Etikettarkiv: SU

Stor forskning för små material

Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund
Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund

– Vi vill framställa superisolerande biobaserade material. Förhoppningen är att vår forskning ska bidra till den gröna omställningen och steget mot en mer cirkulär ekonomi, säger Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet.

I takt med den pågående övergången till förnyelsebara material finns ett ökande behov av alternativ till dagens fossilbaserade isoleringsmaterial. Nanocellulosa kan användas för att framställa skum och aerogeler som kan vara superisolerande också vid hög luftfuktighet, eftersom svällningen i fuktig miljö leder till en betydande fononspridning. Och det är här som Agnes Åhl och hennes forskning kommer in i bilden.
– Mitt projekt handlar om att studera nanocellulosas egenskaper vid olika luftfuktigheter, främst för att ersätta olika typer av isoleringsmaterial. Målet är att framställa superisolerande biobaserade isoleringsmaterial.

Bra alternativ
Vägen dit kantas av flera spännande utmaningar.
– Eftersom nanocellulosa är hygroskopiskt suger det åt sig vatten vilket påverkar egenskaperna. Om vi lyckas förstå vad som händer och hur värmeledningsförmågan påverkas är vi ett steg närmare biobaserade superisolerande material, förklarar Agnes Åhl.
Nanocellulosa kan på så vis bli ett bra alternativ för att dra ner på energikonsumtionen i stort.
– Idag används till största delen mineral- och fossilbaserade isoleringsmaterial, cirka 30 procent av världens energikonsumtion går just till byggnadsindustrin och dess isoleringsmaterial. Valet av isoleringsmaterial är en bidragande faktor för att kunna minska energianvändningen i hushållen och dämpa påverkan på miljön.
Projektet har gått in på andra året och nyligen, i hård konkurrens, lyckats få en stråltid på PSI i Schweiz.
– Stråltiden kommer vi att använda för att studera oelastisk neutronspridning för att titta på fonontransporten vid olika luftfuktigheter och relatera den till värmeledningsförmågan, säger Agnes Åhl.
Vad är roligast med det här projektet?
– Kopplingen till hållbarhet och all ny kunskap. Jag har en ganska stabil bakgrund inom cellulosa men neutroner och neutronspridningsmetoder var helt nytt för mig när jag började. Jag har också fått vara på två av de stora europeiska strålforskningsanläggningarna och det är jättekul att få se allting och vara en liten del av den stora forskningen för de här små materialen.

SU – Superisolerande material

Neutron scattering studies of assembly, swelling and phonon transport of nanocellulose-based materials är ett projekt som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning och bedrivs inom ramen för Lennart Bergströms grupp vid Stockholms universitet. Gruppens forskningsverksamhet spänner över de akademiska disciplinerna materialvetenskap och tillämpad yt- och kolloidvetenskap med fokus på hållbara material.

www.su.se

Ny teknologi ger kunskap om flöden och turbulens

Tino Weinkauf, professor i visualisering vid KTH. Foto: Johan Marklund
Tino Weinkauf, professor i visualisering vid KTH. Foto: Johan Marklund

Att förstå turbulens och flödes­dynamik är en nyckel för forskning om energieffektiva fordon och klimat. Men simuleringar av dessa processer kräver ofta så stora mängder data att mer djuplodande analys omöjliggörs. Nu utvecklas ny teknologi för att analysera relevant data medan den bearbetas, in situ.

Bilar, flygplan och fartyg förlorar närmare hälften av sin totala energiförbrukning till turbulens i motorer och vid fordonets yta. Att förstå, kontrollera och minska turbulens är därför en väsentlig del i att skapa energieffektiva, hållbara transporter och för att svensk fordonsindustri ska vara konkurrenskraftig. Liknande flödesdynamik ligger bakom olika väderfenomen. Exempelvis drivs stormar av atmosfärisk turbulens och dessa ökar kraftigt i takt med klimatförändringarna. Därför är detta fenomen ett centralt fokus också inom klimatforskning.
– Turbulens är ett av de mest komplexa naturfenomen vi känner till. Forskare har ägnat sig åt detta under lång tid, men det finns stora utmaningar i forskningen och det är fortfarande många pusselbitar som saknas, berättar Tino Weinkauf, professor i visualisering och chef för Avdelningen för beräkningsvetenskap och beräkningsteknik vid KTH.
I projektet In situ-analys av Big Data för flödes- och klimatsimulering leder Tino Weinkauf ett tvärdisciplinärt team, med expertis från KTH, Linköpings universitet och Stockholms universitet, med målet att skapa bättre teknologi för att studera turbulens och flöden.

Datamängder försvårar
Ett av de bästa sätten att förstå flödesdynamik och turbulens är genom numerisk datasimulering, som gör det möjligt att visualisera processerna och studera dem på detaljnivå. Men de ofattbart stora mängderna data som även en kort flödessimulering ger upphov till gör den här typen av forskning extremt svår. Att simulera en sekund av det turbulenta flödet runt ett kommersiellt flygplan kräver en teoretisk beräkningstid på 500 år på Sveriges största superdator, Beskow på KTH. Att spara så mycket beräkningsdata på en disk låter sig inte göras. Samtidigt är det otillräckligt att enbart spara ett fåtal utvalda steg i processen eftersom de turbulenta strukturernas utveckling över tid är av avgörande vikt.
Tino och hans team utvecklar därför teknologi för att studera processerna in situ, det vill säga att analysera data direkt på superdatorn under tiden som den produceras. Sedan räcker det att spara resultatet, inte all skrymmande data.
– Vi tar fram teknologi som på ett intelligent sätt detekterar och extraherar den data som vi är intresserade av. På så sätt kan underliggande strukturer och tidsmässig utveckling studeras, förklarar Tino.
Teknologin baseras på diskret morseteori, en teori som kombinerar tillämpad matematik och datavetenskap. Forskningsprojektet spänner över ett brett spektrum, från grundforskning till mer tillämpningsnära, och svarar mot det stora behov som finns av nya metoder, så att flödes- och klimatforskning ska kunna avancera. Tillämpningarna av denna forskning är många, inte bara inom fordonsindustri, meterologi och klimatarbete. Även inom exempelvis cellbiologi, hemodynamik (studiet av blodcirkulation) och planetologi finns potentiella applikationer.

In situ-bibliotek
Med sina resultat bygger forskarna upp ett in situ-bibliotek bestående av mjukvara med öppen källkod. Det europeiska samarbetsorganet European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, ECMWF, har visat intresse för programvaran. Samma program kan också användas av FN:s klimatpanel, IPCC.
– Det är väldigt roligt att arbetet kan få en omedelbar effekt på klimatforskning och klimatarbete, eftersom det är en av vår tids mest pressande frågor. Vi ser tydligt att antalet extrema väderhändelser ökar starkt, både i antal och svårighetsgrad. Om vi bättre förstår den bakomliggande flödesdynamiken kan vi göra mer exakta förutsägelser och utveckla effektivare varningssystem. Då kanske vi kan minska de katastrofala följder som vi ofta ser idag, säger Tino Weinkauf.
De övriga forskarna i projektet är Erwin Laure, professor vid KTH och direktor vid Max Planck Computing and Data Facility i Tyskland, Philipp Schlatter, professor vid KTH, Ingrid Hotz, professor vid Linköpings universitet, Gunilla Svensson, professor vid Stockholms universitet samt Rodrigo Caballero, professor vid Stockholms universitet.

KTH – Big Data

Forskningsprojektet In situ-analys av Big Data för flödes- och klimatsimulering finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning inom ramen för programmet Big data och beräkningsvetenskap. Det är ett multidisciplinärt projekt, som syftar till att utveckla nya metoder för flödes- och klimatsimulering. Tillämpningarna finns bland annat inom fordonsindustrin och klimatforskning, och är av stor relevans för Sverige och svensk industri.

www.kth.se
www.su.se
www.liu.se

Framtidens elektronmikroskopi på SU

Cheuk-Wai Tai, Thomas Thersleff och Tom Willhammar, forskare vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund
Cheuk-Wai Tai, Thomas Thersleff och Tom Willhammar, forskare vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund

Kunskap om material ner till atomnivå är en förutsättning för att skapa framtidens högteknologiska produkter. På Stockholms universitet utvecklar forskare särskilda mikroskop i den absoluta framkanten för sådan forskning.

Hongyi Xu, forskare.
Hongyi Xu, forskare.

I takt med att produkter blir allt mindre i storlek och allt mer avancerade i funktion ökar behovet av detaljerad materialkunskap. På Institutionen för material och miljökemi på Stockholms universitet arbetar forskaren Cheuk-Wai Tai och hans team (forskare Hongyi Xu, Tom Willhammar och Thomas Thersleff) med att utveckla transmissionselektronmikroskop (TEM) som kan ligga till grund för framtidens avancerade materialforskning. TEM är en bildteknologi där elektronstrålar används för att få högupplösta, detaljrika bilder av mycket små prov. Forskningen, som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning, syftar både till att utveckla nya mikroskop, men också till att förbättra existerande elektronmikroskop på ett kostnadseffektivt sätt.
– Hur atomer är arrangerade i ett material är avgörande för dess egenskaper. Tänk bara på skillnaderna mellan en blyertspenna och en diamant – kemin är densamma, men atomstrukturen helt annorlunda. Elektronmikroskopi ger oss möjligheten att åstadkomma den sortens extremt detaljerade kunskap, förklarar Cheuk-Wai Tai.

Fokusområden
Projektet har tre fokusområden: att på ett mer precist, stabilt och flexibelt sätt montera det studerade provet i mikroskopet, att kontrollera elektronstrålen exaktare, så att olika delar av provet kan studeras utan att skadas, samt slutligen att synkronisera mikroskopets detektorer för att få en mer välorganiserad och multidimensionell bild av provet.
Tillämpningarna för denna nya generation av TEM är många, exempelvis för forskning inom datorvetenskap, halvledare, konventionella material som exempelvis stål, samt för funktionella material inom bland annat den gröna teknologin.

Sverige en hubb
Forskarna samverkar med olika laboratorier och det finns ett stort intresse och stöd från industrin. Forskargruppen är tvärvetenskaplig, med expertis inom bland annat fysik, materialvetenskap, kristallografi och spektroskopi. Cheuk-Wai Tai framhåller att Sverige är en hubb för avancerad karaktärisering med spridningstekniker, inte minst genom MAX IV och ESS. Elektronmikroskopi är en mycket komplementär teknik där Stockholms universitet har en lång tradition och utrustning i framkant.
– Det är strategiskt viktigt för Sverige och väldigt spännande att vara en del av, avslutar han.

Stockholms universitet – Framtidens elektronmikroskopi

Projektet ”Ett mångfacetterat verktyg för framtidens elektronmikroskopi” finansieras av SSF inom ramen för programmet Instrument-, teknik- och metodutveckling. Forskningens mål är att utveckla nästa generations transmissionselektronmikroskop (TEM) för avancerad materialforskning samt metoder att uppgradera dagens befintliga TEM. Forskningen bereder väg för framtidens avancerade materialforskning, ner på atomnivå.

www.mmk.su.se

Bygger ny kunskap om bakteriers liv och leverne

Kristina Jonas, docent i molekylär biovetenskap på Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund
Kristina Jonas, docent i molekylär biovetenskap på Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund

Bakteriella infektioner är fortfarande en av huvudorsakerna bakom allvarliga och dödliga sjukdomar. Kristina Jonas och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet och SciLifeLab arbetar med att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom bakteriernas liv och leverne.

Bakterieforskning har gamla anor men bakteriernas förmåga att överleva stressfaktorer som till exempel hetta, svält och antibiotika är till stor del fortfarande en gåta. I ett SSF-finansierat projekt arbetar Kristina Jonas, docent i molekylär biovetenskap, och hennes forskargrupp med att kartlägga de molekylära mekanismer som gör att bakteriers tillväxt och celldelning kan förändras under växlande förhållanden.
– Ett av våra fokusområden är chaperoner, en klass proteiner som har viktiga funktioner i proteinveckning och nedbrytning. Vi vet också att chaperonerna reglerar vissa proteiner med nyckelfunktion inom tillväxt och celldelning.
Fyra år in i projektet har forskarna lyckats kartlägga ett flertal olika mekanismer och funnit hur en viss typ av chaperon kan kontrollera bakteriernas tillväxttakt.
– Vi har även studerat hur olika chaperoner bidrar till bakteriernas förmåga att reparera sig själva från skador som uppstår när de utsätts för antibiotikastress eller hetta.

Flera spår
Ett annat forskningsspår är inriktat på en viss typ av proteaser och deras förmåga att bryta ner proteiner. Här har forskargruppen hittat en faktor, ett nytt protein, som bidrar till exakt reglering av proteasaktiviteten, en upptäckt som på sikt skulle kunna vara målstruktur för utveckling av nya typer av antibiotika.
Kristina Jonas berättar att forskningen så här långt fokuserat på icke-patogena bakterier.
– Vi har börjat arbeta även med en viss typ av patogena bakterier som orsakar bland annat lunginflammation och är svåra att kontrollera eftersom de har hög antibiotikatolerans. Här handlar det om att försöka förstå hur chaperoner och proteaser bidrar till patogenicitet genom att reglera proteiner med viktiga cellulära funktioner.
Kristina Jonas betonar att forskningen i första hand handlar om att bygga ny kunskap som på sikt kan ge ringar på vattnet i form av olika nyttogörande applikationer som till exempel ny antibiotika.
– En del av den kunskap vi får fram ser vi kanske inte hela vidden av idag. Forskning är som ett pussel med många okända bitar, ibland dröjer det innan alla bitar funnit sin rätta plats och skapar en helhet. Det vore förstås kul om min forskning en dag visar sig ha lagt grunden till en produkt, men det är kunskapsbygget som är det viktiga. Utan kunskap blir det ingenting alls.

Stockholms universitet – Bakteriers tillväxt

Kristina Jonas leder SSF-projektet ”Nya mekanismer i bakteriers tillväxtreglering” som belyser de molekylära mekanismerna bakom bakteriell tillväxttakt och celldelning, vilka hjälper bakterierna att anpassa sig till ändrad miljö. Forskningsresultaten bidrar till utveckling av nya strategier för att kontrollera bakteriell spridning inom medicin och industri.

Kristina Jonas
Tel: 08-16 25 80
E-post: kristina.Jonas@su.se
www.jonaslab.org

Banbrytande forskning för optimerad katalys

Peter Amann, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund
Peter Amann, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund

Katalys är oumbärligt i nästan alla kemiska processer. Ändå är det ett område med väldigt många obesvarade frågor. Peter Amann vid SU utvecklar banbrytande nya instrument och metoder för att studera katalys under realistiska förhållanden.

Katalys är ett grundläggande förlopp och används inom nästan all tillverkning i den kemiska industrin. Det är också avgörande i framtida kemiska energiomvandlingar, som till exempel bränsleceller och konstgjord fotosyntes. Förenklat är en katalysator ett ämne som transformerar en sorts molekyl till en annan, utan att själv förbrukas under processen. Trots stora forskningsinsatser saknas tillräckligt kunnande om hur processen kan optimeras.
– Det har varit mycket svårt att få insikt i de här processerna på atomnivå under reaktionerna på katalysatorytorna. De flesta av dagens experimentella tekniker är antingen indirekta och man ser bulken, eller så görs de i vakuum. Instrument har saknats för att följa molekylerna i mer verklighetsnära förhållanden vid ytan, där trycket är högt, berättar Peter Amann, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet.
Peter ingår i en experimentell verksamhet, skapad vid professor Anders Nilssons internationella rekrytering med ett stort bidrag ifrån Vetenskapsrådet. Gruppen har nära samarbete runt teoretiska simuleringar under ledning av professor Lars GM Pettersson. Nu bygger de en stark experimentell verksamhet i kemisk fysik inriktad mot processer på ytor.

Utvecklat instrument
Peter Amann leder ett projekt som utvecklar fotoelektronspektroskopi med röntgenljus (XPS) vid höga tryck. Tekniken studerar katalys under förhållanden som liknar dem vid industriella tillämpningar. Med stöd från SSF har gruppen utvecklat nya forskningsinstrument som klarar förhållanden med höga temperaturer och där trycket är över en bar.
– Det är en stor utmaning och kräver innovativ teknologi. En teknik som vi utvecklat är virtuella celler, där gas riktas mot katalysytan och skapar ett lokalt område med högt tryck, förklarar Peter Amann och tillägger att fokus framåt ligger på CO- och CO2-hydrogenering, för att studera hur molekyler förvandlas från en art till en annan på katalysmaterialet. Det är intressant för att kunna omvandla CO2 till bränslen och kemikalier som på sikt kan minimera klimatförändringarna.

Industriell tillämpning
Forskningen går nu in i en andra fas, där instrumenten testas i vetenskapliga och industriella miljöer. Bland annat samarbetar man med det ledande katalysföretaget Haldor Topsoe A/S och Uppsalabaserade Scienta Omicron.
– Vi sysslar med grundforskning, men detta är ett enormt spännande område med stor relevans för industrin. Vår forskning har gått från att vara högrisk och experimentell till att faktiskt blicka mot nyttiggörande inom industrin.

SU – Optimerad katalys

Peter Amann och hans team studerar katalys och hur den katalytiska processen kan optimeras i industriella processer. Det sker både genom att utveckla nya, innovativa instrument och genom att testa dessa i realistiska förhållanden, med högt tryck och höga temperaturer. Det är grundforskning i den absoluta frontlinjen, med ett brett spektrum av potentiella industriella tillämpningar. Forskningen stöds av Stiftelsen för strategisk forskning inom programmet Instrument-, teknik- och metodutveckling.

www.xsolasgroup.fysik.su.se

Bärbar diagnosteknik vapen mot pandemier

Jakob Blomgren, Mats Nilsson, Jan Albert (Foto: Martin Stenmark), Felix Neumann, Justin F Schneiderman (Foto: Malin Arnesson), Sobhan Sepehri, Christer Johansson, Maria Strømme (Foto: Kimberly Hero), Narayanan Srinivasan, Christian Jonasson, Fredrik Ahrentorp, Teresa Zardán Gómez de la Torre, Alexei Kalaboukhov, Malin Grabbe och Aldo Jesorka
Jakob Blomgren, Mats Nilsson, Jan Albert (Foto: Martin Stenmark), Felix Neumann, Justin F Schneiderman (Foto: Malin Arnesson), Sobhan Sepehri, Christer Johansson, Maria Strømme (Foto: Kimberly Hero), Narayanan Srinivasan, Christian Jonasson, Fredrik Ahrentorp, Teresa Zardán Gómez de la Torre, Alexei Kalaboukhov, Malin Grabbe och Aldo Jesorka

Behovet av snabb, enkel och tillförlitlig diagnostik av infektionssjukdomar har kommit i blixtbelysning i samband med coronapandemin.
Ett stort samverkansprojekt mellan Chalmers, RISE, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet tar fram bärbar och effektiv analysutrustning för influensa och andra sjukdomar.

Projektet, som har namnet FLU-ID, koordineras av Dag Winkler, professor på Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, vid Chalmers tekniska högskola. Det är ett samarbete mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden.
– Målet är att snabbt, enkelt och till låg kostnad kunna diagnostisera influensa och andra virusinfektioner, på vårdcentraler eller exempelvis flygplatser och arbetsplatser. Man får svar efter någon timme, istället för att det som nu ofta tar flera dagar att få resultat. Det har stor betydelse för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Man kan också snabbare sätta in behandling, vilket kan vara livsavgörande vid vissa infektioner, säger Dag Winkler.

Dag Winkler, professor i fysik, prefekt Mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers. Foto: Peter Widing
Dag Winkler, professor i fysik, prefekt Mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers. Foto: Peter Widing

Magnetbaserad analys
Det handlar om bärbar analysutrustning, som bygger på magnetbaserad analys av prover från nässlemhinna, blod eller urin för att upptäcka influensavirus direkt på plats. Principen bygger på att magnetiska nanopartiklar specifikt binder sig vid särskilda biomolekyler, vilket leder till att den magnetiska signalstyrkan avtar vid positivt prov.
Metoden är emellertid inte begränsad till influensavirus. Genom att använda olika biomolekyler kan man detektera ett brett spektrum av virus och bakterier. Exempelvis skulle metoden kunna bli en viktig pusselbit för att diagnostisera, spåra och begränsa spridning av covid-19 och andra framtida smittsamma sjukdomar. Därmed kan teknologin bli ett viktigt redskap i kampen mot pandemier.
– Det är en generisk plattform, som kan användas för diagnos av många olika sjukdomar och patogener. Allt med DNA eller RNA kan detekteras. Att använda den för att diagnostisera det nya coronaviruset vore en logisk vidareutveckling och dessutom praktiskt görbart eftersom teknologin är så versatil, berättar Felix Neumann, doktorand vid SciLifeLab, där man utvecklar prober för bioanalys, för att mäta biologiskt verksamma ämnen i proverna.

”Lab-on-a-chip”
Dessa prober är specifikt anpassade för det patogen som man vill detektera. En stor fördel är att metoden tillåter att flera prober används vid samma provtillfälle, vilket gör det möjligt att upptäcka eller utesluta flera olika sjukdomar på samma gång.
– Analysprocessen bygger på idén om ett ”lab-on-a-chip”. Det är en automatiserad process, i liten skala direkt på plats, utan att man behöver tillgå dyr och tidskrävande laboratorieanalys, förklarar Sobhan Sepehri, som skrev sin doktorsavhandling på Chalmers inom ramen för forskningen om FLU-ID. Idag är han verksam vid RISE, där han medverkar till att utveckla olika sensorteknologier för att mäta proverna.

Lovande resultat
Forskningen har pågått i sex år och resultaten är hittills lovande. Exempelvis har forskarna under det senaste året lyckats att förbättra känsligheten i testerna med en faktor 10, med en differentiell teknik som man nu söker patent för. Analystiden blir också allt kortare och är nu under en timme.
– Alla bitar är redan på plats och teknologin har optimerats. Vi fortsätter att utveckla bioanalyserna för att kunna använda dem för fler och fler patogener, säger Teresa Zardán Gómez de la Torre, biträdande universitetslektor vid Institutionen för materialvetenskap, nanoteknologi och funktionella material vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.
Förhoppningen är nu att hitta tillräcklig finansiering för att kunna fortsätta att finslipa metoden och instrumenten, så att alla delar integreras i ett enda paket för praktisk användning. Forskningen, som till stor del består av grundforskning, har kommit en bra bit på vägen mot nyttiggörande. Bland annat undersöker en grupp studenter vid Chalmers entreprenörsskola möjligheterna till kommersialisering av FLU-ID, berättar Dag Winkler.
– Vi hoppas nu kunna driva projektet vidare till en kommersiell produkt. Det är så forskningen kan komma ut i samhället och komma människor till godo.

Chalmers – FLU-ID

FLU-ID är ett samverkansprojekt mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden. Forskningen syftar till att utveckla en portabel lösning som möjliggör snabb, säker och kostnadseffektiv diagnostik av influensa och andra sjukdomar, med en analystid på mindre än en timme. Teknologin ligger i den absoluta framkanten och bygger på bioanalys, mikrofluidik, magnetism och magnetometri, för att skapa ett ”lab-on-a-chip”. Metoden kan användas för diagnostik av en rad olika virus och andra patogener och har potential att bli en viktig pusselbit för att bromsa spridning av pandemier.

Kontakt: dag.winkler@chalmers.se