns stort behov av teknikutveckling både inom arbetssätt och digitalisering samt av nya material och nya processer.
Totalt finns ett 40-tal platser fördelade på de fem lärosätena. Även om en doktorand är inskriven hos ett av lärosätena hindrar inte detta att företaget ligger varsomhelst i landet.
– Genom forskarskolan kan företagen bygga starka nätverk både i sin bransch och med lärosätena och dessutom ta del av en stor mängd forskningsresultat. Grunden är att industrin och akademin har en nära samverkan, säger Lennart Malmsköld.

Unik bredd
Forskningsbredden i forskarskolan blir unik i sitt slag med enorm potential eftersom fem lärosätens spetsforskning inom smart industri sammanfogas. Företagsforskarskolan är inriktad på fem utvecklingsområden: Smarta och hållbara material och tillverkningsmetoder, Smarta produkter och processer, Smart produktionsteknik för flexibla, agila och förändringsbara produktionssystem, Smarta arbetssätt för snabb och effektiv produktframtagning/industrialisering samt Effektiv kvalitets-, underhålls- och produktivitetsutveckling mot smart produktion. Just nu pågår förberedelserna för fullt. För att få de sista pusselbitarna på plats krävs ett visst antal företag som är villiga att gå in i satsningen.
– Företagen måste också avsätta en resurs på företaget som agerar industriell handledare för doktoranderna, ett internt rekryteringsarbete som just nu pågår, säger Lennart Malmsköld.

Win-win-win
Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde, påpekar att Forskarskolan kommer att bidra starkt till att utveckla djupare relationer mellan forskargrupper på respektive lärosäte.
– Det kommer att bli ett väldigt spännande nätverk att finnas med i, både för akademi- och industrirepresentanter.
Om allt går som beräknat kommer Forskarskolan att om sex år att ha gett svensk industri ett stort kompetenstillskott i form av 40 färdiga doktorer som kommer att kunna stötta företagen och öka deras konkurrenskraft.
– Alla, såväl lärosäten, företag som samhället i stort vinner på Forskarskolan som kommer att generera stärkt konkurrenskraft för Sverige. Det är en win-win-win-situation, fastslår Mats Jägstam.


Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde.
Mats Jägstam, vicerektor för samverkan på Högskolan i Skövde.

Högskolan Väst, Företagsforskarskolan
Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Företagsforskarskolan blir den största i Sverige inom området Smart Industri.
www.hv.se