Etikettarkiv: Hållbarhet

25 år av nyttig forskningsfinansiering

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
I år fyller Stiftelsen för strategisk forskning 25 år. Drivkraften har hela tiden varit att finansiera forskning av högsta kvalitet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvär­vetenskaplighet är grundpelare.

Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.

Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.

Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och in­novation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.

Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stiftelsen tilldelades då sex miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet uppgick kapitalet till drygt tio miljarder kronor, samtidigt som SSF genom åren har delat ut 14 miljarder kronor i forskningsstöd till 1 700 projekt. SSF stödjer högkvalitativ forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som har potential att nyttiggöras inom svensk industri och samhälle.

Treesearch – en del av vägen till den framtida bioekonomin

Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Nya material från skogen är en viktig pusselbit i en framtida bioekonomi, där vi lämnat vårt fossilberoende och övergått till förnybara råvaror. Forskningen har visat på stora möjligheter, men ökad forskning och kompetens behövs för att möta de utmaningar som finns.

Sverige är en av de ledande nationerna inom forskningen på nya material från skogen. Under de senare åren har flera uppmärksammade forskningsresultat gjorts, som det genomskinliga träet och världens starkaste biobaserade trådar. Samverkansplattformen Treesearch grundades från en gemensam insikt hos akademi och industri om behovet av en omställning till en ännu mer högteknologisk industri baserad på skogsråvara. Med samverkansplattformen Treesearch ska Sveriges forskning kring material och specialkemikalier från skogen stärkas genom bland annat ökad samordning och uppbyggandet av ny kompetens.
Treesearch startade 2017 och har som syfte att samordna och stödja den forskning som bedrivs inom området, öka interaktionen mellan industri och akademi runt forskningsfrågor samt att bidra till kompetensuppbyggnad genom utbildning av unga forskare som kan driva området framåt.
– Inom 10 år ska Treesearch ha tillgängliggjort 250 forskarutbildade doktorer för den svenska industrin inom allt från materialvetenskap, kemi och fysik till mekanik och elektronik. Den kunskap och kompetens dessa representerar är nödvändiga för att driva utvecklingen inom både akademi och industri. Treesearch är alltså med och skapar förutsättningar för den framtida bioekonomin, vilket är väldigt spännande, säger Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen.

En långsiktig satsning
Verksamheten i plattformen samfinansieras av deltagande universitet, framträdande industriaktörer, forskningsinstitut, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och staten genom det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation och Vinnova.
Satsningen har ett unikt långsiktigt perspektiv, där parterna i ett första skede ingått avtal fram till 2028.
– Det är oerhört viktigt med långsiktighet i forskningssammanhang och det är fantastiskt att vi kan blicka så långt framåt.
– Hittills har Treesearch samlat över 250 forskare från akademi och industri, och över 60 pågående projekt har anslutit. Den största verksamhet som plattformen stöder är det mycket framgångsrika Wallenberg Wood Science Center, ett forskningscentrum inom nya material från skogen, med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som huvudfinansiär. Alla forskare och forskargrupper inom området har en självklar plats i plattformen och är välkomna att ansluta. Och det finns en stor vilja att samverka kring forskningen. Den viljan visades inte minst nu i maj, när vi hade vår första konferens om forskningen och resultat inom Treesearch. Konferensen samlade runt 200 deltagare, varav en fjärdedel från industrin. Det var oerhört värdefullt för att stärka våra nätverk och presentera olika framsteg.

Forskning för en hållbar framtid
Daniel berättar att forskningsområdet är viktigt ur flera perspektiv: dels ur samhällsekonomiskt perspektiv och dels ur miljöperspektiv. Skogsindustrin är en viktig arbetsgivare i Sverige och utgör en väsentlig del av landets export. Sett ur ett miljöperspektiv är det få råvaror som har större potential till klimatvänliga produkter, då skog binder koldioxid när den växer och är en förnybar råvara. Och än har forskarna bara skrapat på ytan av alla de möjligheter och material som finns att göra från skogen.
– Att nyttja naturens material bättre kan skapa stor samhällsnytta såväl som ekonomisk värdeökning. Forskningen kan bland annat leda till att vi i framtiden kan ersätta plastbaserade produkter och inom många områden helt övergå till förnybara råvaror. Visst finns det utmaningar, men den här typen av samverkan som vi får med Treesearch banar väg i arbetet mot att nå FN:s hållbarhetsmål och en framtida bioekonomi, konstaterar Daniel Söderberg.

Leder till forskningsgenombrott
BillerudKorsnäs är en av projektets viktiga samarbetspartner och har varit engagerade i Treesearch från ett mycket tidigt stadium. På frågan ”Vad ser du att Treesearch kan bidra med för skogsindustrin och varför har BillerudKorsnäs varit med att driva fram utvecklingen av Treesearch?” svarar vd Petra Einarsson:
– Vi på BillerudKorsnäs har varit starkt engagerade redan från idéstadiet och har idag ett flertal forskningssatsningar inom Treesearch verksamhet. Förutom forskningsgenombrott som bidrar till våra innovationer så förväntar vi oss också att det kommer fram forskningstalanger som vi kan rekrytera. Vidare ser vi att vi får ett mer fokuserat och strategiskt samarbete med offentliga forskningsfinansiärer när en industriell sektor går ihop och talar om vilka områden som är viktigast för oss.


Tahani Kaldéus, forskare på Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Tahani Kaldéus, forskare på Treesearch. Foto: Thomas Henrikson

Treesearch
Treesearch är en samverkansplattform för forskning och kompetensuppbyggnad för nya material från skogen. Plattformen är en nationell satsning där akademi, industri, privata stiftelser och staten skapar en världsledande öppen forskningsmiljö för framtidens bioekonomi.
Treesearch samordnar och stödjer forskningen på nya material från skogen. Alla forskare och projekt vid svenska universitet kan ansluta och ta del av Treesearch. Wallenberg Wood Science Center utgör kärnan i den forskningsverksamhet som nyttjar plattformen.

Treesearch
E-post: info@treesearch.se
www.treesearch.se

Digitalt och disputerat i dagens gruvbransch

Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM.
Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM.
Svensk gruvnäring är världsledande inom teknik och hållbarhet och behövs för att klara klimatkrisen. Just nu utlyses 20 nya miljoner för innovationer inom en näring som ropar efter duktigt folk.

– Det behövs metallurger, gruv- och miljöingenjörer, men också data- och IT-ingenjörer. Och dem slåss vi om med många andra branscher, säger Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM, det strategiska innovationsprogrammet för gruv- och metallutvinnande industri.
Jenny Greberg är även ansvarig för forskning och innovation på Svemin, gruv- och mineralnäringens branschorganisation. Hon tror att många har en föråldrad bild av gruvbranschen som smutsig, miljöförstörande och omodern.

Många doktorer
– Kunskapen om branschen är väldigt liten. Faktum är att Sverige är världsledande på att införa ny teknik, vi har redan 5G i vissa gruvor, vi har en hög grad av automation, några av de mest produktiva gruvorna i världen, jobbar extremt mycket med miljöfrågor och för att minska branschens CO2-utsläpp, och har ett stort antal disputerade i våra gruvbolag, säger Jenny Greberg.
Hon påminner om att gruvor är nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av metaller och mineral.
– Det handlar om att bygga exempelvis infrastruktur och bilar, men också om att klara den gröna omställningen där metall­er och mineral behövs för de nödvändiga tekniklösningarna, säger Jenny Greberg.
– I Sverige försöker vi utvinna metall­er och mineral på ett så hållbart sätt som möjligt. Och det är vi riktigt duktiga på, i ett globalt perspektiv.
SIP STRIM har funnits sedan 2013, ett nytt exempel på en stolt tradition av samverkan i gruvnäringen mellan industri, akademi och institut.

Mansdominerad näring
– Hela vår industritradition bygger på samverkan. Och regeringen har de senaste 15 åren aktivt försökt att stötta samverkan, eftersom det leder till konkurrenskraft på lång sikt, säger Jenny Greberg.
I maj öppnade SIP STRIM:s sjätte utlysning av innovationsmedel på totalt cirka 20 miljoner kronor. Projekten ska gynna programmets prioriterade mål, framför allt hållbarhet i alla tre aspekterna: ekonomisk, social och miljö­mässig.
Gruvnäringen är en mansdominerad bransch, ändå var 69 procent av projektledarna i SIP STRIM:s förra utlysning kvinnor.
– Det är fantastiskt roligt! I hela projektportföljen är motsvarande siffra 38 procent, och vi strävar efter att nå 60-40 i allt vi gör, säger Jenny Greberg.

SIP STRIM
SIP STRIM (Strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri) är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden.
Målet för SIP STRIM är att stärka konkurrenskraften för svensk gruv- och metallutvinnande industri, genom att främja forskning, innovation och utbildning där hållbara lösningar för utvinning av metaller och mineral utvecklas.
SIP STRIM startade 2013 och har hittills finansierat drygt 100 projekt.

Kontaktperson: Jenny Greberg
E-post: jenny.greberg@sipstrim.se
www.sipstrim.se

Materialvalen styr samhällsutvecklingen

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Utveckling av nya material har styrt människans olika utvecklingssteg, från järn- och bronsåldern till dagens avancerade material. Vad nästa steg blir vet ingen, men säkert är att det är materialvalen som lägger grunden för utvecklingen.

Det konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
– Om tio miljarder människor om 50 år ska ha lika hög levnadsstandard som en miljard hade för 50 år sedan så inser man att jordens resurser behöver utnyttjas otroligt mycket mer effektivt framöver, och det styrs framför allt av hur vi utvecklar och väljer material.
Stålindustrins utmaning är större än många andra branscher då deras grundprocesser släpper ut mycket koldioxid.
– Det är mycket effektiva processer vi har i Sverige, men koldioxiden måste försvinna. Därför drivs bland annat HYBRIT, ett forskningsprojekt med målet att till 2035 ha utvecklat en helt fossilfri stålprocess, och det finns en plan för de andra utsläppen också

Efterlyser framtidens innovatörer
Redan nu har väldigt mycket gjorts som bidrar till en hållbar industri och ett hållbart samhälle, nya materialkvaliteter har utvecklats som gjort att betydligt tunnare gods kan ge högre hållfasthet och sänka vikten på exempelvis en bil.
– Så vi har inte gjort något fel hittills, tvärtom. Vi måste bara inse att vi behöver helt andra lösningar för att skapa en hållbar värld för de tio miljarder människor vi är på väg att bli.
Gert Nilson nämner olika utmaningar i den klimatomställning som nu sker. En är den ökade elektrifieringen av produkter som skapar snabbt ökade behov av vissa sällsynta metaller till batterier.
– Hur ska man kunna elektrifiera världen utan att skapa lika stora problem som de man löser? Ska vi lyckas behöver vi göra samma resa som exempelvis datorminnen. För inte så länge sedan kunde ett usb-minne bara lagra ett antal MB, idag är vi uppe i många GB tack vare avancerad materialteknik som skapat möjligheter att packa mycket mer data på ett litet chip.
Motsvarande utveckling måste ske inom många andra områden.
– För att lyckas med det behöver vi unga innovativa medarbetare som kan hjälpa oss hitta nya angreppssätt som kan lösa framtidens utmaningar, avslutar Gert Nilson.

Jernkontoret
Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige.

Jernkontoret
Kungsträdgårdsgatan 10
111 87 Stockholm
Tel: 08-679 17 00
E-post: office@jernkontoret.se
www.jernkontoret.se

Mistra stöder strategisk forskning för en god livsmiljö

Åke Iverfeldt, vd för Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Åke Iverfeldt, vd för Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, investerar årligen runt 200 miljoner kronor för att skapa starka forskningsmiljöer av hög internationell klass, med fokus på att lösa komplexa miljö­problem och att stärka svensk konkurrenskraft.

Då Mistra grundades, 1994, var det med kapital från de nyligen avvecklade så kallade löntagarfonderna. Målet var att utveckla den miljöstrategiska forskningen och lösa samhällsviktiga miljöproblem genom stora och långsiktiga programsatsningar. Startkapitalet på 2,5 miljarder var tänkt att räcka i drygt 10 år. Idag har Mistra investerat över fyra miljarder kronor i miljöforskning och förvaltar ett kapital på dryga tre miljarder. Således en mycket kostnadseffektiv forskningssatsning.
– Den röda tråden för Mistra har alltid varit hållbarhet. Vi försöker leva som vi lär och resurseffektivitet är en kärnfråga. Vi är också övertygade om att en långsiktig och hållbar kapitalförvaltning betalar sig bättre och att detta i förlängningen bidrar till en bra samhällsutveckling, säger Mistras vd, Åke Iverfeldt.

Hållbarhet och långsiktighet
Mistra är en aktiv finansiär som gör stora satsningar på för Sverige strategiska områden; stiftelsen har ett genomsnittligt tidsperspektiv på åtta år för sina program, vilket möjliggör mycket forskning och lång tid för att skapa samhällsnytta.
– Hållbarhet är en komplex fråga, något som syns inte minst på de 17 hållbarhetsmål och den stora mängd delmål som FN formulerat och söker adressera till 2030. Komplexiteten gäller självklart också mer specifikt när marknaden och det finansiella systemet ska bli mer hållbart. Detta är utgångspunkten när Mistra finansierar Misum (Mistra Centre for Sustainable Markets) och programmet Mistra Financial Systems på Handelshögskolan i Stockholm.
Åke betonar att Mistras forskning generellt ska vara lösningsinriktad och leda till samhällsnytta samt vara pådrivande för en hållbar utveckling och en stark svensk konkurrenskraft.
– Att Sverige går i spetsen inom miljö och hållbarhet gynnar vår närvaro på den internationella marknaden och gör att vi bidrar till en bättre utveckling även globalt. Det är viktigt att den svenska rösten får inflytande inom EU och i internationella förhandlingar som syftar till en hållbarare värld.

Tvärvetenskaplighet – en framgångsfaktor
En framgångsfaktor – som Mistra har drivit ända från början – är ett uttalat tvärvetenskapligt angreppssätt, som grundar sig i disciplinär vetenskaplig kompetens av hög internationell klass och fruktbara samarbeten mellan disciplinerna. Inom ramarna för sina forskningsprogram stimulerar stiftelsen därför just sådana samarbeten.
– Fungerande tvärdisciplinära samarbeten tar dock ofta tid att etablera. Olika områden präglas av olika språk och olika sätt att arbeta och meritera sig. Siktar man på att åstadkomma samhällsnytta, som ofta är komplext och kräver kompetens inom många områden, gäller det därför att ha ett långsiktigt perspektiv.

Faktabaserad kunskapsspridning
Förutom forskningsfinansiering och kapitalförvaltning står Mistra också på ett tredje ben: idé- och kunskapsspridning. Åke betonar att Mistra inte räds påverkan, snarare tvärtom.
– Vi vill skapa en hävstångseffekt för att driva på samhällsutvecklingen och vi uttalar oss ibland inom olika miljö- och hållbarhetsfrågor, men gemensamt för alla våra tre verksamhetsben är att det baseras på fakta. Sverige är ett föregångsland inom hållbar utveckling, och Mistra vill stödja och stärka detta. Därför försöker vi utlysa program där samhället har ett stort behov av kunskap, så att de resultat som produceras redan är efterlängtade och efterfrågade. Kan vi sedan själva genom att sprida kunskap stimulera denna efterfrågan gör vi det gärna.

Många framgångsrika program
Åke ger flera exempel på framgångsrika forskningsprogram, bland annat det avslutade forskningsprogrammet Mistra Indigo, som leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ledande amerikanska forskningscentrumet Resources for the Future i Washington. Programmet följde förhandlingsarbetet och gav stöd till den internationella klimatpolitiken och tog fram verktyg och instrument.
– Ett annat nyligen startat exempel är Mistra Geopolitics, som stödjer Sveriges ambitioner inom FN och säkerhetsrådet. Programmet har som mål att kritiskt utforska samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globala klimat- och miljöförändringar. Ytterligare ett exempel vi är stolta över är programmet Mistra Innovation, där små och medelstora företag samverkar med forskare på universitet, högskolor och institut i konkreta projekt och därmed kan driva på sin innovationsprocess. Ett mervärde skapas genom att det också sker en övergripande samverkan mellan de sinsemellan mycket olika projekten. Denna programform för att involvera små och medelstora företag är något vi verkligen tror på, avslutar Åke.

Läs mer om Mistra
Vill ni läsa mer om Mistra och deras forskningsprogram, besök: www.mistra.org

STEPS utvecklar morgondagens miljövänliga plast

Åsa Halldén Björklund och Rajni Hatti-Kaul.
Åsa Halldén Björklund och Rajni Hatti-Kaul.
– Vår vision är ett framtida samhälle där plast produceras, används och återvinns på ett hållbart sätt, säger Rajni Hatti-Kaul, professor i bioteknik vid Lunds universitet och programchef för det MISTRA-finansierade projektet STEPS.

Forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transmission Pathways, handlar om att i nära samarbete med industrin utveckla plaster som är baserade på någon form av bioråvara, vilket är ett led i att få fram nya koldioxidneutrala material, d.v.s. som inte tillför nytt fossilt kol till atmosfären, och produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi.
Programmet är uppdelat i tre olika delprojekt där ett handlar om att utveckla miljövänliga processer baserade på bioteknik eller grön kemi för tillverkning av polymerbyggstenar från förnyelsebara råvaror. De används sedan i det andra delprojektet för att skapa nya plaster med önskade egenskaper för material och återvinningsbarhet eller bionedbrytbarhet. I ett tredje delprojekt är fokus på att analysera potentiella omställningsvägar mot hållbart plastsystem för att utveckla forskningsbaserade styrningsstrategier.
Perstorp AB är en av flera industripartners som ingår i projektet. Företaget har en lång historia av samarbete med akademin i syfte att skapa förnybara byggstenar som kan användas i kemikalietillverkning och inom plastindustrin.
– Att utveckla nya förnyelsebara och återvinningsbara råvaror är en central del av vår miljöstrategi, säger Åsa Halldén Björklund, Technical Market Development Manager på Perstorp AB.

Rivstart
STEPS som startade 2016 fick något av en rivstart, redan förra sommaren demonstrerades en sockerbaserad golvlack.
– Vi lyckades på kort tid ta fram en molekyl som är lämplig för bland annat tillverkning av polyuretaner där Bona, industripartner i STEPS, utvecklat en tänkbar konsumentprodukt som är baserad på socker och har en miljöprofil som passar in i framtidens cirkulära samhälle, säger Rajni Hatti-Kaul.
Hon påpekar att den stora utmaningen på vägen mot ett samhälle där plast produceras, används och återvinns på ett hållbart sätt handlar om ekonomi.
– Tekniken finns och det viktigaste här är snarare att visa att det går att ta fram plaster och system som är hållbara, för själva omställningen kommer att ta lång tid. Så länge olja är billigt kommer det att vara en råvara som används.
Åsa nickar instämmande.
– Kunskapsspridning är oerhört viktigt för det finns inga enkla lösningar på miljöproblemen. I slutänden handlar det om att konsumera mindre. I första steget är det kunskapsspridning som kan göra störst skillnad, och här kan STEPS vara en viktig röst i debatten.

Lunds Universitet – Sustainable Plastics
STEPS målsättning är att utveckla plast­er som är baserade på förnyelsebara råvaror och produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi.
Programtid: 2016–2020
Finansiering: Mistra investerar 45 MSEK.

Kemicentrum
Lunds Universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 83 49
www.steps-mistra.se

Sverige behöver ett starkt institut med fokus på tillämpning

Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
– Vi vill vara en aktör som säkerställer att alla forskningsresurser som plöjs ner i landets innovationssystem kommer till nytta. Sverige behöver ett starkt institut som samverkar med universitet och företag säger Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden.

Inom RISE finns ett brett spektrum av spetskompetenser, forsknings- och innovationstjänster samt ett hundratal test- och demonstrationsmiljöer.
– En av Sveriges styrkor är att vi har förmågan att ta tillvara forskningsresultat och göra något av dem, och det är här som RISE kommer in i bilden. Det svenska innovationssystemet behöver en aktör som verkligen har fokus på tillämpning och nytta, säger Pia Sandvik.
För att klara det arbetar RISE brett inom i princip alla teknikområden, numera även i kombination med samhällsvetenskap.
– Vi har fokus på innovationsprocesser och vad det är som skapar innovation ur flera perspektiv. Innovation för ett litet företag är inte samma sak som för ett globalt bolag, men vi ska kunna vara en aktör och samarbetspartner för hela spektrumet, fastslår Pia Sandvik.
RISE tillhandahåller bland annat ett hundratal test som är öppna för industri, akademi och offentlig sektor. Här kan framtidens produkter och processer skalas upp och testas under verkliga betingelser.
– Våra testbäddar är en viktig infrastruktur för innovation som inte är kopplade till enskilda individer utan är långsiktiga satsningar där vi både bygger kompetens och hjälper till med analyser, berättar Pia Sandvik.

Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är en central del av verksamheten.
– Många av de samarbeten vi går in i har en tydlig inriktning mot hållbarhet. Ett exempel är det stora elektromobilitetslabb som ska sättas upp tillsammans med Chalmers och fordonsindustrin och har fokus på utveckling och test av ny teknik för elektrifiering av fordon.
Ett annat hållbarhetsprojekt handlar om livsmedel och vad offentliga måltider har för klimatpåverkan.
– Andra exempel är våra anläggningar längs Norrlandskusten som syftar till att använda skogen som råvara och alternativ till fossila bränslen. Listan kan göras lång.
En viktig förutsättning för att skapa innovation är, enligt Pia Sandvik, gränsöverskridande samarbeten.
– Jag är övertygad om att det inte räcker med att bli oerhört duktig på ett smalt område, ta självkörande bilar till exempel. Förutom fordonsteknik krävs ICT-kompetens, stadsplanering, beteendevetenskap och en rad andra samhällsvetenskapliga kompetenser för att lyckas fullt ut. Samma sak när det gäller förpackningar. Idag används sensorer som kan känna av till exempel temperatur för att få vitala förpackningslösningar. Här krävs djupa kunskaper om förpackningsteknologi och utveckling men det behövs även spetskompetens på sensorsidan. Det är i gränslanden mellan olika discipliner som helt nya spännande produkter och lösningar kan uppstå.

Framtid
För framtiden vill Pia Sandvik att RISE ska fortsätta på den inslagna vägen och vara med och stärka Sveriges konkurrenskraft.
– Det betyder att vi ständigt måste vara i rörelse och vara en aktör som inte bara finns i en nationell, utan även i en internationell, kontext. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som både kan skapa tillväxt och efterfrågas globalt.

ABB ger startups tillgång till världsunika labb

Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
I Västerås ligger ABB:s globala forskningscenter och nya tillväxthub, SynerLeap. Här erbjuds snabbväxande tillväxtföretag nya sam­verkansformer och en unik arena för att utveckla framtidens digitala lösningar. Vinnare blir inte bara stora och små företag, utan även Sverige.

ABB är en pionjär inom banbrytande teknik. På senare år har företaget övergått från storskaliga lösningar till alternativ energi och avancerade produkter och tekniker inom kraft och automation. ABB verkar i mer än 100 länder, i Sverige finns företaget på cirka 30 orter med störst verksamhet i Västerås.
– Genom SynerLeap, som är vår nya inkubator för innovativa startupbolag, har vi skapat en öppen arena där långt drivna bolag får möjlighet att testa och utveckla sina idéer och korta sina innovationscykeltider. Bolagen får komma in i ABB:s forskningscenters hjärta och få tillgång till unika labbmöjligheter och industrikompetenser, säger Peter Löfgren, VD för SynerLeap.
Ett nära samarbete mellan storföretag, småföretag och näringsliv, och även med universitet och högskolor, skapar ett dynamiskt innovationsklimat som leder till en win-win, inte bara för in­novativa startups som får stöd att växa, utan även för storföretagen som får injektioner av förnyelse och ny kompetens, menar Peter Löfgren.
– Det finns en sådan passion och glädje och kraft i det som innovatörerna gör och som smittar av sig på oss.

Framtidens globala företag
Det handlar om mogna startupbolag som har sina patenträttigheter och affärsstrategier på plats, men som saknar industrierfarenhet och som är i behov av ett större nätverk.
– Här kan vi hjälpa till. Vi har en samverkan och nära kontakter med andra storföretag, akademin och myndigheter. Vi har industrimuskler och global närvaro. Det här konceptet ger oss även möjligheter att förstå varandras omvärldsbild och skapa förtroenden och tillitsfulla relationer, en förutsättning för goda affärsmöjligheter.
SynerLeap samarbetar idag med cirka 17 startupbolag. Ett av dem är Gleechi som varit med från starten och som räknas till ett av Europas mest lovande innovativa framtidsföretag. De har utvecklat en mjukvara som underlättar animering av händer. Tekniken tros få stor betydelse inom såväl spelindustrin som inom vården när det gäller rehabilitering. Ett annat exempel är SunCom Garage, ett förhållandevis ungt startupbolag vars idé är att styra robotar på distans med hjälp av virtual reality-utrustning.
– Många av företagen hamnar på internationella framgångslistor. Några har också fått sina största ordrar och är på väg mot en global expansion, säger Peter Löfgren.
Han leder även ett projekt som handlar om automation inom sjukvården, Automed. ABB och SynerLeap samarbetar i projektet med bland andra SwedishMedtech, KTH, och storsjukhus som Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Akademiska i Uppsala.
– Vi vill effektivisera och frigöra tid för vårdpersonal att ta hand om patienter genom att automatisera repetitiva moment som finns inom exempelvis labbverksamhet, säger Peter Löfgren.

Hållbara lösningar
Linus Thrybom arbetar vid avdelningen automation solution. Han är i grunden civilingenjör och ansvarar för flera av ABB:s samverkansprojekt med universitet och högskolor. Han är gruppchef för ett team av forskare inom industriell IoT (internet of things).
– Många av våra forskare på ABB arbetar även deltid ute på universitet och högskolor. Cirka hälften har doktorerat inom mjukvarusystem och den andra hälften har arbetat inom ett specifikt affärsområde och har en gedigen bakgrund inom produktutveckling. Vi har en spännande mix av forskare, säger Linus Thrybom.
ABB använder sensorer, stora datamängder och ”cloud computing” för att leverera förbättringar i prestanda och tillgänglighet av maskiner och robotar. Genom smartare optimering, beslutsstöd och styrning skapas framtidens hållbara lösningar.
– Vi har nu ett nära samarbete med Mälarenergi, ett kommunägt bolag i Västerås. Vi vill optimera processerna i deras värmeverk och skapa energieffektiva system som är hållbara och klimatsmarta.
Projektet, som kallas industrial IoTSP (internet of things services and people), är ett exempel på ett tredjepartsprojekt där ABB, akademin och en kund samverkar för att utveckla och effektivisera befintliga produkter/system.
– Vi vill visa att ny teknik går att använda i redan befintliga system. Genom att lägga till nya funktionaliteter kan vi testa idéer och vidareutveckla system och på relativt kort tid presentera framtida hållbara lösningar, säger Linus Thrybom.

ABB
ABB har länge lett den tekniska utvecklingen inom flera områden. Med över 40 år i spetsen av digital teknik är företaget ledande inom digitalt uppkopplad industriell utrustning och system.
ABB har sitt säte i Zürich och verkar i fler än 100 länder.
I Sverige finns ABB på ett 30-tal orter med störst verksamhet i Västerås och Ludvika. ABB har sju forskningscenter runtom i världen och har skapat banbrytande teknik som förändrat hur världen fungerar och hur hela branscher är verksamma.
För mer info: www.abb.se

www.abb.se

Forskare vid Örebro universitet erbjuder en digital optimeringsarena

Översta raden från vänster: Nader Asnafi, professor i maskinteknik, och Johnny Sjöström, vd Uddeholm. Undre raden från vänster: Christina Öberg, professor i marknadsföring, Mikael Jorstig, strateg på Region Örebro län och Tawfiq Shams, industridoktorand vid Örebro universitet.
Översta raden från vänster: Nader Asnafi, professor i maskinteknik, och Johnny Sjöström, vd Uddeholm. Undre raden från vänster: Christina Öberg, professor i marknadsföring, Mikael Jorstig, strateg på Region Örebro län och Tawfiq Shams, industridoktorand vid Örebro universitet.
Vid Örebro universitet bedriver Nader Asnafi, professor i maskinteknik, forskning med inriktning på digitaliserad utveckling och drift av hållbara produkter och produktionssystem.

– I Örebro bedriver vi bland annat teknik-, arbetsmiljö-, process-, ledarskaps- och affärsorienterad forskning som utvecklar hållbara produkter som ges adderat värde genom digitalisering. Vi utvecklar och bidrar till drift av hållbara produktionssystem som blir mer effektiva, attraktiva, stimulerande och konkurrenskraftiga genom digitalisering, säger Nader Asnafi.
FoU-arbetet sker i nära samverkan med enskilda företag, Teknikföretagen samt företagskluster såsom Techtank. Tillsammans med IKEA, Volvo Cars, Nolato Lövepac, Ionbond, Uddeholm, Dynamore Nordic, Melament, 3D MetPrint, PLM Group, Hydroforming Design Light och Swerea IVF skapar Nader Asnafi och hans forskarkollegor en digital optimeringsarena för att minska ledtiden, minska vikten på verktyg, minska mängden använt material och möjliggöra återanvändning av äldre verktyg.

Stärker global konkurrenskraft
– Vi identifierar företagens behov och tar fram en behovslista för varje företag som vi samverkar med. Vi forskar parallellt med såväl kort- som långsiktiga tidsperspektiv, det vill säga tar fram lösningar som implementeras inom 1-2 respektive 4-5 år. En utmärkande faktor för vår forskning är att vi kombinerar affärsmässiga och tekniska perspektiv. Det innebär att vi närmar oss företagens digitaliseringsmöjligheter teknologiskt och för affärsutveckling, säger Nader Asnafi.
– Vi driver till exempel ett digitaliseringsprojekt tillsammans med IUC Värmland, IUC Dalarna, Bergsskolan, ICT Compare och FindIT. Projektet stärker och vidareutvecklar den globala konkurrenskraften hos små och medel­stora företag i Region Örebro län, Värmland och Dalarna genom digitalisering. Vi håller seminarier, gör företagsanalyser och initierar projekt med fokus på adderat värde och effektivitet genom digitalisering, säger Nader Asnafi.
I samverkan med företag, IUC-nätverket, andra universitet, Campus Värnamo, handelskammare, län, kommuner och företagsnätverk håller Nader Asnafi och hans kollegor seminarier om designoptimering, produktionsoptimering, affärsmodellsutveckling genom digitalisering och nya tekniker såsom 3D-printing.
– Vi tillför mervärde även till befintliga produkter samt optimerar befintliga produktionssystem bland annat utifrån hållbarhet och med hjälp av digitalisering, säger Nader Asnafi.

Örebro universitet
Örebro universitet, ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd och internationellt framstående forskning, har cirka 15 000 studenter och ungefär 1 300 anställda. Inom teknikområdet utbildas högskole- och civilingenjörer på sju olika program. Forskningen inom maskinteknik fokuserar på digitaliserad utveckling och drift av hållbara produkter och produktionssystem. Vi har nationella och internationella samarbeten och en stark samverkan med näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer.
www.oru.se

www.oru.se

Stål formar en bättre framtid

Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
I strävan mot ett hållbart samhälle har den svenska stålindustrin utvecklats till en proaktiv aktör på hållbarhetsscenen. Vägen dit har gått genom ett samverkansprojekt som involverat aktörer långt utanför den egna branschen.

I stålindustrins gemensamma vision för 2050, ”Stål formar en bättre framtid”, definieras tre åtaganden för den svenska stålindustrins framtid: att leda teknikutvecklingen, att föda kreativa individer och att skapa miljönytta.
– Till 2050 ska svensk stålindustri vara helt igenom samhällsnyttig, sammanfattar Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret.
För en industri som står för nästan 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp är det en utmaning. Men sedan visionen lanserades 2013 har industrin gått från en reaktiv hållning där utsläppen sågs som en ofrånkomlig del av processen, till en proaktiv kultur där ren produktion och samhällsnyttiga produkter ses som konkurrensfördelar och möjligheter att vidareutveckla svensk stålindustri som en ledande leverantör av hållbara samhällslösningar.
Sedan 2014 bedriver svensk stålindustri ett samarbete med Stockholm Environment Institute, SEI. Samarbetet bygger på co-creation och har spelat en viktig roll i förändringen av hur industrin ser på sig själva och sina möjligheter att göra bra affärer genom en satsning på samhällsnyttiga produkter. Utöver nyckelpersoner från stålindustrin involverar projektet myndigheter, politiker och andra sektorer.
– En styrka i co-creationmetoden är att du får med de personer som ska genomföra förändringarna direkt i processen och gör dem delaktiga i resultatet, berättar Karl Hallding, forskningsledare vid SEI.

Samverkan stärker engagemanget
Samhällsnyttan är utgångspunkten i projektet, där partnerna tillsammans arbetar fram svar på frågor som hur framtidens samhällsnytta ser ut, vad för slags produkter svenskt stål ska bidra till, hur vägen dit ser ut, samt vilka strategier och beslut som behövs. Resultatet ska utgöra en slags karta som ska leda industrin till en framgångsrik och hållbar framtid.
– Samhällsnytta kan vi bara definiera och arbeta mot genom att jobba tillsammans med andra representanter i samhället, konstaterar Karl Hallding.

Samhällsnytta gemensam nämnare
Stål spelar, och har spelat, en avgörande roll i uppbyggnaden av samhället och finns i allt från kirurgverktyg och datorer till broar och järnvägar. Att det är ett resurseffektivt material som det både finns rika järnmalmstillgångar av och kan återvinnas oändliga gånger, gör dess framtida roll i samhället kanske ännu viktigare.
– Samhällsnytta är den gemensamma nämnaren här. När vi på Jernkontoret samlar våra nätverk med SEI:s nätverk för att utveckla en ”kompass” för att maximera samhällsnytta gentemot samtliga av FN:s globala mål skapas ny kunskap och nya allianser där vi ser partnerskapet som det nya ledarskapet, avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret
Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Jernkontoret kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är organisationen en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.
www.jernkontoret.se

www.jernkontoret.se