Så vill partierna stärka Sverige som forskningsnation

Fristående lärosäten, minskad akademisk börda, ökade medel till grundforskningen men även riktade satsningar på internationell spets. Ambitionerna bland riksdagspartierna är många. Samtliga företrädare är överens om att den akademiska friheten behöver stärkas och att forskningen är avgörande för Sveriges förmåga att möta framtidens utmaningar.

Ilona Szatmári Waldau (V), högskolepolitisk talesperson

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Den politiska styrningen bör endast vara övergripande. Men det finns tillfällen när samhällsintressena motiverar mer styrda satsningar, till exempel inom klimatteknik eller virusforskning. För att stärka innovationskraften behöver småföretags, startups och uppfinnares patenträttigheter stärkas.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Vi vill öka grundforskningen men också se riktade satsningar för att möta klimatförändringarna. Vi vill se en inriktning på forskningspolitiken som ökar både lärosätenas och forskningsinstitutens fria resurser.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Vi vill forma fler fysiska centrum där forskning och innovation möter näringslivet. Innovationsarbetet har också en nära koppling till kompetensutveckling. Vi vill att de som ”jobbar på golvet” ska få delta mer i innovationsarbetet.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja. Vi vill utreda grundlagsändring som ett sätt att stärka den akademiska friheten. Styr- och resursutredningen hade ett intressant förslag om att var fjärde år lägga fram en proposition om både utbildning och forskning. Vi ser offentligt ägda lärosäten som en garant för akademisk frihet.

Anders Ygeman (S), vice ordförande utbildningsutskottet

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Framför allt behöver vi investera långsiktigt i forskningen och höja de statliga forskningsanslagen, samt investera i forskningens kvalitet i hela landet. Särskilt fokus bör ligga på basanslagen och fria forskningsmedel.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Grundforskningen är alltid ett prioriterat område för oss. Vi vill också se en rymdsatsning med en ny rymdlag och ett nationellt satellitprogram, polarforskning samt forskning och innovationer på klimatområdet. Vi ser också ett stort behov av forskning för bättre brottsprevention och forskning om arbetsmiljö och arbetslivets villkor.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Vi vill förstärka lärosätenas ”tredje uppdrag”, det vill säga samverkan med det omgivande samhället, justera styrningen av utbildningsutbudet och stimulera samarbete mellan akademi och näringsliv.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Politiska företrädare måste tydligt visa att hot och hat mot forskare är oacceptabelt. Regeringen måste ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten genom att vara transparent, föra dialog och ge lärosäten och forskare långsiktiga förutsättningar.

Camilla Hansén (MP), utbildningspolitisk talesperson

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Tyvärr försämrar produktivitetsavdraget lärosätenas kvalitet, med färre undervisningstimmar och ökade krav på snabbare forskning. Vi vill avskaffa produktivitetsavdraget och därmed tillföra lärosätena ökade resurser.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Vi gör vissa prioriteringar och strategiska satsningar med utgångspunkt i kunskap och innovation för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi delar forskningsrådens gemensamma analys att Sverige behöver kraftsamla kring kunskap för ett framtidssäkrat samhälle där klimatomställning, hälsa och säkerhet är bärande områden.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Vi står bakom målet att Sverige ska behålla och utveckla sin position som en ledande forskningsnation. Vi vill ge bättre förutsättningar för strategisk och långsiktig samverkan med näringsliv, offentlig förvaltning och civilsamhälle.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja, forskningens frihet skyddas i grundlagen, men den akademiska friheten är mer omfattande än så. Den rör även finansiering, organisering, högre utbildning och utnämningar. Den omfattar även studenterna. Även de aspekterna ska skyddas i grundlagen.

Anders Ådahl (C), talesperson för forskning och högre utbildning samt näringspolitik

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Både lärosätena och forskningsmedlen behöver bli mer fria. Idag begränsas nya idéer och arbetssätt av villkorade medel och styrda projektanslag. Samtidigt begränsas lärosätena och kan inte arbeta strategiskt på grund av att de är organiserade som myndigheter.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Sverige måste bygga sin konkurrenskraft på områden där vi är starka eller har potential. I första hand bör denna prioritering göras av akademin och näringslivet i samverkan. Vi lyfter särskilt att AI behöver prioriteras i större utsträckning.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Det behövs en gemensam innovations- och forskningspolitik. Idag bedrivs en stor del av Sveriges innovations- och forskningsarbete hos företag men forskningspolitiken bedrivs uteslutande från utbildningsdepartementet. Det behöver också bli lättare att gå mellan akademi och företag.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja. Det görs genom att fler lärosäten blir fristående, exempelvis ombildas till stiftelser. Det görs även genom att forskningsmedlen styrs i mindre utsträckning och genom att villkorsfria donationer tillåts.

Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Vi ser en snabb teknikutveckling, stora förändringar i världspolitiken och en hårdnande konkurrens om idéer globalt. Vi har gjort historiskt stora satsningar på forskning och innovation. Vi vill också påskynda nya satsningar genom en ny forskningsproposition i förtid.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Vi prioriterar forskning där Sverige har eller kan bygga internationell spets, exempelvis inom teknik, AI, life science och klimatomställning. Samtidigt värnar vi den fria grundforskningen.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Ett tätt samarbete är alldeles avgörande, inte minst för att öka möjligheten att kommersialisera innovationer. Vi vill förbättra incitamenten för samverkan genom fler strategiska forskningspartnerskap och förbättra innovationsstödet vid högskolor och universitet.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja, regeringen har tillsatt två utredningar, en om att stärka lärosätenas självständighet, och en om att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi vill även grundlagsskydda den akademiska friheten. Akademin ska stå fri från politisk, ideologisk och annan osaklig styrning.

Lili André (KD), riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Genom långsiktiga och stabila villkor för grundforskning och tillämpad forskning. Vi vill stärka forskningsfinansieringen, utveckla forskningsinfrastrukturen, förbättra karriärvägarna för unga forskare och öka investeringarna i strategiska forskningsmiljöer.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Vi vill satsa på forskningsmiljöer i internationell toppklass. Fokus ligger på medicin, life science, teknik, AI samt klimat- och energiforskning. En stark forskningsnation bygger inte på ett fåtal områden utan på ett system där excellens, kvalitet och samhällsrelevans får styra prioriteringarna.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Genom fler strategiska partnerskap mellan universitet, institut och företag. Vi ser också behov av att stärka forskningsinstitutens roll. Dessutom behöver regelverk kring innovation, immaterialrätt och kommersialisering vara tydliga.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Den akademiska friheten behöver fortsatt värnas och i vissa delar stärkas. Vi behöver tydligare skydda forskningens oberoende och säkerställa att lärosäten har goda institutionella förutsättningar. Samtidigt är stabila och långsiktiga finansieringsformer viktiga.

Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Vi vill premiera excellens och minska den administrativa bördan på lärosätena. Sverige är unikt i att näringslivet står för en majoritet av FoU-utgifterna. Det är en styrka vi måste värna. Vi vill även se över forskningsfinansieringen.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Som ett litet land måste vi vattna där det växer. Därför satsar vi på STEM. Sverige har också något unikt, stora datamängder inom hälsa och samhälle som idag är kraftigt underutnyttjade. Rätt tillgängliggjorda kan de göra Sverige till ett av världens mest attraktiva länder för AI-forskning.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Vi har gjort förenade anställningar möjliga i fler sektorer. Vi ser också positivt på fler associationsformer för lärosätena, som vi nu utreder, för att ge dem mer självständighet och bättre förutsättningar för att bygga långsiktiga partnerskap med näringslivet.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja. Alltför många forskare upplever idag att friheten är inskränkt av detaljstyrning och byråkrati. Vi vill minska styrningen via regleringsbrev och ser med stort intresse på vad utredningen om akademisk frihet kommer fram till.

Patrick Reslow (SD), utbildningspolitisk talesperson

På vilket sätt vill ni stärka Sverige som forskningsnation och innovationsland?
– Vi i Sverigedemokraterna vill ta bort en massa kringuppdrag för lärosätena, så att forskarna kan ägna sig åt forskning i stället för att hålla på med annat. Vi vill premiera forskning inom STEM-ämnena och styra resurserna till lärosäten där denna typ av forskning bedrivs bäst. Vi vill också hålla tillbaka det vi ser som en politisering av forskningen, till förmån för kvalitet och excellens.

Vilket eller vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Vi vill premiera STEM-ämnena.

Hur kan samarbetet mellan akademi och näringslivet förbättras?
– Genom att se över regelverk som står i vägen, samt se över om det kan finnas ekonomiska incitament som kan stimulera till sådant samarbete.

Behöver den akademiska friheten stärkas i Sverige? I så fall hur?
– Ja, den akademiska friheten behöver stärkas. Den som leder en kurs måste exempelvis få sätta sina egna litteraturlistor. Akademiker måste också få tala i klartext om historiska skeenden utan att bli anmälda för att ha använt fel ord. Både studenters och personalens yttrandefrihet måste värnas. Man måste få tycka annorlunda, kunna vara politiskt inkorrekt utan att utsättas för drev eller repressalier.