Etikettarkiv: SwedNess

Forskarskola i neutronspridning skapar spetskompetens

Elisabetta Nocerino, doktorand och Martin Månsson, professor i fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
Elisabetta Nocerino, doktorand och Martin Månsson, professor i fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund

Forskarskolan SwedNess samlar 40 unga forskare som specialiserat sig på neutronspridning inom ett brett forskningslandskap – och är med och bygger framtiden.
– Jag känner ett stort ansvar, både gentemot mig själv, SwedNess och mänskligheten, säger Elisabetta Nocerino vid KTH.

Just nu byggs forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, i Lund, och väntas vara i full drift år 2025. Stiftelsen för strategisk forskning satsar därför 220 miljoner på forskarskolan SwedNess, Swedish Neutron Education for Science & Society, som tar fram spetskompetens i neutronspridning med hjälp av 40 unga forskare från hela världen.
Fysikern Elisabetta Nocerino vid KTH kommer från Italien och är en av SwedNess-doktoranderna som började 2017. Hennes forskningsprojekt fokuserar på hållbar energi, bland annat att hitta alternativ till litiumbatterier, som idag används i allt ifrån telefoner och datorer till elbilar.
– Vi tittar istället på natrium- eller kaliumbatterier. Vi fokuserar framför allt på att studera nyutvecklade materials struktur och dynamik på atomär nivå. Sedan samarbetar vi med industrin som har utvecklingen av själva batterierna samt mäter deras prestanda. Natrium finns till exempel i havet och kalium i bland annat bananer, så det är en väldigt tillgänglig och hållbar resurs, säger hon.

Energi och material
Elisabetta Nocerino och hennes forskargrupp (KTH – SMaRT) fokuserar också på effektiv energianvändning via framtidens kvantmaterial där elektroners spinn och magnetism ligger i fokus.
– Istället för att använda elektronernas laddning så använder vi deras kvantmekaniska spinn. På så sätt går vi från energislukande elektronik till att utveckla mycket mer energieffektiv spintronik och framtidens ultrasnabba kvantdatorer.
Samira Dorri, från Iran, är nyanställd doktorand i nanomaterialvetenskap vid Linköpings universitet. Hennes forskning fokuserar på att odla isotop-optimerade enkristalls-neutron-superspeglar, som kan användas som neutronoptik.
– Begränsningen för alla neutronspridningstekniker är det relativt låga flödet av neutroner som kan nå provet. Genom att förbättra prestandan hos neutronoptiska komponenter kan vi öka flödet av användbara neutroner. Vi konstruerar multilager av övergångsmetall på en nanometrisk skala för att få en perfekt struktur i material, där atomerna sitter på ett ordnat sätt, säger hon.

Framtida forskare
Utmaningarna är många – och tilltalande.
– Det blir roligare och roligare när du ställs inför utmaningar. Du måste läsa och lära mer, och titta efter nya lösningar och idéer. Det är coolt att se hur hjärnan fungerar genom samtliga steg, säger Samira Dorri.
Forskarskolan SwedNess tycker Samira Dorri är en inspirerande plats med utrymme för utveckling.
– Det här är en fantastisk möjlighet att delta i byggandet av nästa generations neutroncommunity i Sverige. Jag ser oss som framtida leverantörer av forskning i olika discipliner.
Elisabetta Nocerino ser hur forskarrollen får ett allt större utrymme och högre anseende i både Sverige och världen i stort.
– Det är en forskares roll att skapa förbättringar för mänskligheten på ett hållbart sätt, och jag tycker att betydelsen av oss forskare blivit ännu tydligare under coronapandemin, när alla vänt sig till just forskare för att få lösningar på problemen.

Strategisk satsning
Martin Månsson, professor i fysik vid KTH och studierektor för studenterna i SwedNess, sitter på första parkett medan de snart 40 studenterna får sin spetskompetens.
– De blir verkligen experter inom neutronspridning samt sitt forskningsområde, och utgör en ny generation forskare och ambassadörer. Vi har sått ”neutron-frön” på universiteten som sprider sig som ringar på vattnet, säger han.
Man räknar grovt med att omkring 75 procent av de utexaminerade doktorerna går till industin medan återstående stannar kvar inom akademin.
– Det är en strategisk satsning som bygger långsiktig kunskap och konkurrenskraft hos svenska universitet och företag, säger Martin Månsson.
Han betonar också vikten av det nätverk som skapas genom SwedNess.
– De 40 studenterna kommer alla att känna varandra väl, det är väldigt värdefullt både för dem och för Sverige. Studenterna för också samman handledare och äldre forskare, det är riktigt inspirerande. Det här är en satsning för framtiden.

Samira Dorri, doktorand och Jens Birch, professor i nanomaterialvetenskap vid LiU. Foto: Thor Balkhed, Linköpings universitet
Samira Dorri, doktorand och Jens Birch, professor i nanomaterialvetenskap vid LiU. Foto: Thor Balkhed, Linköpings universitet
SwedNess

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) finansierar en svensk forskarskola i neutronspridning, Swedish Neutron Education for Science & Society (SwedNess) med 220 miljoner kronor. Forskarskolan är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala universitet, Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet. Satsningen vilar på fyra ben: grundläggande kemi och fysik, funktionella material, ingenjörsvetenskap och livsvetenskap. Direktör för projektet är professor Martin Sahlberg vid Uppsala universitet. Spetskompetens som tas fram är tänkt att användas vid forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, som just nu byggs i Lund och väntas vara i full drift år 2025.

SwedNess
Uppsala universitet
E-post: info@swedness.se
www.swedness.se

Sverige vässar kompetens inom neutronspridning

Joakim Amorim, programchef på SSF.
Joakim Amorim, programchef på SSF.
ESS är den största forsknings­satsningen någonsin i Sveriges historia. Samtidigt är den svenska forskning som använder neutronspridning begränsad. Därför satsar SSF 120 miljoner kronor för att bygga en forskarskola för neutronspridning.

När den stora sameuropeiska forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, står klar i Lund blir Sverige värd för den mest kraftfulla neutronkällan i världen. Anläggningen kommer att användas för avancerad forskning inom en rad olika områden som spänner över fysik, kemi, biologi, livsvetenskaperna och geologi.
– Vi vill ta vara på den unika möjlighet som finns nu för att bygga upp högkvalificerad svensk kompetens inom neutronspridning. Detta saknas i stor utsträckning idag eftersom vår forskarpool inom neutronspridning är liten, och inte har fått fäste inom alla vetenskapsområden. ESS beräknas stå klar om tio år och därför behöver vi börja utbilda forskare nu, berättar Joakim Amorim, programchef på SSF, Stiftelsen för strategisk forskning.

40 nya doktorer
SSF-satsningen innebär att man skapar en nationell forskarskola för att utbilda 20 doktorer inom neutronspridning. Om halvtidsutvärderingen är lyckad tillförs 100 miljoner kronor för att utbilda ytterligare 20 doktorer. Forskarskolan finansieras helt av SSF och är ett strategiskt samarbete mellan universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund och Linköping samt Chalmers och KTH.
– ESS kommer att påverka svensk forskning och konkurrenskraft under många decennier framöver. Därför anser vi att detta är en oerhört strategisk satsning, som är av stor betydelse för svensk industri och för Sverige som forskningsnation, säger Joakim Amorim.

Skapar synergier
En annan, parallell, satsning sker inom ramen för Nordforsk, som drivs av Nordiska ministerrådet. Där administreras för närvarande ett program för forskning som använder neutronspridning kopplat till ESS, där de nordiska länderna samarbetar. ESS kompletteras också av synkrotronljuskällan MAX IV, som redan finns på plats i Lund och som den samlokaliseras med. Detta skapar än större möjligheter för svensk forskning och industri.
– Vi ser att genom samarbete och samverkan mellan dessa olika satsningar kan vi skapa nätverk som ger stora synergier och styrka för de nordiska länderna och inte minst Sverige, säger Joakim Amorim.
– Det blir en enormt stark miljö, där olika forskningsprojekt och forskningsområden korsbefruktar och berikar varandra.

Forskarskola i neutronspridning – strategisk satsning som inger respekt

Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet och föreståndare för Forskarskolan i neutronspridning och Martin Månsson, universitetslektor vid KTH och studierektor för SwedNess. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet och föreståndare för Forskarskolan i neutronspridning och Martin Månsson, universitetslektor vid KTH och studierektor för SwedNess. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

– När ESS står färdigt behövs en ny generation neutronspridningsforskare som kan ta vara på de möjligheter som ges. Forskarskolan SwedNess är ett viktig led i det arbetet, säger Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet och föreståndare för Forskarskolan i neutronspridning.

Om sex år ska forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, invigas i Lund. För att ta höjd för framtiden har Stiftelsen för strategisk forskning gått in med 120 miljoner kronor till en svensk forskarskola i neutronspridning. Ett viktigt syfte är att bygga upp kompetens så att Sverige ska kunna använda och dra nytta av den nya forskningsanläggningen på bästa sätt. Skolan kommer att ge plats för upp till 40 doktorander de närmaste åren, de 20 första som nu är antagna har alla olika utbildningsbakgrund.
– Vi har delat upp dem i fyra områden: grundläggande kemi och fysik, funktionella material, ingenjörsvetenskap och livsvetenskaper samt processer. Sammantaget utgör våra doktorander en brokig skara människor med olika spetskompetenser. Det ska bli väldigt spännande att äntligen få sätta igång arbetet med själva skoldelen och allt vad det innebär i form av kurser, studiebesök och annat, säger Kristina Edström.

Samverkan
Forskarskolan som går under förkortningen SwedNess – Swedish Neutron Education for Science & Society, är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten. Förutom Uppsala universitet är Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med i satsningen.
– Doktoranderna som rekryterats både i Sverige och utomlands får sin utbildning på något av dessa lärosäten, förklarar Martin Månsson, universitetslektor vid KTH och studierektor för SwedNess.
Han berättar att det för tillfället finns en relativt liten krets med expertis inom neutronspridning och att de mest erfarna professorerna till stor del kommer att vara pensionerade då ESS är i full drift runt 2023. Det finns därför en överhängande risk att Sverige kommer att ha nationell tillgång till en världsledande forskningsanläggning, men ha väldigt få forskare med kunskap och erfarenhet nog för att kunna använda dess fulla kapacitet.
– Just därför är SwedNess en så strategiskt viktig satsning. Här byggs en helt ny generation forskare, som när ESS tas i drift kommer att ha de kunskaper som krävs för att ta vara på de möjligheter som ges.
Viktigt är också att satsningen kom i precis rätt tid.
– Om bara något år hade det varit för sent. Själva vitsen är ju att våra doktorander ska vara klara, och kanske till och med hinna göra en post-doc, innan ESS sätter igång på allvar.

Sprida kunskap
Kristina Edström nickar instämmande.
– Det glöms lätt bort att ESS inte är en nationell resurs som är öppen för alla svenska forskare. Vi måste ansöka om tid precis som alla andra. Om man får tid eller inte beror på hur kompetent man är och kvaliteten på ansökan. Även vi i Sverige måste vara på tårna och det är just det vi har fått möjlighet att vara nu.
Ett viktigt syfte med forskarskolan är enligt Martin Månsson att bygga en ny svensk så kallad community för neutronspridning.
– Vi siktar på att skolan ska producera minst en framtida professor till varje samarbetsuniversitet. Sedan får vi inte glömma bort att en stor del av de som doktorerar går till industrin. Det innebär att vi även tillför kompetens inom neutronspridning i det svenska näringslivet, vilket är en minst lika viktig bit.

Framtid
SSF:s satsning på forskarskolan har fått stort genomslag både nationellt och internationellt.
– Att vi satsat så mycket på neutronspridningsforskning vid precis rätt tillfälle tror jag ger signaler om att Sverige inte bara bygger den här källan, vi vill även se till att göra det bästa utav den. SwedNess är en satsning som inger respekt, säger Kristina Edström.
Martin Månsson är övertygad om att satsningen både på ESS och den nya forskarskolan kommer att sätta Sverige på den internationella kartan.
– Att Sverige har fått förtroendet att vara värdland för ESS och driva en nationell forskarskola i neutronspridning är en unik möjlighet för ett så litet land, säger han.
– Sedan får man inte glömma bort att SwedNess inte bara är en skola. Vi bygger upp en kurskatalog och ett nätverk som vi hoppas ska skapa intresse även inom andra forskargrupper som vill kunna utnyttja de fantastiska möjligheter som den framtida neutronkällan vid ESS innebär, avslutar Kristina Edström.

SwedNess

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) finansierar en svensk forskarskola i neutronspridning, Swedish Neutron Education for Science & Society (SwedNess) med 120 miljoner kronor. Forskarskolan är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala universitet, Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet.

SwedNess
Uppsala universitet
E-post: info@swedness.se
www.swedness.se