Vetenskapsrådet

Vill se ökade prioriteringar på främsta forskningen

Publicerad 15 juni 2023
Text: Annika Wihlborg Foto: Johanna Hanno
Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: Johanna Hanno

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, en myndighet som finansierar forskning och forskningsinfrastruktur med drygt 8 miljarder kronor årligen. Sedan hösten 2022 är Katarina Bjelke Vetenskapsrådets generaldirektör. Hon brinner för att bidra till ett hållbart kunskapssamhälle, men även för att stärka Sveriges position på den globala forskningsarenan.

Många associerar främst Vetenskapsrådet med forskningsfinansieringsfrågor, men myndigheten agerar även rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och verkar dessutom för att öka förståelsen för forskningens långsiktiga samhällsnytta, samt stöder internationella forskningssamarbeten. Myndigheten har en ledande roll i att utveckla svensk forskning av god kvalitet och därigenom bidra till forskning i världsklass.
– För att fortsatt vara konkurrenskraftiga behöver Sverige bli ännu bättre på att prioritera den allra främsta forskningen. Några av de mest avgörande faktorerna för att främja vår position på den internationella forskningsarenan är att via satsningar stärka den långsiktiga finansieringen av starka forskningsmiljöer. Detta innefattar förstås även de riktade forskningssatsningar som ska möta övergripande samhällsutmaningar. Sverige behöver öka prioriteringsförmågan när det gäller finansiering av forskningsinfrastruktur, säger Katarina Bjelke.

”Sverige behöver bli ännu bättre på att prioritera den allra främsta forskningen.”

God forskningssed
Ytterligare en viktig åtgärd för att vässa svensk forskning är, enligt Katarina Bjelke, att värna om den goda forskningskulturen med oberoende lärosäten och forskare som fritt kan reflektera och sprida kunskap. Vi bör också fortlöpande levandegöra diskussionen om god forskningssed och etik.
– Andra prioriterade frågor för att fortsatt vara en ledande forsknings- och kunskapsnation är att göra forskarkarriären mer attraktiv genom att erbjuda landets främsta forskare goda förutsättningar. Det krävs en kontinuerlig dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosätena om hur de gemensamt kan erbjuda forskarmiljöer av hög internationell kvalitet, säger Katarina Bjelke.

Nationella forskningsprogram
Hon nämner antibiotikaresistens, virus- och pandemiforskning samt kvantteknologi som några exempel på strategiskt viktiga forskningsområden som Sverige fortsatt bör förstärka och kraftsamla mer kring på nationell basis.
– Forskningen om antibiotikaresistens, virus och pandemier stöder vi bland annat via breda nationella tioåriga forskningsprogram. De samlar finansiärer, utförare och andra samhällsaktörer som med gemensamma krafter kan bidra till att komma till rätta med storskaliga samhällsutmaningar, säger Katarina Bjelke.