Etikettarkiv: Undersökning

Samverkan viktig nyckel till framgång

Jonas Gustavsson, vd Afry. Foto: Afry

– Sverige är en stark forskningsnation, för att vara ett så litet land har vi ändå enormt högteknologiska bolag. Jag tror att gränsöverskridande samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor är en viktig nyckel till framgången, säger Jonas Gustavsson, vd Afry.

Jonas Gustavsson konstaterar att Sverige som forskningsnation står sig bra i den internationella konkurrensen.
– Det finns många strukturer i Sverige som är positiva men det betyder inte att vi får slå oss till ro. Konkurrensen om de bästa kompetenserna kommer att bli ännu större, både globalt och regionalt. Och behovet av ökad forskning går hand i hand med det ökande behovet att ställa om samhället och finna hållbara lösningar.
Det här, menar han, är något som gäller för alla branscher där inte minst bilindustrin är ett talande exempel.
– I över 100 år har man inom fordonsindustrin kommersialiserat förbränningsmotorn. Sedan dess har branschen ägnat sig åt att optimera och förbättra existerande teknologi. Men nu ställer hela industrin om mot elektrifiering med klimatomställning som drivkraft – det visar på kraften i omställningen. Nu börjar transporttjänsterna bli något annat än att alla ska äga en fysisk bil.

”Karriärer är sällan linjära, de går snarare i trappsteg och det kan vara bra att ha lite tåla­mod.”

Snabb omställning
Den snabba omställningen sker mer eller mindre inom alla industrier. För att klara omställningen i samhället behövs nära samarbeten, konstaterar Jonas.
– Tittar vi på energiomställningen i stort är det mycket som talar för att behovet av forskning och teknologiutveckling är viktigare än någonsin. Och här kommer nära samarbeten mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor vara en framgångsfaktor. Vi har etablerade samarbeten med bland andra IVA, Gapminder Foundation och ett flertal universitet och högskolor.

Många vill göra skillnad
Afry hamnar sedan flera år tillbaka högt upp på listan över attraktiva arbetsgivare inom näringslivet. Anledningarna är flera.
– Jag tror att vi uppfattas som ett bolag med ett tydligt syfte och starka värderingar. Att arbeta här innebär att man kan få fullt utlopp för sitt teknikintresse. Här finns, i positiv bemärkelse, väldigt många nördiga ingenjörer och vi arbetar brett över många olika typer av sektorer. Det gör att våra konsulter kan få jobba med unika projekt som kanske bara finns inom den här sfären.
På frågan om han själv haft en karriärplan blir svaret ”nej, inte direkt”.
– Det har mer handlat om att jag varit öppen för de möjligheter som kommit i min väg. För mig har den bästa karriärplanen visat sig vara att gå emot de jobb jag verkligen velat ha och brunnit för.
Ett tips han vill ge till dem som fortfarande är i början av sitt yrkesliv är att inte ha så bråttom.
– Karriärer är sällan linjära, de går snarare i trappsteg och det kan vara bra att ha lite tålamod.
För mig har det handlat mindre om att uppnå särskilda mål och mer om resan dit. Tittar jag tillbaka så har min yrkesresa varit mödan värd och en härlig resa. Jag vill göra skillnad och det tror jag inte jag är ensam om.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos? (Ange gärna flera)
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Forskning mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin i Sverige 25 april–4 maj 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

KTH toppar forsk­ningschefernas lista

Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet hamnar högst upp på listan över vilka lärosäten som forskningschefer i näringslivet kan tänka sig att arbeta vid.

Allra populärast är KTH; hela 61 procent av de tillfrågade har lagt en röst här. Chalmers som kom på andra plats fick röster från 48 procent av forskningscheferna, medan Lunds universitet samlade in 41 procent. Tätt inpå topptrion återfinns universiteten i Uppsala, Linköping och Stockholm med 38, 30 respektive 26 procent.

Vilka av följande universitet/högskolor skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Vi måste forska fortare

Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
– En nära samverkan mellan akademi och industri är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Viktigt är också att snabbt kunna omsätta det som kommer ut från universiteten i praktisk tillämpning. Vi måste forska fortare, säger Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.

Sverige står sig generellt sett bra som forskningsnation i den globala konkurrensen. Det menar Mikael Dahlgren, som dock skulle önska något kortare ledtider.
– Då talar jag dels om att det måste gå fortare från utlysning till att komma i gång med projekt, dels om att snabbare kunna dra nytta av nya forskningsresultat. Vi lever i en snabbfotad värld, och då måste även dessa processer kunna gå fort.
Han konstaterar att Sverige har ett antal områden där forskningen är i framkant och står sig bra i den globala konkurrensen. Sedan finns det en del andra områden med utvecklingspotential.
– Det positiva är den öppna dialog som finns kring dessa frågor, både på universiteten och inom industrin. Det gör det lättare att göra satsningar och bli bättre.
Ett område som Mikael Dahlgren menar behöver ett lyft är digitalisering i allmänhet och AI, artificiell intelligens, i synnerhet.
– Det finns duktiga personer på området men vi har inte riktigt den massan som behövs för att kunna ligga i framkant. Nu har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse avsatt ytterligare en miljard kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens. Även regeringen har presenterat satsningar på området vilket innebär att vi kan förflytta oss framåt.

Nära samverkan
Som forskningschef på ABB gäller det att leva som man lär. Mikael Dahlgren berättar att företaget samverkar längs hela kedjan från akademi, forskningsinstitut, start-ups, industripartner och kunder.
– Ett exempel är vår tillväxthubb Syner­Leap, ett ekosystem som ska ge företag möjligheter att växa och expandera inom industriautomation, robotik och energi. Vi arbetar också allt mer med industripartners och kunder för att snabbare komma till piloter och demonstratorer inom olika områden.
ABB är ett teknikdrivet företag, vilket Mikael Dahlgren tror är en viktig förklaring till att verksamheten är en attraktiv arbetsplats för landets forskare. Verksamheten toppar tillsammans med ÅF och Astra Zeneca Framtidens Forsknings senaste undersökning.
– Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Hos oss kan forskare omsätta sitt arbete i produkter, de kan ta nästa steg i sin forskning och det tror jag är viktigt. Vi har också ett stort antal adjungerande professorer ute på universiteten vilket förstås bidrar till den positiva bilden av ABB som forskningsföretag.

Eget 20-årsjubileum
Själv firar han i dagarna 20-årsjubileum som ABB-anställd.
– Jag började på Corporate Research 1998 och upptäckte att det var en fantastisk plats för en forskare. Här fick jag arbeta applikationsnära och med samma möjligheter till förkovring som på universitet.
Att det blivit hela 20 år i företaget hänger också samman med bra arbetsklimat och ständigt nya utmaningar.
– Så fort jag känt att utvecklingen gått lite i stå har jag fått ett nytt jobb med större ansvar i takt med att kunskap och erfarenhet ökat.
Mikael Dahlgren har under sina år på ABB varit med om en svindlande digital utveckling.
– När jag började var mobiltelefonin fortfarande i sin linda. Men de kommande åren kommer att bli ännu mer intressanta. De som börjar idag kommer till exempel att vara med om en utveckling inom autonoma system som innebär en större interaktion mellan människa och teknik, och där människan i allt större utsträckning tar hjälp av artificiell intelligens för att skapa och fatta rätt beslut. En fantastisk resa som vi bara sett början på. Dagens nyblivna forskare går en spännande framtid till mötes.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 7–9 maj 2018. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Om Mikael Dahlgren:
Mikael Dahlgren läste fysik på Chalmers och har en teknologie doktorsexamen från Vienna University of Technology i Wien inom ”Experimental Physics”. Sedan 2014 är han forskningschef för ABB Corporate Research.

Chalmers och KTH topprankas av landets forskare

Anna Dubois, prorektor vid Chalmers tekniska högskola. (Foto: Anna-Lena Lundqvist)
Anna Dubois, prorektor vid Chalmers tekniska högskola. (Foto: Anna-Lena Lundqvist)
Chalmers och KTH hamnade i topp när Framtidens Forskning genomförde en undersökning bland Sveriges forskare vilka lärosäten de kan tänka sig att arbeta hos. Gemensamma nämnare för de båda tekniska högskolorna är spännande forskningsmiljöer och en nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

Anna Dubois, prorektor vid Chalmers, är förstås glad över att verksamheten ses som en attraktiv arbetsplats av landets forskare. Den framskjutna placeringen tror hon kan bero på Chalmers envetna betoning både på samverkan med näringsliv och offentlig sektor och på samarbeten forskare emellan.
– Att vi har många spännande forskningsmiljöer spelar förstås också en roll. Även relevansaspekten har betydelse. Här, liksom på KTH, arbetar man med att finna lösningar på de globala utmaningarna. Detta görs förstås även av andra lärosäten i landet, men kanske bli det mer tydligt hos oss än på de bredare universiteten.
Själv har hon med undantag för kortare utflykter varit Chalmers trogen sedan 1981.
– Jag började med att läsa till maskiningenjör, fortsatte med doktorandstudier och blev professor i industriell marknadsföring och inköp 2007. Under de gångna åren har jag även varit bland annat vice rektor och arbetat med att bygga upp våra styrkeområden som lanserades 2010. Sedan årsskiftet är jag prorektor med ansvar för styrkeområdena och för att samordna jämställdhetsfrågor i Chalmers ledning.
I ljuset av historien konstaterar hon att samverkan blivit allt viktigare med åren.
– Utvecklingen har gått från lokala samarbeten mellan enskilda forskare i akademin och industrin till att vi byggt upp ett ramverk där vi med hjälp av våra sju styrkeområden skapar ingångar till hela Chalmers. Kompetenscenter, forskningsprogram, projekt och infrastrukturer får därmed också större sammanhang att verka i.

KTH
Även Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH, lyfter fram samverkan och spännande forskningsmiljöer som en trolig anledning till att lärosätet topprankas av Sveriges forskare.
– Vi, liksom Chalmers, har fokus på teknik vilket innebär att vi ofta står nära forskningens nyttogörande. Mycket av den kunskap vi tar fram syftar till att finna lösningar på de stora samhällsutmaningarna, vilket innebär en nära samverkan med kommuner, myndigheter och näringsliv.
För att främja samverkan har KTH elva strategiska samverkanspartners från näringsliv och offentlig sektor. Det övergripande målet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och att stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.
– Själv har jag ansvarat för Scania sedan 2001. Skillnaden nu mot då är att samarbetet idag har förankring i allra högsta ledning, både på KTH och på företagen.
Samverkan handlar till stor del om personutbyten, att få människor att gå emellan akademi, industri och offentlig sektor.
– För att ständigt kunna utveckla undervisningen måste våra lärare och professorer ha bra kunskap om behoven som studenterna kommer att ha i sitt fortsatta arbetsliv. Men utbytet är viktigt också för att vår forskning ska kunna fokusera på de viktigaste frågorna samt att den snabbare ska komma till nytta. Samverkan sker även åt andra hållet i form av adjungerade professorer och affilierad fakultet. Dessutom görs en stor andel av våra ex-jobb i industrin, vilket skapar en naturlig samverkan för oss som undervisar och handleder studenterna.

Utvecklande miljöer
Annika Stensson Trigell har en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik från Luleå Tekniska universitet, och sedermera en doktorsexamen i datorstödd maskinkonstruktion. Vid millenniumskiftet blev hon rekryterad till KTH och professuren i fordonsdynamik.
– Jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå. Att jag blivit kvar i alla år beror på att KTH är ett internationellt framstående lärosäte som ständigt erbjuder nya utmaningar. Arbetsuppgifterna har hela tiden varierat, utvecklats och förändrats över tid.
Anna Dubois ger en liknande förklaring till sina snart 40 år på Chalmers.
– Ju fler människor och verksamheter man lär känna inom organisationen, desto roligare blir det. Att jobba på Chalmers har aldrig känts instängt eller tråkigt, tvärtom, och det är nog också förklaringen till att jag blivit kvar här i alla år.

Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH.
Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH.

Vilka av följande universitet/högskolor skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i näringslivet 7–9 maj 2018. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Måste värna om samarbetet mellan industri och akademi

Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef på Scania. Foto: Gustav Lindh / Scania
Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef på Scania. Foto: Gustav Lindh / Scania
– Svensk fordonsforskning är i toppklass. En av anledningarna är den tuffa inhemska konkurrensen. Det är helt unikt att ett litet land som Sverige lyckats fostra två av världens mest framgångsrika lastbilsföretag, säger Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef, Scania.

Claes Erixon axlade rollen som forsknings- och utvecklingschef på Scania för lite drygt ett år sedan. Med sig i bagaget har han mer än 20 år i bolagets tjänst.
– Jag tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid KTH 1994 och sökte mig direkt till Scania i Södertälje. Under mina år på företaget har jag haft uppemot tolv olika tjänster, främst inom utvecklingssidan.
Med det perspektivet i ryggen konstaterar Claes Erixon att Sverige har en fordonsforskning i världsklass.
– Vi är fantastiskt duktiga i Sverige. Jag är övertygad om att en av anledningarna är den tuffa inhemska konkurrensen, inte minst vad gäller tunga fordon. En annan viktig anledning är de nordiska förhållandena som har drivit oss att utveckla kundapplikationer och fordon för väldigt tuffa miljöer.

Samarbete med akademin
För att Sverige ska kunna fortsätta vara framstående inom forskningen på fordonsområdet menar Claes Erixon att det är viktigt att värna om samarbetet mellan industri och akademi.
– Jag tänker bland annat på FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, som är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter. Den här typen av samarbeten är oerhört viktiga för branschens framtid.
Under senare år har det kommit in nya teknikområden inom fordonsforskning och fordonsutveckling.
– Rent allmänt har fordonsforskningen under senare år allt mer koncentrerats mot säkerhet, klimat och miljö. Det har inneburit att elektrifiering samt uppkopplade och autonoma fordon har fått större fokus, med allt vad det innebär i form av batteriutveckling, realtidssystem, sensorteknik, och så vidare. Inom fordonsindustrin ser vi förstås gärna tillämpad forskning och saker som har något kort­are implementeringstid. Men det behövs även grundforskning, vilket ju är en förutsättning för att få till någon tillämpad forskning, fastslår Claes Erixon.

Vilka av följande företag är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
industri_graf

Om undersökningen
Undersökningsresultatet är hämtat från Framtidens Karriär – Ingenjör som också ges ut av NextMedia. Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Akademin behöver bli bättre på att stänga kunskapsluckor

Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Att svenska tekniska högskolor är duktiga på samverkan med näringslivet har framkommit i flera globala rankningar. Enligt Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers, är det faktum att svenska tekniska högskolor är bra på att forska med nära anknytning till näringslivets och samhällets behov en avgörande framgångsfaktor.

– Det är inte särskilt förvånande att KTH, Chalmers och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet räknas som de tre högskolor som ingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation, säger Fredrik Hörstedt.
– De forskningsområden som de svenska tekniska högskolorna är starka inom, exempelvis materialforskning och IKT-forskning, har vuxit fram i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Samtidigt behöver akademin öka sin förmåga att samverka sinsemellan och med det omgivande samhället. Samhället förväntar sig en nära samverkan om vi ska kunna lösa de stora globala utmaningarna, exempelvis klimatförändringarna och inom Life Science. Det är viktigt att samverkan stärks utan att akademin behöver kompromissa med sina akademiska grundvärden, säger Fredrik Hörstedt.

Välj forskningsnischer med omsorg
Han betonar vikten av att akademin definierar forskningsfrågor och problemområden tillsammans med samverkanspartners. Ytterligare ett förbättringsområde är immaterialrätt. Att ha ordning och reda på de immateriella rättigheterna till forskningsresultaten är, enligt Fredrik Hörstedt, avgörande för att såväl forskare som samverkanspartners och samhället i övrigt ska kunna ta del av och implementera resultatet på ett tillfredsställande sätt.
– Svenska universitet behöver bli bättre på att identifiera och hitta möjligheter till forskning i de kunskapsluckor som uppstår när samverkanspartners tillämpar forskningsresultaten i sina produkter eller processer. Svenska forskare kan bedriva världsledande forskning genom att stänga de kunskapsluckor som uppstår, exempelvis när ett nytt material ska integreras i produktionsprocessen på ett verkstadsföretag, säger Fredrik Hörstedt.
– För att Sverige ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi är världsbäst på de forskningsnischer vi väljer. Vi är en liten nation, och för att bli världsledande inom vissa specifika forskningsområden krävs därför en ordentlig kraftsamling som inkluderar akademin, näringslivet och andra samhällsaktörer, säger Fredrik Hörstedt.

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
Rektorer_graf

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör som utges av NextMedia har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.