Mer spets ska ge vassare forskning

Att underlätta för utländska forskare att arbeta i Sverige, satsa mer på spetsforskning och att locka näringslivet att investera i innovation i Sverige är några av regeringens prioriteringar i forskningspolitiken.
– Vi har en stark ställning inom forskning, men har tappat mark under senare år, säger utbildningsminister Mats Persson (L).

Han beskriver regeringens forskningspolitik med de tre ledorden excellens, internationalisering och innovation.
– Vi lägger om politiken i flera avseenden. Sverige är ett av få västländer där andelen forskning och utveckling av BNP har minskat de senaste 20 åren. Företag investerar i andra länder och duktiga, unga forskare väljer att inte arbeta här. Vi håller på att bli akterseglade av flera andra länder, som Finland och Sydkorea, säger Mats Persson.

Lättare stanna i Sverige
En prioritet är att göra det lättare för utländska forskare att stanna och verka i Sverige, och om något år ska nya migrationsregler vara på plats. Med dagens krav är det svårt för forskare från andra länder att få permanent uppehållstillstånd vilket skapar osäkerhet, och många väljer att lämna Sverige eller tvingas till det. I Tidöavtalet öppnar man för särskilda bestämmelser för doktorander och forskare så att dessa lättare ska få permanent uppehållstillstånd.
– Jag skäms över att vi kastar ut några av de skarpaste hjärnorna. Det nuvarande systemet gör att internationella forskare är rädda för att stanna kvar, så vi förlorar enormt mycket kompetens. Det är otroligt kvalitetshöjande för våra lärosäten att kunna rekrytera internationella talanger. Detta är något som vi kommer att ändra på snarast, säger Mats Persson.
På agendan står också att satsa mer på spetsforskning. Mats Person tycker att allokeringen av resurser alltför mycket präglats av regionalpolitiska hänsyn och vill se en hårdare prioritering av excellens.
– Jag har inget emot regionalpolitik, med det är inte våra högskolor som ska användas till det. Det handlar inte om att bara satsa på de större universiteten, för det finns excellent forskning även på mindre lärosäten. Tyvärr finns det ett jantetänkande och en rädsla för att prioritera spets i Sverige. Resurserna ska gå dit där det verkligen finns potential till världsledande forskning. Vi ska kunna jämföra oss med de allra bästa universiteten utomlands, säger han.
Excellens är också nödvändigt för att skapa ett bättre investeringsklimat, som i sin tur leder till fler innovationer, menar utbildningsministern. Han lyfter fram att det finns en mycket välfungerande forskningsinfrastruktur att bygga vidare på, som ESS, Max 4 och SciLifeLab. Men det krävs också gynnsamma skatteregler för den typen av investeringar, så att Sverige ses som ett attraktivt land att investera i. Stärkt samverkan mellan akademi och industri för att få ut och nyttiggöra innovationer är även det en central del.
– Vi har också ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i grundskola och gymnasium. Ett stort problem är att elever inte kan räkna, och då får vi inga ingenjörer. Regeringen lägger fokus på grundläggande kunskaper som läsning och matte. Hela kedjan måste fungera för att Sverige ska nå toppklass.

”Vi ska kunna jämföra oss med de allra bästa universiteten utomlands.”

Egen forskarbakgrund
Mats Persson vill inte peka ut några särskilt prioriterade forskningsområden, men nämner livsvetenskaperna, rymdforskning och den fjärde industriella revolutionen som fält där Sverige har stor potential.
– Jag tänker inte gå in och detaljstyra svensk forskning. Däremot har vi tillsatt en expertgrupp som formulerar intressanta framtidsområden, och den kommer jag att lyssna på, säger han.
Mats Persson har själv forskarbakgrund och disputerade 2015 i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han tycker att det är en fördel att ha en bakgrund i akademin och är bekymrad över en ökad polarisering inom den akademiska världen.
– Forskare utsätts i allt högre utsträckning för hot och hat, och det finns en cancelkultur som är väldigt oroväckande. Det kan komma från exempelvis vaccinmotståndare eller klimatförnekare och utgör ett reellt hot mot den akademiska friheten. Även på det här området kommer skärpt lagstiftning, avslutar Mats Persson.