Etikettarkiv: Jernkontoret

Jernkontorets kompass för samhällsnytta

Gert Nilsson, teknisk direktör på Jernkontoret, och Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander, Bildn
Gert Nilsson, teknisk direktör på Jernkontoret, och Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander, Bildn

2050 ska inget annat än samhällsnyttiga produkter lämna den svenska stålindustrins företag, enligt industrins vision. En ny kompass med målen i Agenda 2030 som poler ska hjälpa dem dit.

Jernkontoret har utvecklat en samhällsnyttokompass som hjälper till att belysa positiva och negativa samhällseffekter av en produkt eller idé. Effekterna ställs mot samtliga 17 mål i FN:s Agenda 2030 – mål som är odelbara.
– Det har FN varit tydliga med. Ska du nå hållbarhet måste du adressera alla målen och säkerställa att du både gör nytta där du avser göra nytta, och att du inte gör skada någon annanstans, säger Gert Nilsson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Han exemplifierar:
– De amerikanska motorvägarna syftade till att bygga ihop USA, men i stället skapades det lokalt skilda världar på vardera sida om vägarna med effekten att man klöv städer.
Samma princip gäller överallt, menar han. En produkt som till exempel en elmotorcykel kan ha positiv klimateffekt om bilägare byter till den, men skapa motsatt effekt om den används av dem som tidigare cyklade. Kompassen hjälper till att förutse sådana egentliga effekter, vilket av målområdena i Agenda 2030 de än må uppstå i. Den pekar ut vilka mål som måste tas hänsyn till och vilka sorts aktörer som behöver prata med varandra.

Redo att tillämpas
Kompassen har utvecklats för stålindustrins såväl som andra sektorers värdekedjor, och en internationellt användbar fullskalemodell finns nu redo att tillämpas.
Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret, lyser upp när han berättar om möjligheterna.
– Vi sitter i en samhällssituation som inte är så enkel då de problem vi brottas med ofta hänger ihop. Kompassen ger en möjlighet att också hitta lösningar som hänger ihop och kan ta oss framåt. Ska vi skapa verklig samhällsnytta krävs ofta bredare forskningsansatser än de vi vanligtvis tillämpar. Fler discipliner måste inkluderas, fler aktörer måste bli hörda och fler perspektiv måste belysas. Det är ett ganska stort pussel där alla bitarna måste vara med och ingen disciplin kan få företräde. Vi kan inte bara älska våra egna mål utan måste inse att vi är en del av en helhet, säger Kristian.
– Kompassen ger inte slutresultatet men en väldigt bra startpunkt för att hitta samhällsnyttiga vägar för att orientera oss fram mellan de samverkande målen, säger Gert och får medhåll av Kristian:
– Se det som en inbjudan till samarbete – på en massa olika plan.

Jernkontoret – nyttokompass

Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Organisationen vill kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.

www.jernkontoret.se

Den äldsta tekniken blir den yngsta

Foto: Pia Nordlander, Bildn
Foto: Pia Nordlander, Bildn

Med flera genomgripande forskningsprojekt går Sverige nu i täten för en helt ny klimatsmart industriprocess som ger oss ”grönt stål”. Den nya tekniken skapar en mängd möjligheter för alla som älskar problemlösning och att driva utvecklingen framåt.

Att tillverka järn från järnmalm är en av världens äldsta industriprocesser. Dock har den som använts fram till nu haft nackdelen att alstra stora koldioxidutsläpp.
– Därför finns nu ett flertal utvecklingsprojekt som inom en nära framtid kommer ge oss en helt grön tillverkningsprocess, vilket kommer göra järn- och stålindustrin till en av de modernaste teknikgrenarna, förklarar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Stål har under lång tid spelat en avgörande roll i uppbyggnaden av det moderna samhället, och finns i allt från våra största byggnader till sjukvårdens minsta precisionsinstrument.
– Det faktum att stål är ett så resurseffektivt material och att det kan återvinnas oändliga gånger gör att dess framtida roll i samhället antagligen blir ännu viktigare än dess historiska.

Mer klimatsmart användning
I samband med att den nya klimatsmarta industriprocessen utvecklas vill branschen även bidra till att göra själva användningen av det gröna stålet mer hållbar.
– Det handlar om att ta fram processer för bland annat spårbarhet och digitalisering, något som kräver vetenskapliga framsteg inom en rad olika områden för att kunna bli verklighet.
Dessutom skapas stora möjligheter när helt nya tillverkningsanläggningar byggs, då man kan passa på att införa den senaste tekniken inom exempelvis AI och övervakning så att hela produktionsprocessen blir betydligt mer effektiv och klimatsmart.
Gert Nilson avslutar med att konstatera att det även gäller att hitta rätt tillämpningar för materialet så att det fyller sin optimala funktion i det cirkulära samhället.
– Här finns gyllene tillfällen för alla som älskar problemlösning och för de som brinner för hållbarhet. Den nya klimatsmarta järn- och ståltillverkningen erbjuder möjligheter att följa hur ett ”nytt” material kommer till och kan användas till att bygga en hållbar värld.

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander, Bildn
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander, Bildn
Jernkontoret – Hybrit

Samriskbolaget Hybrit utvecklar en metod att med hjälp av vätgas reducera järnmalm till fossilfritt järn, som ska göra SSAB:s stål fossilfritt. LKAB har aviserat planer på att använda en liknande teknik för att göra all sin järnmalm till fossilfritt järn. Därutöver pågår en rad projekt för att ytterlig­are minska järn- och stålindustrins klimatavtryck.

www.jernkontoret.se

Samverkan vital för framtidens stålindustri

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Omställningen till det fossilfria samhället brådskar och kräver stora ansträngningar från alla sektorer.
– Vikten av samverkan är större än någonsin så att kunskap och forskning verkligen kan göra nytta.

Det säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
Stålindustrin i Sverige ligger i framkant när det gäller klimatsmarta produkter och processer. Målet är att industrin ska vara helt fri från koldioxidutsläpp 2045. Det pågår en rad spännande FoU-projekt inom industrin och den industrinära forskningen, exempelvis om att använda vätgas istället för fossila bränslen i de energiintensiva masugnarna. Även på högskolor och universitet sker mycket forskning som syftar till att skapa en hållbar stålindustri.
Men det händer tyvärr att den akademiska forskningen med höga ambitioner ändå missar målet, menar Gert Nilson. Nischen av forskning som befinner sig mellan akademisk grundforskning och den tillämpade forskningen behöver arbeta närmare industrin och mer konkret mot specificerade områden, som exempelvis material. På så sätt kan också den forskningen bättre adressera uttalade och outtalade behov. Ansvaret vilar på både akademin och industrin.

Bred mylla
Det finns också generellt en alltför stark förväntan på vad akademisk forskning ska tillföra när det gäller de utmaningar som vi står inför, anser Gert Nilson.
– Forskningen kan inte ensam stå för lösningarna. Det behövs en bred och rik mylla av olika aktörer, inom akademin, industrin, det offentliga och inte minst innovatörer, som tillsammans utvecklar idéer. Vi måste också tänka bort disciplingränserna och förstås få in AI och annan digitalisering, men också mera svårfångade men viktiga saker som beteendevetenskap och antropologi i diskussionen. Alla goda krafter måste samverka, säger han.

Anpassa utbildning
Från Jernkontorets sida vill man även se att ingenjörsutbildningarna i landet anpassas till den snabba omvandling som nu sker inom industrin.
– Om fem år kan stålindustrin ha genomgått ett paradigmskifte. Undervisningen måste ta höjd för det, så att studenterna är rustade för att drifta den nya tekniken. De flesta ska ju inte bli forskare, utan jobba som ingenjörer. I det sammanhanget skulle vi gärna se att lärosätena kunde få finansiering till att utveckla nya kurser genom exempelvis Industriklivet, säger Gert Nilson och fortsätter:
– Jag är optimist. Den svenska stålindustrin är stark och har redskapen och förutsättningarna att ställa om och fortsätta att vara världsledande. Krisen vi upplever genom pandemin just nu kommer dessutom att ställa ännu hårdare krav på förmågan att identifiera nya möjligheter, vilket gynnar oss.

Jernkontoret

Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Organisationen vill kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.

www.jernkontoret.se

Materialvalen styr samhällsutvecklingen

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Utveckling av nya material har styrt människans olika utvecklingssteg, från järn- och bronsåldern till dagens avancerade material. Vad nästa steg blir vet ingen, men säkert är att det är materialvalen som lägger grunden för utvecklingen.

Det konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
– Om tio miljarder människor om 50 år ska ha lika hög levnadsstandard som en miljard hade för 50 år sedan så inser man att jordens resurser behöver utnyttjas otroligt mycket mer effektivt framöver, och det styrs framför allt av hur vi utvecklar och väljer material.
Stålindustrins utmaning är större än många andra branscher då deras grundprocesser släpper ut mycket koldioxid.
– Det är mycket effektiva processer vi har i Sverige, men koldioxiden måste försvinna. Därför drivs bland annat HYBRIT, ett forskningsprojekt med målet att till 2035 ha utvecklat en helt fossilfri stålprocess, och det finns en plan för de andra utsläppen också

Efterlyser framtidens innovatörer
Redan nu har väldigt mycket gjorts som bidrar till en hållbar industri och ett hållbart samhälle, nya materialkvaliteter har utvecklats som gjort att betydligt tunnare gods kan ge högre hållfasthet och sänka vikten på exempelvis en bil.
– Så vi har inte gjort något fel hittills, tvärtom. Vi måste bara inse att vi behöver helt andra lösningar för att skapa en hållbar värld för de tio miljarder människor vi är på väg att bli.
Gert Nilson nämner olika utmaningar i den klimatomställning som nu sker. En är den ökade elektrifieringen av produkter som skapar snabbt ökade behov av vissa sällsynta metaller till batterier.
– Hur ska man kunna elektrifiera världen utan att skapa lika stora problem som de man löser? Ska vi lyckas behöver vi göra samma resa som exempelvis datorminnen. För inte så länge sedan kunde ett usb-minne bara lagra ett antal MB, idag är vi uppe i många GB tack vare avancerad materialteknik som skapat möjligheter att packa mycket mer data på ett litet chip.
Motsvarande utveckling måste ske inom många andra områden.
– För att lyckas med det behöver vi unga innovativa medarbetare som kan hjälpa oss hitta nya angreppssätt som kan lösa framtidens utmaningar, avslutar Gert Nilson.

Jernkontoret
Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige.

Jernkontoret
Kungsträdgårdsgatan 10
111 87 Stockholm
Tel: 08-679 17 00
E-post: office@jernkontoret.se
www.jernkontoret.se

Stålindustrins klimatfärdplan pekar ut riktningen till 2045

Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret
Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret

I mars 2018 överlämnade Jernkontoret stålindustrins klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig industri i Sverige 2045 till regeringen. Färdplanen beskriver de olika processerna för att framställa stål, var utsläppen av koldioxid finns och vilken forskning som krävs för att ersätta de fossila råvaror och bränslen som används idag.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå målet krävs åtaganden från alla samhällsaktörer samt ökad samverkan mellan politiken och industrin.
I Klimatfärdplanen går Jernkontoret igenom branschens största koldioxidutsläppskällor och formulerar en strategi för hur man ska kunna minska utsläppsnivåerna. Jernkontoret planerar att forma en FoU-satsning som fokuserar på de fem forskningsområden som är absolut viktigast för att få bort koldioxidutsläppen.
– Lyckas vi nå ända fram inom de fem områdena kommer industrins framtida koldioxidutsläpp att vara väldigt, väldigt små, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Efterlyser helhetsbild
– Stål bidrar till att forma en bättre framtid och om branschen ska vara kvar i Sverige så är klimatfrågan central. Stålindustrin genererar utsläpp som inte är så lätta att få bort. Samtidigt exporteras merparten av den svenska stålindustrins produkter, det är användningen av dessa produkter som bidrar med den största klimatnyttan, säger Helén Axelsson.
– I Klimatfärdplanen relaterar vi inte bara till det svenska klimatmålet, vi förklarar också hur branschens möjligheter och svårigheter ser ut och strävar efter att ge en helhetsbild av hur branschen kan bidra till de globala målen. Ett viktigt syfte med klimatfärdplanen är att öka förståelsen för vår bransch hos politiker och myndigheter, säger Anna Ponzio, forsknings- och innovationskoordinator på Jernkontoret.

Stort behov av fossilfri el
Helén Axelsson betonar vikten av att politiker har en positiv syn på industriell utveckling och har förståelse för att stålproducenternas processer ofta är komplexa och tar tid att förändra. Hon efterlyser även ett helhetsperspektiv och en insikt i att samtliga politiska beslut påverkar företagens vilja att bedriva verksamhet i Sverige.
– Ett viktigt budskap till politiken är stålindustrins stora behov av mer fossilfri el framöver. Stålindustrin ser en ökad efterfrågan på cirka 15–17 TWh, vilket motsvarar en tiondel av dagens produktion. Många andra branscher ser också elektrifiering som en väg från fossilberoendet, och det ställer höga krav på svensk elförsörjning inom en snar framtid, säger Helén Axelsson.

Jernkontoret
Svensk stålindustri är världsledande inom avancerade stål. Stål är ofta en del av nya tekniska lösningar som förbättrar vår miljö och förenklar livet från generation till generation. Merparten av det svenska stålet exporteras till cirka 140 länder. Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation.
www.jernkontoret.se

Stål formar en bättre framtid

Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
I strävan mot ett hållbart samhälle har den svenska stålindustrin utvecklats till en proaktiv aktör på hållbarhetsscenen. Vägen dit har gått genom ett samverkansprojekt som involverat aktörer långt utanför den egna branschen.

I stålindustrins gemensamma vision för 2050, ”Stål formar en bättre framtid”, definieras tre åtaganden för den svenska stålindustrins framtid: att leda teknikutvecklingen, att föda kreativa individer och att skapa miljönytta.
– Till 2050 ska svensk stålindustri vara helt igenom samhällsnyttig, sammanfattar Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret.
För en industri som står för nästan 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp är det en utmaning. Men sedan visionen lanserades 2013 har industrin gått från en reaktiv hållning där utsläppen sågs som en ofrånkomlig del av processen, till en proaktiv kultur där ren produktion och samhällsnyttiga produkter ses som konkurrensfördelar och möjligheter att vidareutveckla svensk stålindustri som en ledande leverantör av hållbara samhällslösningar.
Sedan 2014 bedriver svensk stålindustri ett samarbete med Stockholm Environment Institute, SEI. Samarbetet bygger på co-creation och har spelat en viktig roll i förändringen av hur industrin ser på sig själva och sina möjligheter att göra bra affärer genom en satsning på samhällsnyttiga produkter. Utöver nyckelpersoner från stålindustrin involverar projektet myndigheter, politiker och andra sektorer.
– En styrka i co-creationmetoden är att du får med de personer som ska genomföra förändringarna direkt i processen och gör dem delaktiga i resultatet, berättar Karl Hallding, forskningsledare vid SEI.

Samverkan stärker engagemanget
Samhällsnyttan är utgångspunkten i projektet, där partnerna tillsammans arbetar fram svar på frågor som hur framtidens samhällsnytta ser ut, vad för slags produkter svenskt stål ska bidra till, hur vägen dit ser ut, samt vilka strategier och beslut som behövs. Resultatet ska utgöra en slags karta som ska leda industrin till en framgångsrik och hållbar framtid.
– Samhällsnytta kan vi bara definiera och arbeta mot genom att jobba tillsammans med andra representanter i samhället, konstaterar Karl Hallding.

Samhällsnytta gemensam nämnare
Stål spelar, och har spelat, en avgörande roll i uppbyggnaden av samhället och finns i allt från kirurgverktyg och datorer till broar och järnvägar. Att det är ett resurseffektivt material som det både finns rika järnmalmstillgångar av och kan återvinnas oändliga gånger, gör dess framtida roll i samhället kanske ännu viktigare.
– Samhällsnytta är den gemensamma nämnaren här. När vi på Jernkontoret samlar våra nätverk med SEI:s nätverk för att utveckla en ”kompass” för att maximera samhällsnytta gentemot samtliga av FN:s globala mål skapas ny kunskap och nya allianser där vi ser partnerskapet som det nya ledarskapet, avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret
Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Jernkontoret kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är organisationen en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.
www.jernkontoret.se

www.jernkontoret.se