Etikettarkiv: Chalmers tekniska högskola

Världsledande inom fotonikforskning

Peter Andrekson är professor i fotonik och chef för FORCE.
Peter Andrekson är professor i fotonik och chef för FORCE.
Peter Andrekson är föreståndare för Force på Chalmers. Han leder ett forskarteam som utvecklar framtidens optiska fibersystem för kommunikation. Genom att mer effektivt utnyttja ljusets egenskaper skapas helt nya möjligheter att sända stora datamängder och även koppla upp oss mot rymden.

Om bara några månader ska Peter Andrekson leda Europas största konferens kring optisk kommunikation, ECOC, på Svenska Mässan i Göteborg. Mycket kommer att handla om bredband och framtidens system som kan sända ännu mer data, ännu fortare, ännu längre och mer energieffektivt än vad som är möjligt idag. Det handlar om enorma datamängder, och då talar vi inte om megabyte eller gigabyte utan om terabyte, alltså tusen miljarder byte, eller petabyte, en miljon miljarder byte.
– Men, det finns en gräns. Med dagens lösningar kommer det inte att vara möjligt att fortsätta den exponentiella tillväxten av kapacitet i våra informationssystem hur länge som helst. Om allt fortsätter kommer vi inom åtta år att förbruka mer elektrisk energi än vad vi kan producera. Så vi behöver utveckla den nästa generationens optiska system som är mer energieffektiva och som även tar hänsyn till prestanda och kostnader.

Brusfria förstärkare
Peter Andrekson är professor i fotonik och chef för FORCE, Fiber Optic Communications Research Centre, ett tvärvetenskapligt centrum på Chalmers. Fotonik är dels en teknologi, dels en vetenskap och kommer från ordet foton, ljuspartikel.
– Fotonik handlar om att använda ljuset som informationsbärare för olika tekniska tillämpningar, till exempel genom optiska fiber. Det kan handla om belysning, displayer och transport av data där ljusets karaktär är helt avgörande.
Nyligen belönades Peter Andrekson med ett prestigefyllt forskningsanslag från Vetenskapsrådet på 50 miljoner kronor.
– Jag blev överlycklig. Vi kan nu arbeta mer långsiktigt då anslaget sträcker sig över tio år.
Ett av de enskilt största forskningsprojekten handlar om utvecklingen av brusfria förstärkare som bygger på användningen av en särskild optisk fiber med speciella egenskaper vid telekomvåglängder. Med den nya tekniken kan man nå mycket längre och kraftigt förlänga räckvidden i ett fibersystem. Peter Andreksons forskarteam är idag världsledande på området. Nästa steg är att testa tekniken i trådlösa optiska länkar för att transportera data i fri rymd över riktigt långa avstånd, som till månen och mars.
– Med nya plattformen kan vi uppnå förstärkning vid helt nya våglängder, vilket öppnar dörrar till nya möjligheter. Vi ser även nya tillämpningsområden inom exempelvis bioteknik och spektroskopi.

Chalmers – FORCE
Forskningen utförs vid forskningscentrumet FORCE på Chalmers och finansieras genom Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning och av EU.

Chalmers tekniska högskola
412 96 Göteborg
Tel: 031-772 10 00
www.chalmers.se

www.chalmers.se

IRC – visionär forskning för framtida konkurrenskraft

Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF och Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: SSF
Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF och Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: SSF
Vilka produkter och marknader är intressanta för industrin och svensk konkurrenskraft om tio eller tjugo år? SSF-programmet IRC (Industrial Research Centers) handlar om visionär forskning som kan nyttiggöras på längre sikt. Nu byggs strategiska centrum för forskning om diabetes, målsökande läkemedel, undervattens­robotar och havre.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, satsar 400 miljoner kronor under sex till åtta år på att bygga upp starka konsortier där industrin krokar arm med akademin för banbrytande forskning inom svenska industriella styrkeområden. Utöver de 100 miljoner som SSF anslår till varje centrum bidrar industrin med minst 20 procent av totalsumman, och det är företagen som formulerar de långsiktiga forskningsbehoven för framtida marknader. Projekten får till att börja med 75 miljoner kronor var och resterande summa efter en halvtidsutvärdering.
– Det handlar inte om att förbättra en existerande produktportfölj, utan om distruptiv forskning med stor akademisk höjd. Genom dessa centrum skapas helt nya konstellationer där man tvingar upp diskussionen på en hög strategisk nivå, förklarar Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
Utlysningen lockade 25 ansökningar och av dessa har nu alltså fyra valts ut. Kraven har varit hårda och konkurrensen stor.
– Det har genomgående varit mycket hög vetenskaplig kvalitet på ansökningarna. Ofta är det nyanser som avgjort. Ett viktigt kriterium i vårt urval var att parterna inom varje konsortium skulle ha sina åtaganden reglerade på förhand, för att minimera risken att samarbeten spricker. Men även bland dem som inte fick anslag ser vi en stor potential för fruktbara framtida samarbeten och synergier, säger Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF.

De fyra IRC-projekten:

Individanpassad diabetesmedicin
regardh_shutterstock_555870082

Här byggs ett forskningscentrum där industri, akademi och sjukvård samverkar för att skapa nya, individanpassade läkemedel mot folksjukdomen diabetes. Idag lider en halv miljard människor av diabetes och antalet förväntas vara det dubbla om 20 år. Ett stort bekymmer i diabetesvården är de allvarliga, sena komplikationer som ofta tillstöter. Genom att samla in stora mängder patientdata och identifiera olika biomarkörer hoppas forskarna bättre kunna förutsäga utveckling av riskfaktorer, behandlingsrespons och sena komplikationer. Ett viktigt led i arbetet är att göra en omklassificering av diabetes. Projektledare är professor Maria F Gomez vid Lunds universitet.
Målsökande läkemedel
regardh_shutterstock_45274831

Detta projekt syftar till att öka förståelsen för hur cellerna tar upp, transporterar och frisätter målsökande, så kallat nukleotidbaserade, läkemedel, och skapa mediciner som effektivt transporteras in och tas upp av rätt celler. Målsökande läkemedel har potential att leda till banbrytande behandlingar för många sjukdomar, men idag saknas metoder för att transportera de aktiva komponenterna in i cellerna på ett effektivt, säkert och kliniskt användbart sätt. Forskningscentrumet har som mål att överbrygga kunskapsgapet och består av ett multidisciplinärt team från industri och akademi. Projektledare är professor Fredrik Höök vid Chalmers tekniska högskola.
Undervattensrobotar
regardh_shutterstock_24837763

Projektets mål är att utveckla nästa generations maritima robotar för exempelvis hållbar havsodling, energiproduktion, områdesbevakning och miljömätningar. Idag kräver de flesta undervattensrobotar såväl dykare som stora båtar för att sköta sin uppgift och med den nya generationens obemannade robotar blir arbetet betydligt billigare och enklare. Sverige har redan idag en ledande ställning inom undervattensteknik och genom den nya tekniken som utvecklas vid centrumet kan Sverige behålla sin tätposition i övergången till nya, obemannade system. Projektledare är biträdande universitetslektor Ivan Stenius på KTH.
Havre
regardh_shutterstock_167460302

Havrebaserade produkter har potential att blir en stor exportvara för Sverige och vid detta centrum ska forskare och industri gemensamt utveckla odling och genteknik för att ytterligare förbättra näringsvärdet och vidga användningsområdena. Havre är en viktig gröda i det svenska jordbruket och lämpar sig väl för odling på våra breddgrader. Med sina unika bioaktiva komponenter är havre dokumenterat hälsosamt för såväl människor som djur. Havre är dessutom en utmärkt råvara i omställningen till en mer hållbar, växtbaserad livsmedelsproduktion. Projektledare är professor Leif Bülow, Lunds universitet.

Banbrytande forskning för effektivare behandlingar av svåra sjukdomar

Fredrik Höök, professor på Chalmers tekniska högskola håller på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforskning och Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet och koordinator för LUDC.
Fredrik Höök, professor på Chalmers tekniska högskola håller på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforskning och Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet och koordinator för LUDC.
100 miljoner vardera får två stora forskningsprojekt som fokuserar på bättre diagnostik för diabetes och målsökande läkemedel. Det här är systemförändrande strategisk forskning som kräver omfattande samverkan över gränserna. Projekten ingår, tillsammans med två andra, i SSF:s stora satsning ”Industrial Research Centres”, IRC, där industri och akademi krokar arm för att lösa viktiga behov och utmaningar.

Diabetes är en av våra största och allvarligaste folksjukdomar och den ökar kraftigt. Över en halv miljard människor runt om i världen lider av sjukdomen, ett antal som väntas fördubblas om bara 20 år. En av de största farorna med diabetes är risken att drabbas av svåra komplikationer, som hjärt-kärlsjukdomar, njurskador och synnedsättning. Trots sjukdomens omfattning finns idag begränsade möjligheter att förutse sjukdomsförloppet och identifiera vem som riskerar att drabbas av allvarliga komplikationer. Maria Gomez är professor i fysiologi vid Lunds universitet och koordinator för det världsledande LUDC, Lunds universitets diabetescenter. Hon bygger nu tillsammans med aktörer från läkemedelsindustrin upp ett IRC som ska gå i bräschen för forskning vars mål är kunna fånga upp personer i riskzonen för diabetes och dess komplikationer och att individanpassa behandlingen.
– Idag mäter vi enbart blodsockernivå, som är ett väldigt grovt diagnos­instrument. Alla med högt blodsocker utvecklar inte diabeteskomplikationer. Det finns också patienter med relativt välkontrollerade glukosvärden som får aggressivare sjukdomsförlopp och komplikationer. Vi vill hitta biomarkörer och utveckla nya metoder för att kunna ge rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt, berättar Maria Gomez.
En viktig del i centrets arbete är att utnyttja de utförliga databaser, register och välkaraktäriserade patientgrupper bestående av biobanker och epidemiologiska studier som finns på LUDC och i Sverige generellt. Genom att utveckla nya analysmetoder och använda ”big data” kan forskarna upptäcka nya prediktiva biomarkörer relevanta för diabetes och dess komplikationer. Man arbetar även redan från start med regulatoriska krav, så att resultaten verkligen kan nyttiggöras. Tack vare bidraget från SSF kan nu Maria bygga upp ett omsorgsfullt integrerat forskningssamarbete akademi-industri i absolut världsklass tillsammans med sina partner Novo Nordisk, Johnson & Johnson Innovation, Pfizer, Probi, CardioVax, Follicum och Skånes universitetssjukhus.
– Vi kan nu utveckla verksamheten och jobba än mer holistiskt och multidisciplinärt. Inte minst kan vi satsa på unga, lovande forskare för att säkra återväxten i detta viktiga forskningsfält, säger Maria Gomez.

Centrum för målsökande läkemedel
På Chalmers tekniska högskola håller professor Fredrik Höök på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforskning motiverad av nya utmaningar inom läkemedelsutveckling. Målet är att utveckla målsökande läkemedel, som på sikt kan revolutionera behandlingen av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar.
– Det är läkemedel som söker sig till celler och frisätter sina aktiva biologiska substanser i de celler som är sjuka, varpå dessa kan sägas bli omprogrammerade. Man vet att det går, eftersom bland annat virus fungerar på ett liknande sätt, men det finns många utmaningar, exempelvis att immunförsvaret kan orsaka biverkningar innan substanserna nått målcellerna. Visionen är att förstå mekanismerna bakom hur biologiska läkemedel transporteras till rätt celler, och hur de där tas upp och frisätts på ett funktionellt sätt. Med sådan kunskap hoppas vi kunna bidra till utvecklingen av säkra, effektiva och kliniskt användbara målsökande mediciner, förklarar Fredrik Höök.
SSF-finansieringen för IRC-projekten sträcker sig över sex till åtta år och denna långsiktighet är avgörande för resultaten, menar Fredrik Höök. Det är också arbetssättet, där ett flertal aktörer från olika sektorer samarbetar för att lösa ett centralt behov, nämligen att bota många sjukdomar som idag inte kan botas, men som är förknippat med stora kunskapsluckor. I konsortiet ingår Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Astra Zeneca, Camurus, Vironova och Gothenburg Sensor Devices.
– I mitt arbete med metodutveckling har jag märkt att forskningen blir vassare ju närmare jag jobbar med dem som ska nyttja resultatet, säger han.
För Fredrik Höök innebär SSF-anslaget att en cirkel sluts. För snart 15 år sedan beviljades han ett stort bidrag genom SSF-programmet Framtidens forskningsledare.
– Att jag idag får leda ett stort IRC-projekt känns som en rolig bekräftelse av min samlade forskning. SSF har varit min viktigaste supporter genom åren och jag känner ett stort ansvar att förvalta förtroendet.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är Sveriges största oberoende forskningsfinansiär och stödjer forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Stiftelsen främjar utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.
IRC-programmet stödjer banbrytande forskning som kan nyttiggöras på längre sikt. Industrin formulerar behoven och SSF satsar 400 miljoner kronor under sex till åtta år på att bygga upp fyra starka konsortier: Individanpassad diabetesmedicin, Målsökande läkemedel, Obemannade undervattensrobotar samt Havre.
www.stratresearch.se

www.stratresearch.se

Akademin behöver bli bättre på att stänga kunskapsluckor

Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Att svenska tekniska högskolor är duktiga på samverkan med näringslivet har framkommit i flera globala rankningar. Enligt Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers, är det faktum att svenska tekniska högskolor är bra på att forska med nära anknytning till näringslivets och samhällets behov en avgörande framgångsfaktor.

– Det är inte särskilt förvånande att KTH, Chalmers och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet räknas som de tre högskolor som ingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation, säger Fredrik Hörstedt.
– De forskningsområden som de svenska tekniska högskolorna är starka inom, exempelvis materialforskning och IKT-forskning, har vuxit fram i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Samtidigt behöver akademin öka sin förmåga att samverka sinsemellan och med det omgivande samhället. Samhället förväntar sig en nära samverkan om vi ska kunna lösa de stora globala utmaningarna, exempelvis klimatförändringarna och inom Life Science. Det är viktigt att samverkan stärks utan att akademin behöver kompromissa med sina akademiska grundvärden, säger Fredrik Hörstedt.

Välj forskningsnischer med omsorg
Han betonar vikten av att akademin definierar forskningsfrågor och problemområden tillsammans med samverkanspartners. Ytterligare ett förbättringsområde är immaterialrätt. Att ha ordning och reda på de immateriella rättigheterna till forskningsresultaten är, enligt Fredrik Hörstedt, avgörande för att såväl forskare som samverkanspartners och samhället i övrigt ska kunna ta del av och implementera resultatet på ett tillfredsställande sätt.
– Svenska universitet behöver bli bättre på att identifiera och hitta möjligheter till forskning i de kunskapsluckor som uppstår när samverkanspartners tillämpar forskningsresultaten i sina produkter eller processer. Svenska forskare kan bedriva världsledande forskning genom att stänga de kunskapsluckor som uppstår, exempelvis när ett nytt material ska integreras i produktionsprocessen på ett verkstadsföretag, säger Fredrik Hörstedt.
– För att Sverige ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi är världsbäst på de forskningsnischer vi väljer. Vi är en liten nation, och för att bli världsledande inom vissa specifika forskningsområden krävs därför en ordentlig kraftsamling som inkluderar akademin, näringslivet och andra samhällsaktörer, säger Fredrik Hörstedt.

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
Rektorer_graf
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör som utges av NextMedia har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.