– Forskning har aldrig haft så stora möjligheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplig kvalitet och utvärdering. Vi måste ha ett system där kvalitetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning, och är den enda externa finansiären som stödjer fri grundforskning inom alla ämnesområden. Ett viktigt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fri, nyfikenhetsdriven forskning i kombination med hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska kunna vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.
– Motsatsen till ”fri” i det här sammanhanget är ”styrd”. Då handlar det oftast om forskning som ska fylla kunskapsluckor inom redan kända områden. Men Einstein tog inte fram sin relativitetsteori på uppdrag av någon annan. Detta är naturligtvis ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas i en process där forskaren har sin frihet att tänka och utveckla idéer.
Viktigt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forskning kvalitetssäkras.
Finns potential
Tillgång till forskningsinfrastruktur är en annan förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. Vetenskapsrådet finansierar anläggningar både i och utanför Sverige.
– Vi betalar till exempel Sveriges andel i CERN och andra internationella forskningsinfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blivit en utmaning. Vi lägger mer och mer pengar på internationella forskningsanläggningar och får allt mindre pengar över till att finansiera de nationella.
Framtiden för svensk forskning tycker han ändå ser ljus ut.
– Sverige lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forskning. Med ett större fokus på kvalitet i hela processen finns alla förutsättningar att utvecklas och bli en ännu bättre forskningsnation, fastslår Sven Stafström.