Etikettarkiv: Vinnova

Akademins och näringslivets intressen måste gå hand i hand

Fredrik Hörstedt, chef för avdelningen Internationellt samarbete på Vinnova. Foto: KTH
Fredrik Hörstedt, chef för avdelningen Internationellt samarbete på Vinnova. Foto: KTH

Fredrik Hörstedt är sedan i höstas chef för avdelningen Internationellt samarbete på Vinnova. Han kommer närmast från en tjänst som vicerektor för nyttiggörande och hållbar utveckling på Chalmers tekniska högskola och har lång erfarenhet av internationell forsknings- och innovationssamverkan.

De första månaderna på jobbet har inneburit något av en rivstart för Fredrik Hörstedt.
– Det har hänt väldigt mycket i geopolitiken som gjort att internationella frågor och samarbeten är viktigare än på länge. Det vi ser nu är en sammansvetsning där europeiska länder och andra västerländska ekonomier tvingas ta ställning och förhålla sig till mycket allvarliga skeenden.
Kriget i Ukraina har inneburit något av en renässans för EU som freds- och säkerhetsprojekt.
– Det har också fört med sig insikten om att man inte kan förlita sig på globala samverkanspartners som man gjort tidigare, och det gäller även inom forsknings- och innovationsområdet.

”Det har hänt väldigt mycket i geopolitiken som gjort att internationella frågor och samarbeten är viktigare än på länge.”

Samverkansforskning
De flesta bedömare är överens om att samverkansforskning mellan akademi och näringsliv är en nyckel till framgång. Att stimulera det samarbetet handlar, enligt Fredrik Hörstedt, mycket om att stärka incitamenten för att bilda samverkanskonsortier.
– Många olika aktörer som forskningsfinansiärer och lärosätesledningar kan bidra, men det finns även andra viktiga faktorer som accessreglerna till forskningsinfrastruktur. Ta till exempel ESS som vid ansökan om stråltider mycket väl skulle kunna utforma regler som tydligt premierar samverkansforskning, inklusive excellent forskning och starkt nyttiggörande med bäring både på samhällsutmaningar och näringslivets konkurrenskraft.
Han påpekar att de starkaste incitamenten ofta är monetära, så en stärkning av samverkansforskning kommer att kosta pengar.
– Samtidigt behöver vi ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som genererar skattemedel som i sin tur kan investeras i ny forskning och ny forskningsinfrastruktur. För att klara den utmaningen måste delar av akademins och näringslivets intressen gå hand i hand, fastslår Fredrik Hörstedt.

Material i fokus på Vinnova

Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson
Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson

Materialvetenskap är ett av Sveriges viktigaste forskningsområden och av största vikt för den svenska industrin. Det är därför ett av Vinnovas prioriterade områden, med ett stort antal satsningar.

Vinnova är en statlig forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges innovationsförmåga och på så sätt bidra till en hållbar tillväxt. Myndighetens verksamhet spänner över ett brett spektrum och ett viktigt fokus är Industri och material, som är ett av Vinnovas största enskilda områden.
– Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande, så det är i högsta grad av stor strategisk vikt för Sverige. Se bara på företag som Sandvik och SSAB. Sverige har länge legat i framkant, säger Margareta Groth, vid avdelningen Industriell utveckling, där hon är chef för den enhet som samlar Vinnovas materialprogram.

Nya material
Men det är inte bara de tunga, traditionella industrierna som bygger på materialkompetens i framkant. Sverige har också spetsforskning inom nya material, till exempel grafen. Programmet SIO Grafen har som mål att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja grafen.
– Grafen har enormt många användningsområden och potential att lösa viktiga framtidsutmaningar. Här är Sverige väldigt kunskaps- och innovationstungt, berättar Margareta Groth.
Biomaterial är ett annat område som Vinnova satsar på, med exempelvis programmet Bioinnovation, för att ersätta fossilbaserade material. ForestValue är ett annat projekt, där man arbetar för att främja träbaserade material och skogsindustrin.
Additiv tillverkning, eller 3D-printing är ett nytt, spännande område, där Vinnovafinansierade projektet CAM2 vid Chalmers har fått stor uppmärksamhet och finansiering från EU. Vidare är FoU inom batterier ett viktigt område, med exempelvis SweBAL vid Uppsala universitet. Ytterligare en satsning är FunMat vid Linköpings universitet, där man forskar om funktionella ytor för exempelvis verktyg, bränsleceller och batterier.

”Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande.”

Material är nyckelfaktor
Några andra exempel på Vinnova-program är Materialbaserad konkurrenskraft och Industriell utveckling, där materialforskning omsätts i tillämpning inom industrin.
– En utmaning är att innovationer inom material kan vara svåra att få in i samhället och industrin eftersom vi inte har utvecklade värdekedjor för nya material. Därför är det viktigt att arbeta brett och med flera olika material, säger Margareta Groth och fortsätter:
– En stor fördel för Sverige är att vi har forskningsinfrastrukturen MAX IV och snart även ESS, som verkligen ger en boost till svensk materialforskning. Innovativa, lätta och energieffektiva material är en nyckelfaktor för att möta klimatmålen.

Omskapar bioläkemedelsproduktion

AdBIOPRO samlar spetskompetens inom bioprocessteknik för däggdjurs- och humana celler, omics-karaktärisering och proteinrening samt matematisk modellering och reglering kring tillverkning av terapeutiska bioläkemedel som proteiner, celler och virala vektorer, med fokus på kontinuerliga processer. Samverkan med näringslivet – se faktaruta – kring forskning, utveckling och utrustning, är väldigt viktigt.
– Kontinuerliga processer är mer tekniskt utmanande men fördelarna är stora – de är kostnadseffektiva och tillämpliga för engångsmaterial, vilket fördelaktigt innebär mindre risk för sterilitetsproblem och korskontaminering, säger Veronique Chotteau, föreståndare för VINNOVA:s Competence Centre for Advanced BioProduction by Continuous Processing, AdBIOPRO.

Intensifierar produktionen
– Till skillnad från traditionell fed-batchprocess, kan forskarna med kontinuerliga processer inom perfusionsodling och kontinuerlig rening, kraftigt effektivisera produktionen. Genom process­intensifiering minskas utrustningens – bioreaktorer och kromatografikolonner – klimatpåverkan betydligt, vilket innebär att tillverkningsanläggningar kan göras mycket mindre, blir betydligt billigare att bygga och är mer flexibla för att hantera olika typer av processer. Till exempel har vi via perfusionsodling integrerat med kontinuerlig rening producerat samma mängd terapeutisk protein på en dag som vi tidigare gjorde under tre veckor – två veckor fed-batchodling följd av en vecka batchrening. Dessutom är perfusionsodling tack vare sitt kontinuerliga byte av odlingsmedium mycket gynnsammare för cellerna, vilket är centralt för produktion av känsliga celler för terapier.

Fruktsamma samarbeten
– AdBIOPRO har redan hunnit långt i sitt arbete, inte minst på grund av de fruktsamma samarbeten som är centrets bas. Vi skapar nya metoder för hög celltäthet inom perfusionsprocesser för produktion av terapeutiska proteiner eller virala vektorer. Dessa metoder når mer än 10 gånger högre produktivitet jämfört med state-of-the-art, ger en hög­effektiv kontinuerlig reningsprocess, nya reningsligander som är skonsammare för antikroppsrening, nya reningsprocesser baserade på magnetiska kulor, och industrialiserar en produktionsprocess av NK-celler för immunterapi. En viktig aspekt i vår forskning är matematiska modellering för optimering samt att etablera effektiva feedbackkontroller i våra processer, avslutar Veronique.

AdBIOPRO
AdBIOPRO inkluderar sex grupper med ledande forskare från KTH, Lunds universitet och Karolinska Centrum för Cellterapi (Karolinska Institutet), samt sju svenska företag inom bioproduktion, Sobi, GE Healthcare Life Sciences, Cobra Biologics, BioInvent, Valneva, CellProtect Nordic Pharmaceuticals och Lab on a Bead. Centret utgör en viktig resurs med en dynamisk miljö för forskning där akademi och industri kan interagera på ett fruktbart och effektivt sätt, samt tillföra spetskompetens.

AdBIOPRO
Albanova Center, KTH
Tel: 08-790 96 28
www.kth.se/adbiopro

CAMP ska göra Sverige världsledande på avancerade terapier

Professor Mikael Wiberg, styrelse­ordförande och professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Professor Mikael Wiberg, styrelse­ordförande och professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP) har stor potential att generera helt nya sätt att behandla sjukdomar. Centre for Advanced Medical Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknik och infrastruktur som krävs för att implementera ATMP från laboratorium till klinisk praktik.

I samarbete med Vetenskapsrådet investerar Vinnova över 100 miljoner kronor på uppbyggnad av tre nya centrum för att skapa starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom biologiska läkemedel. Ett av dessa centrum är CAMP, som bland annat optimerar tillverkningsprocesser för avancerade terapier.

Skapar struktur
– För att Sverige ska kunna bli världsledande på avancerade terapier krävs en bred samverkan mellan sjukvård, akademi och läkemedelsindustri, vilket vi har initierat. En viktig uppgift är att ta oss an de organisatoriska utmaningarna för utveckling inom ATMP-fältet, optimera tillverkningsprocesser, arbeta med logistikfrågor och skapa en välfungerande värdekedja för tillverkning och distribution av avancerade terapier av hög kvalitet, säger professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP.
– Målsättningen är att CAMP ska utvecklas till ett internationellt erkänt centrum med fokus på tillväxt i industrin och SME-företag, klinisk praxis, forskning och utbildning, avancerad produktionsteknik och ett framstående innovations- och företagsklimat, säger professor Mikael Wiberg, styrelseordförande för CAMP, som koordineras av Umeå universitet i samverkan med samtliga sju svenska universitetssjukhus, läkemedelsbolag samt akademin.

Bygger vidare på vävnadsdirektivet
CAMP arbetar även med regulatoriska frågor utifrån ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Det handlar om att hitta långsiktiga modeller som involverar läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården. CAMP startade formellt i januari 2018 men baseras på den infrastruktur för avancerade terapier som byggts upp på samtliga svenska universitetssjukhus sedan vävnadsdirektivet introducerades 2008.
– Camp är en fortsättning på det arbetet, men vi knyter ihop dessa regioner med industri och akademi till ett nationellt nätverk. Sverige har mycket goda förutsättningar att bli världsledande på biologiska läkemedel – med rätt struktur och koordinering, vilket vi hoppas att CAMP kan stå för, säger Mikael Wiberg.

Centre for Advanced Medical Products
Centre for Advanced Medical Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknik och infrastruktur som krävs för att implementera ATMP från laboratorium till klinisk praktik. Centret tar sig också an, i samverkan med Swelife, de system och organisatoriska utmaningar som har identifierats som hinder för utvecklingen inom ATMP-fältet i Sverige.

Samverkan för stärkt konkurrens­kraft och hållbara lösningar

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Foto: Anette Andersson
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Foto: Anette Andersson
Smarta hållbara städer, en övergång till biobaserad ekonomi och satsningar på medicintekniska innovationer. Det är bara några exempel på de strategiska innovationssatsningar som görs inom ramen för Vinnovas Samverkansprogram.

Varje år finansierar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova cirka 2 000 projekt som bygger på en nära samverkan mellan ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet.
– Vi är en viktig nyckelspelare för att utveckla goda förutsättningar för en fungerande samverkan. Men samverkan är inte målet i sig, utan snarare ett medel för att vi på ett effektivt sätt ska kunna hitta nya innovativa lösningar som stärker Sveriges forskningskompetens och konkurrenskraft samt bidrar till en hållbar utveckling, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
De senaste åtta åren har hon varit myndighetschef, dessförinnan arbetade hon med forskning och utveckling i närmare 20 år. I grunden är hon civilingenjör och teknologie doktor.
– Det pågår en spännande utveckling i Sverige. Men även om vi satsar mycket på forskning och innovationer, är det småsummor i ett globalt perspektiv. Sverige är trots allt ett litet land och vi behöver därför samverka och arbeta tillsammans och vara smarta när det gäller användningen av våra resurser.

Fem samverkansprogram
Erfarenheter visar att framgångsrika innovationer i regel bygger på en nära samverkan. Och Sverige behöver smarta lösningar för att möta de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Det handlar exempelvis om nya hållbara sätt att resa, bo, kommunicera och att tillvarata jordens resurser och ekosystem.
I regeringens forskningspolitiska proposition betonas betydelsen av att forsknings- och innovationspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. Och för att ny kunskap och nya innovationer verkligen ska komma till användning, har regeringen valt att satsa på fem samverkansprogram som handlar om nästa generations resor och transporter, smarta städer, cirkulär och biobaserad ekonomi, life science samt uppkopplad industri och nya material.
– Det är väl valda program för att Sverige ska positionera sig och stärka sin konkurrenskraft mot omvärlden. Det gäller nu att näringsliv, akademi och offentlig verksamhet samspelar med varandra och att vi utvecklar effektiva strukturer och system för att vi på bästa sätt ska kunna ta hand om och implementera nya lösningar, säger Charlotte Brogren.

Industrin i förarsätet
Inom ramen för de fem samverkansprogrammen satsar regeringen, via Vinnova, på strategiska innovationsområden, så kallade SIO. Det är en satsning där ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor själva pekar ut och definierar områden där de ser behov av en svensk kraftsamling och gemensamma insatser.
– Tillsammans med Energimyndigheten och Formas finansierar Vinnova 17 strategiska innovationsprogram, som är några av de viktigaste musklerna för att kunna genomföra regeringens fem samverkansprogram. Här får vi möjlighet att verkligen sätta industrin och samhället i förarsätet, säger Charlotte Brogren.
Inom de strategiska innovationsprogrammen sker öppna utlysningar där företag, läro­säten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation. Det handlar bland annat om att utveckla smartare elektroniksystem, smartare samhällsbyggnad genom digitalisering, övergång till biobaserad ekonomi, att etablera grafen inom svensk industri och att skapa lösningar för en omställning av en stor del av svensk industri.
Ett exempel på strategiskt innovationsprogram handlar om smarta och hållbara städer. Idag står städer för cirka 70 procent av både världens energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
– Vi behöver därför samverka och hitta smarta lösningar för att bygga hållbara städer som kan möta energi- och klimatutmaningen, inte bara i Sverige utan även globalt, säger Charlotte Brogren.