Sverige är ett relativt litet land utan större skalfördelar, där en av de största framgångsfaktorerna är den goda samverkan mellan industri, akademi och samhälle. Men kompetensbrist är ett stort hot och det behövs ett starkare ”sense of urgency” att implementera ny teknik för att Sverige inte ska tappa mark till andra länder.
Det menar Kristian Abel, VP och chef för Vehicle Engineering och Stefan Christiernin forskningschef på Volvo Cars R&D.
Kristian har 35 års erfarenhet från Automotive i olika positioner och Stefan har en bakgrund inom både industri och akademi och kom till Volvo Cars för fem år sedan. Innan dess var han bland annat vicerektor på Högskolan Väst och forskare vid Chalmers.
– För ett litet land är det avgörande att olika sektorer samarbetar, och det är vi generellt duktiga på i Sverige. Titta bara på ett fenomen som industridoktorand, där forskare är anställda inom industrin och samtidigt doktorerar i akademin. Det är en enormt bra manifestation av samarbete och utbyte mellan näringslivet och akademin. Vi har ett stort program för industridoktorander med omkring 50 platser, och dessa personer bidrar enormt, säger Stefan Christiernin.
Volvo har ett väl etablerat samarbete med flera olika lärosäten för både forskning och utbildning, men också några särskilt högprofilerade samarbeten, bland annat med Uppsala, Chalmers och Lund om batteriutveckling och med Jönköping, Chalmers och RISE om megacasting, som är en teknik för storskalig pressgjutning av aluminiumkomponenter. Volvo Cars är också starkt engagerat i AI Sweden, ett datavetenskapligt centrum med parter från både näringsliv och akademi.
– För oss är den här typen av samarbeten avgörande, inte bara för att ligga i framkant i FoU, utan även för vår kompetensförsörjning. Akademin är vår kornbod och vi sitter i samråd med flera olika högskolor. Exempelvis har vi varit med och initierat ett nytt masterprogram på Chalmers med inriktning mot fordonsindustrin. Det är en enorm konkurrens om ingenjörer, och att rekrytera rätt kompetens är en av våra största utmaningar, berättar Kristian Abel, som sitter i ett samråd på maskinsektionen på Chalmers, det lärosäte där han själv tog sin examen innan han kom till Volvo.
”Det är en enorm konkurrens om ingenjörer och att rekrytera rätt kompetens är en av våra största utmaningar.”
Tappar fart
Sverige har en lång tradition som industrination och ligger fortfarande långt fram när det gäller material. Men en modern bil innehåller stora mängder mjukvara, och där rör sig inte Sverige lika snabbt som de vassaste konkurrentländerna.
– Andra länder drar ifrån och vi måste stärka FoU och säkra kompetensförsörjningen när det gäller mjukvaruprogram, med AI, maskininlärning och annat. Det är enormt viktigt om Sverige ska kunna behålla en ställning i främre ledet. Vi behöver också ett mycket starkare ”sense of urgency” för att implementera ny teknologi i färdiga produkter. I länder som Kina och USA går utvecklingscyklerna mycket snabbare, säger Kristian Abel.
Det är inte bara digitaliseringen och de alltmer komplexa produkterna som skapar utmaningar. Den snabba elektrifieringen av fordonsflottan och målet att den ska vara helt fossilfri 2045 ställer nya krav. Alla måste samlas för att den gröna omställningen ska bli verklighet.
– Vi på Volvo Cars vill leda den här utvecklingen. Vi har ökat investeringen i FoU kraftigt de senaste sju åren, berättar Stefan Christiernin.
– Men det är en komplex process. Våra fordon innehåller flera tusen delprodukter och samtliga av dessa måste vara fossilfira för att kedjan ska hålla. Elinfrastrukturen måste också hålla jämn takt. Alla måste dra åt samma håll. Helheten är väldigt viktig.
Öppna upp ännu mer
De båda menar att Sverige måste fortsätta att bygga på den styrka som ligger i de nära, väletablerade banden mellan näringsliv, högskolor och myndigheter. Denna trippelhelix är en av landets allra främsta konkurrensfördelar och den kan bli ännu bättre.
– Fortfarande finns lite för mycket av ett regionalt tänkande och vi skulle gärna se en större samverkan mellan olika landsändar, säger Kristian Abel.
– Även internationellt skulle Sverige kunna öppna sig mer. Ta bara en sådan sak som att Sverige, trots sina duktiga forskare, ligger under snittet i projekt med forskningsmedel från EU. Det visar att det finns potential att koppla upp sig ännu mer med omvärlden.