Etikettarkiv: Näringsliv

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Jättesatsning positionerar Sverige inom AI

Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Vi står på tröskeln till den fjärde industriella revolutionen, då automation övergår i autonomi med hjälp av artificiell intelligens.
– Sverige är i stort behov av spetskompetens. Det handlar om avgörande nyckelteknik, säger Sara Mazur, tillträdande ordförande för WASP, Sveriges enskilt största privata forskningsprogram, där fokus är autonoma system, mjukvara och AI.

Det är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som står bakom WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Stiftelsen bidrar med tre miljarder kronor till grundforskning, och deltagande universitet och industri med ytterligare en miljard kronor. Linköpings universitet är värd och de övriga medlems­universiteten är Chalmers, KTH, Umeå och Lunds universitet. Även Örebro och Uppsala universitet deltar i satsningen. Ett stort antal företag medverkar, bland annat genom att ta emot doktorander och ge forskare tillgång till viktiga industriella arenor. Möjliga framtida tillämpningsområden för WASP är självkörande bilar, industriella beslutssystem och robot­ar som samarbetar med varandra och med människor.
– Det finns starka forskningsmiljöer i Sverige och ledande forskare inom exempelvis datorseende, reglerteknik, fordonssystem och signalbehandling. Men generellt har Sverige alltför få forskare inom detta viktiga framtidsområde. Därför satsar vi nu på ett antal nischer där Sverige verkligen har chans att ta en ledande position, berättar Sara Mazur.

Lockar toppforskare
WASP, som startade 2015, bygger på fyra grundpelare. En är att rekrytera de bästa forskarna i respektive område i Sverige. Vidare arbetar man med strategiska rekryteringar globalt, för att locka internationella toppforskare. Målet är att bygga 60 forskargrupper inom AI, autonoma system och mjukvara där akademi möter industri.
– Det finns ett stort intresse för programmet. Svensk industri är stark och många internationella toppforskare värdesätter möjligheten att samarbeta med näringslivet och tillsammans hitta industriella tillämpningar, säger Sara Mazur.
Bland annat har WASP rekryterat Aristides Gionis, professor vid Aalto universitet, som är expert på datautvinning, samt de båda nederländska forskarna Frank och Virginia Dignum, ledande inom AI-forskning. Virginia Dignum leder den samhällsvetenskapliga och humanistiskt inriktade AI-forskningen vid Umeå universitet.
– AI omfattar inte bara teknik och naturvetenskap. Vi måste också hantera de sociala, etiska, juridiska och ekonomiska aspekterna av hur AI påverkar samhället och människors liv. Det är enormt spännande, tvärvetenskaplig forskning, säger Sara Mazur.

Forskarskola
WASP bygger också en forskarskola med målet att utbilda 400 doktorer, varav minst 100 ska vara industridoktorander. En första grupp på närmare 180 personer har antagits och några av dem har redan disputerat. En fjärde grundpelare är partnerskap med de ledande internationella universiteten Stanford och University of California Berkeley i USA samt NTU i Singapore.
– Sverige är litet och kan inte vara världsledande inom alla tillämpningar. Vi har en mission att utveckla en världsledande plattform för akademisk forskning som växelverkar med ledande företag i Sverige inom nischer där vi har potential att bli bäst. Visionen är att skapa excellent forskning inom AI, autonoma system och mjukvara som är relevant och till gagn för all svensk industri, säger Sara Mazur och liknar satsningen vid ett slott, där huvudbyggnaden är den breda basen, och tornen spjutspetsforskning.

Gränsland
Sara Mazur har genom sin karriär rört sig i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Hon är docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och arbetade i 23 år på Ericsson, bland annat som forskningschef, innan hon kom till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ansvarig för stiftelsens strategiska satsningar. Hon tillträder som ordförande för WASP vid årsskiftet och ser mycket fram emot att driva satsningen.
– Det är jättespännande och ett stort förtroende. Jag har varit med från början och är enormt stolt över det vi redan har åstadkommit.
Hon är hoppfull om att Sverige kan positionera sig i framkant, men är oroad över att den svenska skolan inte följer med i den snabba omvandlingen av samhället.
– Läroplanen är nästan precis densamma som när jag gick i skolan för 40 år sedan. Utbildningssektorn måste hänga med i utvecklingen och förbereda unga för framtiden. Var finns ämnen som mjukvarukunskap och teknikutveckling kring AI?

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är en av Europas största privata forskningsfinansiärer och stödjer i huvudsak medicinsk, teknisk och naturvetenskaplig forskning och utbildning. Några av de större strategiska programmen förutom WASP är Wallenberg Centre for Quantum Technology, Wallenberg Wood Science Centre och Wallenberg centrum för molekylär medicin.

Strategisk forskning stärker konkurrenskraft

Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF.
Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF.
Tvärvetenskap, nyttiggörande och rörlighet löper som en röd tråd genom forskning som finansieras av SSF. Under året som gått har flera nya utlysningar introducerats.
– Vår forskningsportfölj är tydligt strategisk, genom val av både forskningsområde och bidragsform, berättar vd Lars Hultman.

SSF är Sveriges största oberoende offentliga forskningsstiftelse, med utbetalningar på över 600 miljoner kronor om året. Fokus är på forskning som är av särskild strategisk betydelse för Sverige och det svenska näringslivet, och som bidrar till att lösa olika samhällsproblem. Genom att skapa starka forskningsmiljöer och bygga broar mellan grundforskning och nyttiggörande av forskningsresultat lyckas stiftelsen stärka Sveriges konkurrenskraft.
Under 2017 lanserades bland annat programmet Cybersäkerhet, för att stimulera utmaningsdriven forskning om cyber- och it-säkerhet med relevans för det svenska samhället och näringslivet. En annan nyhet är ITM (instrument-, teknik- och metodutveckling), vars syfte är precis enligt namnet. Det är ett riktat individuellt stöd och kompletterar därmed SSF:s program för rambidrag till ett större centrum.
– Vi vänder oss till innovatörer med smarta idéer, som systemet har svagt gehör för, säger Lars Hultman.

Neutronspridning
Neutronforskning är ett annat viktigt område. I Lund pågår bygget av den stora sameuropeiska forskningsanläggningen ESS, som när den står klar blir världens mest kraftfulla neutronkälla. SSF satsar på en forskarskola, som ska utbilda 40-talet doktorer i neutronspridning.
– Vi förstärker även våra satsningar på den nordiska marknaden genom ett partnerskap med Nordiska ministerrådet inom neutronspridning. Det får stor strategisk betydelse för Sverige, berättar Lars Hultman.
Under förra året delades SSF:s nyttiggörandepris ut för första gången. Det är ett stipendium som forskare som redan fått bidrag från SSF kan söka och meningen är att priset ska uppmuntra nyttiggörande av forskning.
Nytt för i år är också att SSF sponsrar KIT Framsteg; vetenskapsnyheter i lättsamma och korta filmklipp på Facebook. Här är målgruppen yngre personer och syftet är att skapa intresse för naturvetenskaplig och teknisk forskning. Under bara nio månader har klippen fått 2,3 miljoner visningar. SSF släpper också kontinuerligt egna forskarfilmer på Youtube för att nå ut till en bredare allmänhet.

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF
Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, stödjer forskning inom teknik, naturvetenskap och medicin med förutsättningar att stärka svensk konkurrenskraft. SSF gör också riktade satsningar mot informations- och kommunikationsteknik, materialutveckling och livsvetenskap med dess tekniker.

Almedalen 2018
AI, Artificiell intelligens, är temat för ett seminarium som SSF arrangerar i Almedalen den 3 juli kl 13-14.30 på Wisby Strand & Congress. Temat behandlas även utifrån olika perspektiv i en längre rapport utgiven av SSF skriven av tio fristående skribenter.

RISE – nationell aktör som ger avtryck

Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: Sara Burman
Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: Sara Burman
– Vårt uppdrag är att stärka konkurrenskraften för näringsliv och offentlig sektor. Gemensamt för de förändringar vi bidrar till är att de ligger ganska nära i tiden men har långsiktighet i fokus, RISE ska vara en nationell aktör som ger avtryck, säger Pia Sandvik, vd.

RISE Research Institutes of Sweden övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Sedan drygt ett år tillbaka, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut som även äger 43 procent av institutskoncernen Swerea. RISE har 2200 anställda på över 30-talet orter i Sverige och Europa.
Institutet verkar i gränslandet mellan högskolans forskning och näringslivets utveckling, en mycket viktig roll, enligt vd Pia Sandvik.
– Vår uppgift är att bygga upp, förädla och förmedla behovsmotiverad forskning och utveckling samt innovation, med målet att skapa nytta och hållbar tillväxt i näringsliv och samhälle. Vi samverkar ofta med universitet och högskolor för att tillsammans hitta lösningar.

Bred bas
Som industriforskningsinstitut vilar RISE på en bred bas. Forskningsområdena omfattar allt från samhällsbyggnad, skog, transport och material till ICT, biovetenskap och hälsa.
– Vår verksamhet omfattar bland annat ett hundratal test- och demonstrationsanläggningar där idéer, innovationer och prototyper kan testas och utvecklas, antingen i full volymskala eller som piloter för att säkerställa processer eller produkter.
Ett färskt exempel är Sveriges första slurry-hydrokracker för skogsbaserad grön diesel som Pia Sandvik var med och invigde i mitten av maj. Bakom anläggningen står ett konsortium bestående av RISE ETC, Preem, Chalmers och entreprenörsbolaget SunCarbon.
– Krackern är placerad vid RISE Energy Technology Center där akademi, institut och näringsliv ges möjlighet att studera hela värdekedjan från råvara till biodiesel. Slutmålet är att skapa en storskalig nationell produktion av biodrivmedel baserade på lignin, vilket är en förnybar råvara.

Brygga till akademin
Pia Sandvik påpekar att det idag görs stora satsningar på forskningsinfrastruktur i Sverige.
– Jag tänker på MAX IV och sedan även ESS, där jag ser att RISE har en viktig roll att spela som en aktör och brygga till universitet och näringsliv. Det stora antalet testbäddar inom RISE bygger på att vi har djup kompetens i att förstå behov och planera tester för att verifiera, säkerställa och utföra olika forskningsprojekt. I nästa steg kan vi utvärdera utfallen för att sedan bygga kompetens och ett strukturellt kapital kring innovationen. Detta är värdefull erfarenhet och kunskap som vi även skulle kunna använda på MAX IV.
Om tio år ser Pia Sandvik RISE som en ännu tydligare aktör i innovationssystemet.
– Redan under det första året har vi satt RISE på den nationella kartan och även lyckats skapa en plattform i Bryssel. Om tio år är jag övertygad om att vi kan vi se tillbaka på projekt där vi i samverkan med företagen varit med och utvecklat en del av morgondagens teknologier som gett stort avtryck, både inom det aktuella teknikområdet och samhället i stort.