Etikettarkiv: AI

Så kan rymddata bidra till hållbarhet

Nuria Agues Paszkowsky och Joel Sundholm på RISE. Foto: Daniel Holmgren
Nuria Agues Paszkowsky och Joel Sundholm på RISE. Foto: Daniel Holmgren

Plattformen Digital Earth Sweden gör jordobservationsdata lättillgänglig. Tillsammans med AI kan informationen ge slutsatser om allt från klimatförändringar till fuskbyggen.

Varje dag ger satelliter, flygplan och digitala avläsningar aktuell information om vår planets yta. Denna information kan bidra till att öka kunskapen om miljöförändringar på mark och i hav, lokalt som globalt. Sammantaget handlar det dock om miljontals bilder och annan data som ger en stadig portion data på omkring 20 terabyte per dag. Det är en omfattning som är minst sagt resursbetungande.
Därför utvecklar RISE i samarbete med Rymdstyrelsen plattformen Digital Earth Sweden. Plattformen samlar och hanterar jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram och amerikanska Landsat, men även andra slags data som flygfoton och skanningar från Lantmäteriet. Målet är att data i plattformen ska vara tillgänglig och fri att nyttja för forskningsprojekt, myndigheter och företag.
– Datamängderna som genereras är svåra för till exempel ett enskilt forskningsprojekt att hantera. Med plattformen håller vi ordning på all data och hjälper projekten komma i gång snabbare med det man vill göra, säger Joel Sundholm på RISE, som leder utvecklingsteamet för Digital Earth Sweden.

Den ena bilden är obearbetad och ser ut som ett vanligt foto medan den andra är bearbetad med en analys som är relevant för skogsbränder.

Data i nära realtid
Det kan för en mindre yta handla om hundratals bilder som ger tillgång till data i nära realtid.
– Det kan jämföras med tidigare då flygfoton togs över ett område kanske en gång om året. Det här ger helt andra möjligheter att bygga tidsseriedata, säger Joel.
För att öka nyttan av all data arbetar Nuria Agues Paszkowsky med dataanalys och AI-metoder som kan appliceras på plattformen.
– Det finns så många intressanta saker vi kan göra med det här. Till exempel övervaka ängs- och betesmarker och spåra klimatförändringar över tid. Men även hjälpa drönare att undvika vegetation eller byggnader. Sammantaget ger det underlag för att ta klokare och mer hållbara beslut. säger hon.

Ger synergieffekter
En utmaning med de här analyserna är att det ofta finns atmosfäriska störningar, så som moln. Framför allt tunna moln är svåra att identifiera, och det finns få metoder anpassade för svenska förhållanden. Att undersöka möjliga lösningar till detta är ett av målen med projektet Nationellt Rymddatalabb 2.0.
– Med alla data och beräkningskraft samlade på en plats kan vi få synergieffekter mellan myndigheter, företag och forskning, säger Joel.
– Det är en viktig del av visionen för Digital Earth Sweden. Vi kommer att ha både data till dem och AI-metoder redo för analys, avslutar Nuria.

Klicka här för att läsa mer om Digital Earth Sweden

RISE – rymddatalabb

RISE är värd för plattformen Digital Earth Sweden som utvecklas i samarbete med Rymdstyrelsen. RISE ingår i det pågående projektet Nationellt Rymddatalab 2.0 som även inkluderar Rymdstyrelsen, Luleå tekniska universitet och AI Sweden. Syftet med projektet är att vara en svensk hubb för rymddata och en del av ett europeiskt system för jordobservationsdata. Projektet är finansierat av Vinnova till oktober 2023.

www.ri.se
spacedatalab.se
digitalearth.se

Bryter ny vetenskaplig mark för framtidens smarta samhälle

Carlo Fischione, professor i wireless internet of things på KTH. Foto: Johan Marklund
Carlo Fischione, professor i wireless internet of things på KTH. Foto: Johan Marklund

SAICOM är ett forskningsprojekt med sikte på att bryta ny vetenskaplig mark inom ämnet mjukvara, trådlösa nätverk och artificiell intelligens. Med ett multiprofessionellt team i ryggen siktar KTH-professorn Carlo Fischione på att utveckla både nya AI-metoder och algoritmer för användning i trådlösa nätverk.

– Vi hoppas kunna bidra till helt ny mjukvara, metoder, algoritmer och teori för kommunikation och AI (artificiell intelligens), bortom de fundament vi har idag. Om allt går enligt plan kommer vårt arbete att bidra till skapandet av nya trådlösa AI-tjänster inom en rad olika områden som exempelvis transport, smarta nät, smarta byggnader och smarta städer, säger Carlo Fischione, professor i wireless internet of things på KTH.
SAICOM, (Software Artificial Intelligence for Communications) är ett SSF-finansierat forskningsprojekt som består av två huvudsakliga forskningsspår: trådlös kommunikation å ena sidan, och artificiell intelligens och machine learning å andra sidan.
– Artificiell intelligens har funnits sedan 1950-talet men det är först under de senaste tio åren som tekniken slagit igenom på bred front och blivit applicerbar i trådlösa nätverk. Problemet är att, när det gäller trådlösa nätverk, vi fortfarande använder dåtidens AI-metoder. Det är metoder som inte tar hänsyn till egenskaperna i dagens trådlösa nätverk vilket kommer att leda till alltmer ineffektiva implementeringar med medelmåttig prestanda, säger Carlo Fischione.

Högre krav
Han påpekar att dagens trådlösa nätverk är utmärkta för det de är designade för, connectivity.
– Nu vrids nätverkens uppgift alltmer åt att stödja det smarta samhället, vilket ställer betydligt fler krav på tekniken. För att klara den utmaningen måste vi se över inte bara connectivity-tjänster utan även helt nya AI-tjänster. För att digitaliseringen ska tjäna samhället på bästa sätt krävs ny mjukvara, algoritmer och metoder.
En grundbult för att lyckas och som genomsyrar hela projektet är att tänka nytt.
– Vi lappar och lagar inte gamla saker, vi tänker nytt. Det är en absolut förutsättning när det kommer till att bygga trådlösa system för både dagens och morgondagens smarta samhälle.

Spännande utmaning
Christian Berger, professor i datavetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterar att mycket av det smarta, oavsett det handlar om smarta fordon, smart-tv eller smarta samhällen, möjliggörs med hjälp av mjukvara.
– Vi har sett en stor tillväxt inom detta område; många företag samlar in stora oceaner av data och kommer snart att mer eller mindre drunkna i detta hav av växande, ostrukturerad data. Om vi fundamentalt kan angripa ämnet från en annan vinkel och kanske ha olika distribuerade metoder för att bättre underhålla artificiell intelligens och data som distribueras ut på de olika enheterna, är mycket vunnet. Det är en svår och väldigt spännande utmaning som, om vi lyckas ro den i hamn, kommer att betyda enormt mycket på en rad olika områden.

Christian Berger, professor i datavetenskap vid Göteborgs universitet och Giuseppe Durisi, professor i kommunikationssystem och informationsteori vid Chalmers. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Christian Berger, professor i datavetenskap vid Göteborgs universitet och Giuseppe Durisi, professor i kommunikationssystem och informationsteori vid Chalmers. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Flera fördelar
Giuseppe Durisi, professor i kommunikationssystem och informationsteori vid Chalmers, påpekar att grundproblemet handlar om att dagens trådlösa nätverk ska erbjuda tjänster långt utanför det klassiska connectivity-spektrumet. Nu används näten till att stödja mängder av IoT-enheter med begränsad förmåga att spara batterier.
– Näten konsumerar mängder med energi. Om vi kan utveckla metoder där vi kan använda datadrivna algoritmer som lär av omgivningen och enheterna i nätverket, kommer det att drastiskt förbättra prestandan och tillhandahålla möjligheten att addera nya applikationer i näten som i dagsläget är mycket utmanande att klara av.

I startgroparna
Projektet är ännu i sin linda. Grunden är lagd och det multiprofessionella teamet är redo att ta sig an det smarta samhällets kanske allra största utmaning, de trådlösa nätverken.
– Detta projekt kan bidra till helt ny mjukvara, metoder, algoritmer och teori för kommunikation, artificiell intelligens, som ligger bortom de fundament vi har idag. Ett projekt där vi i kraft av expertis från olika tekniska discipliner och i samarbete med industrin tar sikte på att bryta ny vetenskaplig mark, avslutar Carlo Fischione.

KTH – AI för wireless IoT

SAICOM (Software Artificial Intelligence for Communications) är ett samverkansprojekt som går ut på att utveckla artificiell intelligens och radionätverk i symbios. Något som kan bidra till skapandet av nya trådlösa AI-tjänster inom exempelvis transport, smarta nät, smarta byggnader och smarta städer. Projektet stöds med 35 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning.

www.kth.se

AI och precisionshälsa vid Högskolan i Halmstad

Markus Lingman (Region Halland), Jens Nygren, Mattias Ohlsson, Petra Svedberg och Kobra (Farzaneh) Etminani (Högskolan i Halmstad) är några av de drivande krafterna i forskningen kring implementering och utveckling av informationsdriven vård vid Högskolan i Halmstad och Region Halland.
Markus Lingman (Region Halland), Jens Nygren, Mattias Ohlsson, Petra Svedberg och Kobra (Farzaneh) Etminani (Högskolan i Halmstad) är några av de drivande krafterna i forskningen kring implementering och utveckling av informationsdriven vård vid Högskolan i Halmstad och Region Halland.

På Högskolan i Halmstad möts forskning om AI-verktyg och forskning om hur dessa kan implementeras inom vården. Temat är AI och precisionshälsa och forskningen bedrivs i samarbete med Region Halland och näringslivet.

Högskolans forskningscentrum för tillämpad artificiell intelligens, CAISR, har två huvudinriktningar: informationsdriven vård samt intelligenta fordon & prediktivt underhåll. Den nya forskningsprofilen CAISR Health fokuserar på informationsdriven vård och hur detta bäst implementeras i hälso- och sjukvården. Profilen kompletteras av Hallands innovationscentrum för informationsdriven vård, Leap for Life.
– Högskolan började fokusera på AI-forskning och maskinlärande redan för 30 år sedan. De senaste tio åren har vi växlat upp och etablerat CAISR tillsammans med industripartners och Region Halland, med ekonomiska bidrag från framför allt KK-stiftelsen och Vinnova. Vi har rekryterat framgångsrikt, framför allt internationellt, och ökat både forsknings- och utbildningsvolym, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, professor och grundare av CAISR.

Forskning på toppnivå
CAISR Health fokuserar på att använda den data som genereras genom hela vårdkedjan till ett kvalificerat beslutsstöd för hälso- och sjukvården. Tillgången på hälsodata möjliggörs av Region Halland och kompletteras med en omfattande ”health data factory” som högskolan och regionen investerat i. Målet är att etablera en forskningsprofil på toppnivå om hur informationsdriven vård bäst implementeras och används, om integritetsbevarande distribuerad datautvinning och maskininlärning i hälso- och sjukvårdssammanhang.
– Data genereras varje gång personer är i kontakt med sjukvården, när de hämtar ut mediciner, eller när de befinner sig i så kallade ”intelligenta miljöer”. Data kan förädlas till kunskap för att till exempel bättre avgöra när en patient är redo att skrivas ut, vilken behandling en individ kan ha mest nytta av och säkerställa att behandlingen uppfyller sina mål, säger Mattias Ohlsson, professor vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet.

Beslutsstöd för läkare
– I vår forskning kombinerar vi data från sjukvården med data från exempelvis smarta klockor och sensorer. Med informationsdriven vård kan man agera mer proaktivt och hälsoförebyggande. Ett av våra projekt syftar till att förutse vilka unga vuxna som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, för att kunna erbjuda dessa individer stöd på ett tidigt stadium. Ett annat projekt fokuserar på sårläkning medan ett tredje projekt tillhandahåller beslutsstöd för läkare i samband med utskrivning av hjärtsviktspatienter, säger Kobra (Farzaneh) Etminani, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.
Markus Lingman är överläkare och strateg vid Region Halland och delaktig i CAISR Health:
– Informationsdriven vård handlar om att leverera faktabaserad och individfokuserad precisionsvård. Den informationsdrivna vården minskar fragmenteringen eftersom den sammanfogar olika delar av sjukvården till en helhet. Det minskar risken för över- eller underbehandling, vilket gynnar såväl individen som skattebetalarna, säger Markus Lingman och fortsätter:
– En nära samverkan mellan akademi, näringsliv och regionen inom ramen för CAISR Health gör det möjligt att snabbt överföra ny forskningskunskap till konkret patientvärde i form av längre livslängd, ökad hälsa och ett ökat förtroende för sjukvården. AI är också ett viktigt verktyg för att främja en jämlik vård.

Högskolan i Halmstad – AI och precisionshälsa

Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR) är ett forsknings- och utbildningscentrum för AI vid Högskolan i Halmstad.
hh.se/caisr

CAISR Health är finansierad av KK-stiftelsen och är en forskningsprofil inom informationsdriven vård för forskning och utveckling av AI-verktyg och hur dessa kan implementeras i vården.
hh.se/caisrhealth

Leap for Life är Hallands gemensamma satsning på informationsdriven vård. Det är ett innovationscentrum för Region Halland, Högskolan i Halmstad, halländska kommuner och regionens näringsliv.
leapforlife.se

Kraftsamlar för att stärka Sveriges globala konkurrenskraft inom AI

Magnus Sahlgren, forskare inom språkteknologi på RISE, Maria Bånkestad, forskare i maskin­inlärning och institutsdoktorand vid Uppsala universitet och Sverker Janson, enhetschef och centrumledare för RISE centrum för tillämpad AI. Foto: Johan Marklund
Magnus Sahlgren, forskare inom språkteknologi på RISE, Maria Bånkestad, forskare i maskin­inlärning och institutsdoktorand vid Uppsala universitet och Sverker Janson, enhetschef och centrumledare för RISE centrum för tillämpad AI. Foto: Johan Marklund

AI-utvecklingen går snabbt och berör i princip hela det svenska näringslivet och offentlig sektor. Med sin kombination av bredd, spets och tillämpade perspektiv på AI är forskningsinstitutet RISE en av Sveriges ledande aktörer inom tillämpad AI. Via initiativet ”AI på RISE” får företags- och myndighetspartners effektiv tillgång till samlad expertis och strategisk AI-hjälp.

RISE utvecklar nya AI-metoder och teknologier, utforskar möjligheterna med AI och driver AI-transformation i över 100 pågående forskningsprojekt som berör RISE samtliga forskningsområden. Projekten kombinerar avancerad teknisk forskning i områdets framkant med att utforska möjligheterna med AI i nära samarbete med partners i Sverige och internationellt och med forskare i RISE alla områden, från framtidens läkemedelsutveckling till smarta energisystem och klimatomställning. ”AI på RISE” innebär att hela RISE accelererar sin förmåga att hjälpa partners att utnyttja möjligheterna med AI.

Nya forskningsområden inom AI
– Initiativet ”AI på RISE”, som initierades i januari 2021, samordnar all AI-kompetens inom RISE och hjälper företag och myndigheter att se potentialen i tekniken, använda den klokare och utvecklas snabbare. Med den här kraftsamlingen vill vi skapa bättre förutsättningar för att Sverige ska ligga i framkant och ta utvecklingen inom AI till nästa nivå, säger Sverker Janson, enhetschef och centrumledare för RISE centrum för tillämpad AI.
RISE utökar nu teamet med tio nya AI-forskare som ska arbeta med teknikområden som deep learning, datorseende, språkteknologi och AI-plattformar. ”AI på RISE” drar nytta av att RISE har expertis både inom AI-tekniken i sig och inom de närings- och samhällsområden där AI tillämpas, och dessutom inom andra områden som behövs för AI:s tillämpning, som digital innovation, utbildning och digital etik. RISE har även etablerat ett flertal nya forskningsområden kring AI:s tillämpning, som AI för materialutveckling, AI för industriell automation och AI för hälsa.

Bygger språkmodeller
– AI är inget mirakelmedel. Vi betraktar det snarare som en självklar del av verktygslådan för forskare inom alla våra områden på RISE. Vår AI-satsning är en viktig pusselbit i arbetet med att göra Sverige ledande på att nyttja möjligheterna med tillämpad AI. Jag betraktar AI som vår generations stora möjliggörare och drivkraft till förändring, säger Sverker Janson.
– Inom språklig AI bygger vi datorsystem som kan lära sig att förstå och använda det svenska språket. På det här området täcker vi in en djup teknologimognad, från grundforskning till att bygga nya tillämpningar som löser konkreta verksamhetsproblem. Via projektet ”Språkmodeller för svenska myndigheter” bygger vi modeller som myndigheter kan använda för språkteknologiska tillämpningar, säger Magnus Sahlgren, som leder RISE forskning inom språkteknologi, tillämpningen av AI på svenska och andra språk samt i kombination med bild och andra data.
– Språkmodellerna kan användas till allt från att hantera inkommande rapporter till att sortera bland information. Vi ger svenska myndigheter rätt förutsättningar för att effektivisera sin verksamhet med den senaste AI-infrastrukturen. I projektet deltar bland annat Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen. Framöver fokuserar vi på att utveckla modeller som utöver text även förstår ljud, bild och video, så kallade multimodala modeller, säger Magnus Sahlgren.

Läkemedelsutveckling
– Jag deltar i ett forskningsprojekt som analyserar hur maskininlärning kan användas för att avgöra hur toxiskt ett ämne är. Dessa analyser är traditionellt sett tids- och resurskrävande för läkemedelsindustrin, men med AI kan de effektiviseras och automatiseras avsevärt, säger Maria Bånkestad, forskare i maskininlärning och institutsdoktorand vid Uppsala universitet.
Hennes doktorandprojekt ingår i RISE-satsningen Smart Kemi som bland annat utforskar AI:s möjligheter för läkemedelsutveckling.
– AI är en riktig gamechanger för läkemedelsutvecklingen. Det kan användas i samtliga stadier av läkemedelsutvecklingsprocessen, bland annat genom att generera nya molekyler i ett grundläggande stadium, säger Maria Bånkestad.

AI på RISE

Forskningsinstitutet RISE är en av Sveriges ledande forskningsaktörer inom tillämpad AI. RISE har bland annat etablerat ett Centrum för tillämpad AI. Centret bedriver avancerad forskning inom AI, kopplar samman expertis och applikationer inom RISE och utforskar ett brett spektrum av innovativa applikationer med företag och offentlig sektor.

www.ri.se

Stora samhällsvinster med AI

Olof Mogren, forskare inom maskininlärning på RISE. Foto: Julia Sjödin
Olof Mogren, forskare inom maskininlärning på RISE. Foto: Julia Sjödin

Spårning av antibiotikaförskrivning, sortering av e-post och beräknat underhåll av fordon. Det är några exempel på hur deep learning kan användas. Tekniken har medfört stora framsteg inom AI de senaste åren.

– Deep learning eller så kallade djupa neuronnät har revolutionerat i princip alla områden inom AI. Ett av de senaste stora genombrotten har kommit med en form av djupa neuronnät som kallas transformers och som kan hantera enorma mängder textdata, berättar Olof Mogren, forskare inom maskininlärning på forskningsinstitutet RISE.
– Inom mitt område, språkteknologi, har vi under de senaste två åren sett avsevärda förbättringar av prestandan med hjälp av den här typen av modeller, säger Magnus Sahlgren, senior expert som leder språkteknologiforskningen på RISE.
Genom att träna modeller på stora datamängder kan forskarna använda dem på nya användningsområden med mindre data; det kallas för överföringsinlärning. RISE samarbetar till exempel med Kungliga Biblioteket och kan därigenom träna modeller på stora delar av bibliotekets datamängder. Modellen lär sig svenska och kan sedan användas för att lösa en mängd olika specifika problem.

Magnus Sahlgren, senior expert som leder språkteknologiforskningen på RISE. Foto: Fredrik Olsson
Magnus Sahlgren, senior expert som leder språkteknologiforskningen på RISE. Foto: Fredrik Olsson

Forskar på verkliga behov
De båda forskarna betonar hur viktigt det är att alltid utgå från behoven och att samverka med universitet, näringsliv och myndigheter. På RISE bedrivs flera intressanta projekt.
– Vi samarbetar med Sahlgrenska Science Park, Folktandvården, Region Halland med flera och tittar på medicinska texter. I Folktandvårdens fall handlar det om att spåra förskrivning av antibiotika, säger Olof Mogren.
– Ett annat språkrelaterat projekt bygger och använder AI-modeller specifikt för myndigheter. Ett exempel kan vara e-post till Skatteverket som automatiskt kategoriseras och skickas till rätt avdelning. Genom att effektivisera arbetet och även bygga tjänster för medborgare kan vi se stora samhällsvinster, berättar Magnus Sahlgren.
– Den typ av arbetsuppgifter som maskiner tar över, är folk antagligen ganska glada över att slippa. På så sätt får de tid att fokusera på mer kvalificerade arbetsuppgifter, säger Olof Mogren.

Många användningsområden
Projekt inom djupa neuronnät handlar om mer än språkteknologi. Forskarna nämner underhåll av fordon och maskiner, finansiell riskvärdering för cirkulära affärsmodeller och mycket annat.
– Nästa stora steg blir när vi tränar modellerna på fler sinnesintryck som till exempel syn, hörsel, känsel och lukt. Då kommer vår AI att bli ännu mer kraftfull, avslutar Magnus Sahlgren.

RISE

RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar RISE till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. Runt 60 forskare på RISE jobbar med frågor som rör AI.

Tel: 010-516 50 00
E-post: info@ri.se
www.ri.se

Forskare ska få se sina idéer flyga

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

– Samverkansforskning är superviktigt, kunskap överförs på bästa sätt via människors hjärnor och då är det centralt att näringsliv och akademi jobbar med gemensamma frågeställningar, säger Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson.

Ericsson har en lång historia av samverkansforskning, en verksamhet som täcker hela skalan från långsiktig akademisk forskning till tillämpad produktnära forskning.
– Vi satsar stort på samverkan vilket bottnar i en strävan att ta fram nya idéer tillsammans med våra akademiska partners och sedan höja dess TRL, Technology Readiness Level. Jag personligen brinner verkligen för att korta ner kedjan från akademisk forskning till produkt, så att man som forskare kan få se sina idéer flyga, det är det finaste som finns, säger Elena Fersman.
Ett aktuellt exempel är Ericsson Operations Engine, där verksamheten har en kedja av medarbetare, partners, doktorander och professorer som jobbar med tidiga idéer.
– På andra sidan finns det en redan befintlig produkt som ständigt utvecklas och byggs på med nya idéer. Ericsson Operations Engine är i grunden en tjänst för våra kunder men ett bra exempel på samverkansforskning – och utveckling, säger Elena Fersman.
Ett annat aktuellt exempel är TECOSA, ett nystartat kompetenscenter med fokus på Trustworthy Edge Computing som drivs av KTH i samarbete med Ericsson och ett antal andra industripartners.
– Affärssidan är med i projekten redan från början i form av case som bygger på reella behov inom industrin. Forskningen inom centret baseras sedan på dessa behov vilket är ett arbetssätt med lång startsträcka, men där vi vet att vi får bra resultat och är förberedda på utkomsten.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation.
En utveckling som också går hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI.
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar lika mycket om människa som om teknik.
– AI-algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till lösningar för specificerade domäner. Vi människor är bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa.

Forskning i samverkan stärker Sveriges konkurrenskraft

Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson

KK-stiftelsen har firat 25 år, ett kvarts sekel där forskning i samverkan mellan lärosäten och företag löpt som en röd tråd genom verksamheten.
– Vårt uppdrag, nu som då, är att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen kommer att vara en fortsatt viktig aktör i det arbetet, säger Eva Schelin, vd.

Efter drygt ett år på vd-posten konstaterar Eva Schelin att KK-stiftelsen är en pigg 25-åring med ett väl förvaltat kapital som för närvarande uppgår till drygt 8 miljarder kronor.
– Förra året beviljade vi 675 miljoner kronor till program och projekt inom forskning och avancerad utbildning på 22 lärosäten runt om i Sverige. Stödet omfattar både forskningsprojekt och projekt för att skapa mer och bättre utbildning.
AI är ett hett ämne och KK-stiftelsen har genom åren stött svensk AI-forskning med närmare en halv miljard kronor.
– Då ska man komma ihåg att KK-stiftelsen aldrig väljer specifika forskningsområden. Att vi sedan länge är en betydande finansiär av AI-forskning beror på att de lärosäten vi finansierar var tidigt ute med att identifiera området som intressant.

”Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri.”

Samproduktion
Under 2019 beviljade KK-stiftelsen till exempel 16 miljoner kronor till Örebro universitet för att stödja satsningen på AI-utbildningar för yrkesverksamma tillsammans med bland andra ABB, Epiroc, Billerud och Ericsson. Även Högskolan i Skövde och Jönköping University ingår som utbildningspartners i projektet. Stöd från KK-stiftelsen förutsätter alltid att projekten genomförs i samproduktion mellan lärosäte och företag.
– Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri. För näringslivet är evidensbaserad kompetensutveckling av anställda en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar, säger Eva Schelin.
Framtiden för KK-stiftelsens del menar hon handlar om att vara en fortsatt viktig aktör i arbetet med att främja forskning som görs i nära samverkan mellan regionalt förankrade lärosäten och näringsliv och därmed bygger kunskap i hela Sverige.
– Vi fortsätter på den inslagna vägen med att finansiera forskning och kompetensutveckling som kompletterar både de statliga satsningarna och de satsningar som företag och offentlig sektor svarar för. Tillsammans stärker vi Sveriges konkurrenskraft.

Jättesatsning positionerar Sverige inom AI

Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Vi står på tröskeln till den fjärde industriella revolutionen, då automation övergår i autonomi med hjälp av artificiell intelligens.
– Sverige är i stort behov av spetskompetens. Det handlar om avgörande nyckelteknik, säger Sara Mazur, tillträdande ordförande för WASP, Sveriges enskilt största privata forskningsprogram, där fokus är autonoma system, mjukvara och AI.

Det är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som står bakom WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Stiftelsen bidrar med tre miljarder kronor till grundforskning, och deltagande universitet och industri med ytterligare en miljard kronor. Linköpings universitet är värd och de övriga medlems­universiteten är Chalmers, KTH, Umeå och Lunds universitet. Även Örebro och Uppsala universitet deltar i satsningen. Ett stort antal företag medverkar, bland annat genom att ta emot doktorander och ge forskare tillgång till viktiga industriella arenor. Möjliga framtida tillämpningsområden för WASP är självkörande bilar, industriella beslutssystem och robot­ar som samarbetar med varandra och med människor.
– Det finns starka forskningsmiljöer i Sverige och ledande forskare inom exempelvis datorseende, reglerteknik, fordonssystem och signalbehandling. Men generellt har Sverige alltför få forskare inom detta viktiga framtidsområde. Därför satsar vi nu på ett antal nischer där Sverige verkligen har chans att ta en ledande position, berättar Sara Mazur.

Lockar toppforskare
WASP, som startade 2015, bygger på fyra grundpelare. En är att rekrytera de bästa forskarna i respektive område i Sverige. Vidare arbetar man med strategiska rekryteringar globalt, för att locka internationella toppforskare. Målet är att bygga 60 forskargrupper inom AI, autonoma system och mjukvara där akademi möter industri.
– Det finns ett stort intresse för programmet. Svensk industri är stark och många internationella toppforskare värdesätter möjligheten att samarbeta med näringslivet och tillsammans hitta industriella tillämpningar, säger Sara Mazur.
Bland annat har WASP rekryterat Aristides Gionis, professor vid Aalto universitet, som är expert på datautvinning, samt de båda nederländska forskarna Frank och Virginia Dignum, ledande inom AI-forskning. Virginia Dignum leder den samhällsvetenskapliga och humanistiskt inriktade AI-forskningen vid Umeå universitet.
– AI omfattar inte bara teknik och naturvetenskap. Vi måste också hantera de sociala, etiska, juridiska och ekonomiska aspekterna av hur AI påverkar samhället och människors liv. Det är enormt spännande, tvärvetenskaplig forskning, säger Sara Mazur.

Forskarskola
WASP bygger också en forskarskola med målet att utbilda 400 doktorer, varav minst 100 ska vara industridoktorander. En första grupp på närmare 180 personer har antagits och några av dem har redan disputerat. En fjärde grundpelare är partnerskap med de ledande internationella universiteten Stanford och University of California Berkeley i USA samt NTU i Singapore.
– Sverige är litet och kan inte vara världsledande inom alla tillämpningar. Vi har en mission att utveckla en världsledande plattform för akademisk forskning som växelverkar med ledande företag i Sverige inom nischer där vi har potential att bli bäst. Visionen är att skapa excellent forskning inom AI, autonoma system och mjukvara som är relevant och till gagn för all svensk industri, säger Sara Mazur och liknar satsningen vid ett slott, där huvudbyggnaden är den breda basen, och tornen spjutspetsforskning.

Gränsland
Sara Mazur har genom sin karriär rört sig i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Hon är docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och arbetade i 23 år på Ericsson, bland annat som forskningschef, innan hon kom till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ansvarig för stiftelsens strategiska satsningar. Hon tillträder som ordförande för WASP vid årsskiftet och ser mycket fram emot att driva satsningen.
– Det är jättespännande och ett stort förtroende. Jag har varit med från början och är enormt stolt över det vi redan har åstadkommit.
Hon är hoppfull om att Sverige kan positionera sig i framkant, men är oroad över att den svenska skolan inte följer med i den snabba omvandlingen av samhället.
– Läroplanen är nästan precis densamma som när jag gick i skolan för 40 år sedan. Utbildningssektorn måste hänga med i utvecklingen och förbereda unga för framtiden. Var finns ämnen som mjukvarukunskap och teknikutveckling kring AI?

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är en av Europas största privata forskningsfinansiärer och stödjer i huvudsak medicinsk, teknisk och naturvetenskaplig forskning och utbildning. Några av de större strategiska programmen förutom WASP är Wallenberg Centre for Quantum Technology, Wallenberg Wood Science Centre och Wallenberg centrum för molekylär medicin.

Växer på alla fronter

Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE
– Förra året förvärvades delar av forskningskoncernen SWEREA, vilket ytterligare ökar vår kompetens och kapacitet i arbetet med att bidra till svensk konkurrenskraft. 2018 var också året då vi på allvar blev en känd aktör i innovationssystemet, säger Pia Sandvik, vd för RISE.

RISE växer så det knakar och är nu, sett till antalet anställda, det fjärde största av Europas breda forskningsinstitut. Förutom förra årets förvärv av SWEREA, som innebar 350 nya medarbetare, växte verksamheten organiskt med hela nio procent.
– Vi är helt beroende av att få in bra kompetens. Det är en ständig utmaning att hålla kapaciteten uppe eftersom vi ser en kraftigt ökad efterfrågan på våra tjänster. Vårt varumärke har stärkts och fler känner till oss vilket ökar efterfrågan på våra tjänster, konstaterar Pia Sandvik.
Att SWEREA numera ingår i RISE innebär att verksamheten fått in välkommen kompetens inom produktions-, komposit-, gjuteri- och korrosionsområdet.
– SWEREA utgör numera RISE division Material och Produktion, en division som ger oss helt nya möjligheter att arbeta med produktions- och tillverkningsfrågor inom området smart industri. Det är i gränslandet mellan olika teknologier och kompetenser som de nya landvinningarna kommer. Ju bredare branschkunnande vi har, en desto starkare spelare och attraktivare samarbetspartner blir vi för industrin.

Hållbarhet i fokus
Pia Sandvik påpekar att RISE under 2018 även tog flera viktiga steg inom hållbar utveckling.
– Vi lägger ner mycket arbete på att förstärka våra processer och mål ytterligare. Målet är att alla nya projekt ska vara hållbarhetscertifierade och kopplade till SDG-målen. Vi har även ett affärsmål som stipulerar att tio procent av alla uppdrag och ansökningar vi får in ska komma på grund av vårt hållbarhetsarbete.
Andra viktiga händelser under 2018 är ett stärkt samarbete med olika institutskollegor.
– VTT i Finland är ett exempel. Liksom RISE har de gjort ett strategiskt vägval i form av att verka som en sammanhållen organisation. Många institut ute i Europa är paraplyorganisationer bestående av en mängd små autonoma institut, men vi tror på samarbete mellan olika discipliner och på att få olika teknologier att mötas. De utmaningar vi ser går inte att lösa med enbart spetskunskap och djup teknologi inom ett område.

Samhällskontrakt
En nyhet är att RISE börjat arbeta med så kallade samhällskontrakt.
– Vi har sett att våra kunskaper i att driva förändringsprocesser och inom nätteknikområdet kommer väl till pass i arbetet med omställning av ohälsotal inom sjukvården.
Ett aktuellt exempel är Botkyrka och Örnsköldsviks kommuner som inom ramen för ett socialt utfallskontrakt för minskad sjukfrånvaro investerar i sin egen personals arbetsmiljö och hälsa. Här finns RISE, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, med som implementeringsstöd till kommunerna. Insatsen är en investering på 40 miljoner kronor över tre år.
– Sociala investeringar och sociala utfallskontrakt går ut på att hitta modeller som ger inblandade aktörer incitament att satsa på förebyggande och tidiga insatser med tydligt utfallsfokus, ibland med hjälp av investerare för att dela finansiell risk. I det här projektet har det bara under det första året sparats tio miljoner kronor i form utav färre sjukskrivningar.

Krävs samarbete
AI är ett annat högaktuellt område där satsningen RISE AI samlar AI-forskare, företag och myndigheter.
– Sverige är ett litet land och det krävs samarbete för att nå den nödvändiga kritiska massan för avancerade tekniska projekt. Tillsammans ska vi höja nivån på forskningen kring tillämpad AI och göra dessa lösningar tillgängliga för fler.
Sverige har som mål att vara en ledande forskningsnation. För att nå och behålla en sådan position krävs enligt Pia Sandvik fortsatta satsningar på forskning och innovation.
– Det räcker inte med att göra det ena eller andra, vi måste verkligen ha båda. Det har varit Sveriges styrka historiskt sett och det är vad som måste gälla även i framtiden.

Snabb evolution för 5G

Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Sverige är väl rustat för att ta en ledande position inom 5G, automation och artificiell intelligens, AI. Men det gäller att satsa offensivt.
– Utvecklingen går oerhört snabbt och det går inte att komma ikapp om man tappar tempo.

Det säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. I det strategiarbete som forskningsavdelningen gjort har man definierat några viktiga fokusområden för Ericsson de närmaste sex till åtta åren.
Ett är att fortsätta evolutionen av 5G, som är nyckeln till digitaliseringen av alla sektorer av samhället. Kopplat till detta är den explosionsartade utvecklingen av sakernas internet, IoT, där allt fler produkter, hem och städer blir uppkopplade och ”smarta”.
– Det är en utmaning för forskningen att skala upp nätkapaciteten så att miljontals enheter kan kopplas upp samtidigt, och att säkerställa att beräkningskraften täcker den stora mängd data som skapas. På sikt kommer också olika digitala färdigheter, ”Internet of Skills”, med funktioner som exempelvis känselfeedback i produkter. Systemen ska också kunna interagera med varandra, och näten ska anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättarna som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna, säger Magnus Frodigh.

Realtidsegenskaper
AI-teknologi kan sedan appliceras för att automatisera näten och de olika applikationerna. Ericsson har som mål att bli ledande i att tillhandahålla nät med de realtidsegenskaper som krävs för AI.
Detta allt mer digitaliserade och automatiserade samhälle kräver forskning så att den digitala infrastrukturen alltid matchar de krav på tillförlitlighet som de olika användningsområdena ställer. Därför är säkerhet ett viktigt forskningsområde för Ericsson.
– Det är avgörande att infrastrukturen är robust och att näten verkligen fungerar för allt de kommer att användas till. Kritiska samhällsfunktioner riskerar annars att slås ut, säger han.

Bred samverkan
Magnus Frodigh framhåller att forskningssamverkan med såväl akademin som näringslivet är central. Ericsson samverkar med andra företag inom en rad områden där företagets teknologi används. Det kan gälla självkörande bilar eller smarta fabriker, som båda kräver uppkoppling till 5G. Akademin å sin sida behöver tillgång till relevant digital infrastruktur, som Ericsson kan tillhandahålla.
– Sverige har en fin tradition av samverkan och en stor kreativitet. Men nu sker utvecklingen exponentiellt. Det är avgörande för all svensk industri att vi håller oss i täten av den här utvecklingen. Annars kommer vi att snabbt tappa konkurrenskraft, som blir svår att ta igen.