Etikettarkiv: Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet fyller en nyckelroll för svensk forskning

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Foto: Johanna Hanno

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, en myndighet som finansierar forskning och forskningsinfrastruktur inom alla vetenskapsområden med drygt 8 miljarder kronor årligen. Myndigheten är även rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och arbetar för att öka förståelsen för forskningens långsiktiga samhällsnytta. Andra viktiga uppgifter är forskningskommunikation samt att stödja internationella forskningssamarbeten.

Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra. Vi publicerar vartannat år rapporten Forskningsbarometern. I den senaste utgåvan visade dock bibliometri att vi befinner oss efter starka länder som Storbritannien, Nederländerna, Schweiz och även Danmark, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.
Han betonar den enskilda forskarens betydelse för forskningskvaliteten och vikten av att forskningssystemet attraherar de största talangerna och erbjuder dem långsiktiga förutsättningar för att lyckas.

Ger förutsättningar för hög kvalitet
En del av Vetenskapsrådets arbete handlar om att skapa förutsättningar för att fortsätta höja den vetenskapliga kvaliteten på svensk forskning. Det sker bland annat genom analyser, utvärderingar och kartläggningar. Ett arbete som pågår just nu är ett regeringsuppdrag att tillsammans med Formas, Forte och Vinnova ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning.
– Den nya modellen ska enligt regeringen ersätta den indikatorbaserade modell som tidigare använts för fördelning av forskningsmedel av det så kallade basanslaget. En fördel med denna nya modell är att kvalitetsbedömningen kan vara framåtblickande; vi kan bedöma vad lärosätena vill åstadkomma framöver, till skillnad från bibliometri som bara redovisar redan publicerade forskningsresultat. Det nya systemet kan leda till en mer uttalad profilering, vilket ger mer tyngd åt specifika forskningsområden på respektive lärosäte, säger Sven Stafström.
Drygt 85 procent av bidragen till forskning som beslutas av Vetenskapsrådet hör till kategorin fri forskning. De övriga 15 procenten av bidragen är riktade forskningssatsningar som ofta grundas i politiska önskemål. När det gäller just de riktade forskningssatsningarna anser Sven Stafström att Vetenskapsrådet bör agera mer strategiskt genom att föreslå vilka forskningsområden man bör satsa på.

”Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra.”

Förbättrar nyttjandet av data
Det genereras varje år stora mängder data som kan göra stor nytta i forsknings- och innovationssammanhang men som inte används optimalt idag. Ett sådant område är hälsodata. I mars förra året fick Vetenskapsrådet därför i uppdrag från regeringen att inrätta en rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata, och nu har etablerandet av nationell rådgivning påbörjats. Den kommer bland annat att omfatta kunskapshöjande stöd som ska bidra till att tydliggöra för användarna av hälsodata om vilken data som finns och var den finns. En annan del är ett koordinerande stöd som ska främja samverkan och samarbeten som kan bidra till att utveckla gemensamma metoder och processer för hälsodatahantering, för att på så sätt göra området mer förutsägbart för användaren.
– En utmaning är att hälsodata i dagsläget är fördelad på många olika aktörer. Vi har identifierat behovet av kunskapshöjande, koordinerade och kartläggande åtgärder som bidrar till att tydliggöra hälsodataområdet för användaren, främjar samverkan mellan olika datakällor, och analyserar hinder för användande av hälsodata i forskning- och innovationssystemet. Implementeringen av den rådgivande funktionen har inletts och kommer under 2023 att bli tillgänglig för användare, säger Sven Stafström.
Den nationella rådgivningen kommer att utvecklas i anslutning till Vetenskapsrådets närliggande uppdrag och verksamheter, främst arbetet med att förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registerdata för forskningsändamål, samt arbetet med att utveckla förutsättningarna för kliniska studier.

Kvalitet måste genomsyra hela processen

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
– Forskning har aldrig haft så stora möjligheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplig kvalitet och utvärdering. Vi måste ha ett system där kvalitetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning, och är den enda externa finansiären som stödjer fri grundforskning inom alla ämnesområden. Ett viktigt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fri, nyfikenhetsdriven forskning i kombination med hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska kunna vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.
– Motsatsen till ”fri” i det här sammanhanget är ”styrd”. Då handlar det oftast om forskning som ska fylla kunskapsluckor inom redan kända områden. Men Einstein tog inte fram sin relativitetsteori på uppdrag av någon annan. Detta är naturligtvis ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas i en process där forskaren har sin frihet att tänka och utveckla idéer.
Viktigt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forskning kvalitetssäkras.

Finns potential
Tillgång till forskningsinfrastruktur är en annan förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. Vetenskapsrådet finansierar anläggningar både i och utanför Sverige.
– Vi betalar till exempel Sveriges andel i CERN och andra internationella forskningsinfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blivit en utmaning. Vi lägger mer och mer pengar på internationella forskningsanläggningar och får allt mindre pengar över till att finansiera de nationella.
Framtiden för svensk forskning tycker han ändå ser ljus ut.
– Sverige lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forskning. Med ett större fokus på kvalitet i hela processen finns alla förutsättningar att utvecklas och bli en ännu bättre forskningsnation, fastslår Sven Stafström.

Grundforskning skapar samhällsviktig kunskapsberedskap

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
– Utan bra grundforskning får man på sikt inte heller någon bra tillämpad forskning. Både komponenterna behövs för att skapa kunskapsberedskap och samhällsnytta. Om det blir obalans fungerar inte systemet som det ska, säger Vetenskapsrådets generaldirektör, Sven Stafström.

Under senare år har trenden varit att forskningsmedel, både nationellt och inom EU, allt mer styrs mot tillämpad forskning med ett förutbestämt mål. En utveckling som Sven Stafström menar måste stoppas i tid.
– Det måste finnas balans mellan grundforskning och tillämpad forskning. Idag har jag en känsla av att den balansen i Sverige, åtminstone i diskussionen, tippar över åt det omedelbara nyttogörandet. Jag tycker det är viktigt att man både nationellt och på EU-nivå har förståelse för grundforskningens långsiktiga betydelse.
Sven Stafström påpekar att det är grundforskning som ligger bakom många av de viktigaste innovationerna i vår tid.
– Historien är full av exempel på oväntad nytta som tagit avstamp i grundforskning inom olika områden. Men grundforskning är lika viktigt idag, det är den som lägger grunden till framsteg och samhällsnytta på lång sikt.

Vetenskaplig höjd
Grundforskning bidrar även med kunskapsberedskap, som ökar samhällets möjligheter att klara av framtida utmaningar.
– Kunskap är aldrig fel, även om den praktiska nyttan av grundforskningens resultat kan vara oförutsebar. Men rätt vad det är uppstår ett behov och då har man redan de redskap som behövs. Det kan till exempel röra sig om kunskap som krävs för att utveckla vaccin mot pandemier eller andra saker åt katastrofhållet, men det kan även handla om kunskap som gör det möjligt att tillvarata affärsmöjligheter eller liknande.
Vetenskapsrådets uppdrag går i mångt och mycket ut på att finansiera forskning som skapar ny kunskap.
– Hos oss är det mer fokus på att projekten ska hålla hög vetenskaplig kvalitet, och mindre fokus på det omedelbara nyttogörandet. Vi vet av erfarenhet att det kommer så småningom.
Vetenskapsrådet lämnade i våras sina rekommendationer för EU:s ramprogram för forskning och innovation.
– Tyngdpunkten i våra rekommendationer ligger på att åstadkomma en tydligare integrering av grundforskning i hela ramprogrammet. Innovationer, nya produkter och tjänster skapas i en cirkulär process där ny kunskap både utgör fundament och skapas, i ett samspel med innovationer. Inte minst gäller detta lösningar till de samhällsutmaningar som världen står inför, fastslår Sven Stafström.