Etikettarkiv: Regeringen

Storsatsning på forskning och utbildning

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Sverige är en ledande forskningsnation, men den internationella konkurrensen hårdnar. Regeringens nya proposition innehåller kraftigt ökade anslag och en rad åtgärder för att stärka svensk forskning, berättar forskningsminister Matilda Ernkrans.

– Nu gör vi en mångmiljardsatsning för att stärka svensk forskning och innovation. Därmed kan Sverige försvara sin position som en ledande forskningsnation. Vi satsar 13,6 miljarder kronor under de kommande fyra åren, vilket innebär en tioprocentig nivåhöjning. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi lägger 3,4 procent av vår BNP på forskning och innovation. Vi är det land i EU som i relation till vår ekonomi satsar mest på forskning och utveckling, säger Matilda Ernkrans.
För att Sverige ska kunna ligga kvar i forskningsfronten är det även viktigt att satsa på utbildning för att kunna möta näringslivets och välfärdens behov av personal. På så sätt kan vårt land attrahera företag som bedriver forskning, utveckling och högteknologisk produktion.

”Vi behöver ta ansvar för att upprätthålla de statliga investeringarna inom forskning och innovation.”

Investerar mer under pandemin
I stället för att bromsa under dessa osäkra tider gör regeringen tvärtom:
– Det är uppenbart hur viktig forskning och kunskap är för att vi ska hantera den kris som pandemin innebär, men också för att möta kommande samhällsutmaningar. Jag tycker att det finns en bred förståelse för vikten av att fortsätta investera i forskning och innovation, säger Matilda Ernkrans.

Fem breda samhällsutmaningar
Åtgärderna i propositionen ska stärka den fria forskningen och möta fem samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Coronapandemin har satt sin prägel på forskningspropositionen genom allt från konkreta satsningar på pandemi- och virusforskning till fördelningen av pengar under de fyra åren.
– Nästan hela nivåhöjningen till forskning och innovation sker redan det första året. Vi behöver ta ansvar för att upprätthålla de statliga investeringarna inom forskning och innovation när det privata näringslivet inte kan göra det på samma sätt, säger Matilda Ernkrans.

Ännu tätare samverkan
Bred och stark samverkan mellan akademi och resten av samhället är en av Sveriges styrkor som forskningsland och förhoppningen är att vi ska bli ännu bättre. Därför tydliggör propositionen hur viktigt det är att lärosäten och företag hittar gemensamma uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling.

Pandemin sätter ljus på forskningsbehov

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

– Coronapandemin påverkar hela vårt samhälle och har tydligt visat på behoven av forskning, på både kort och lång sikt. Flera satsningar är under diskussion, hur de slutligen utformas återkommer vi till i kommande proposition, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Coronakrisen utmanar det ekonomiska läget i samhälle och näringsliv vilket kan påverka möjligheterna för investeringar i forskning och innovation. Ett stort antal pågående samverkansprojekt kan komma att avslutas i förtid och förväntningarna på regeringens kommande forskningsproposition är höga. Forskningsminister Matilda Ernkrans påpekar att regeringen redan gjort omfattande satsningar för att möta de utmaningar som följer i coronavirusets spår.
– Ett exempel på det är en omedelbar satsning på 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på det nya coronaviruset. Men det är tydligt att pandemin även kommer att påverka samhället på lång sikt. I varje satsning vi gör i den kommande propositionen behöver vi därför se över hur den kan kopplas till Covid-19 eller dess påverkan av samhället. Det kan till exempel handla om hur forskningen bidrar till att möta den ökade digitaliseringen, behoven av ett starkt och tryggt samhälle med bra krisberedskap eller hur vi kan ställa om och möta klimat- och hälsoutmaningen efter pandemin.
Många bedömare menar att pandemin satt ljuset på vikten av tillämpad forskning, innovation och snabbare nyttiggörande av resultat, något som Matilda Ernkrans har full förståelse för.
– Tillämpad forskning efterfrågas eftersom människor vill att pandemin ska hanteras så snabbt som det bara går. Samtidigt understryker det vikten av grundforskning inom områden som i framtiden kan visa sig vara helt nödvändiga. För att kunna möta både nuvarande och framtida forskningsbehov behöver vi fortsatt satsa på hela kedjan.

Ny kunskap är helt avgörande för att skapa ett starkt samhälle

Samarbete
Regeringen har som mål att Sverige ska vara en ledande forskningsnation med forskning i världsklass. Frågan är hur ett litet land som Sverige ska klara det?
– Sverige är innovationsledare inom EU och har varit det under många år. Men Sveriges position är inte en självklarhet, utan något som vi byggt under mycket lång tid. Det har varit medvetna politiska val vi gjort som land. Vi vet att investeringar i forskning och ny kunskap lägger grunden för ett starkt samhälle och möjliggör viktiga genombrott och innovationer. Det skapar jobb från norr till söder och det skapar välstånd och utveckling.
I förra forskningspropositionen tillfördes medel för att ge lärosätena större kontroll över sina prioriteringar samt forskningens inriktning och genomförande, något Malena Ernkrans menar även medför ökat ansvar.
– Samtidigt behöver vi från regeringens sida fördela de offentliga medlen klokt för att möta de samhällsutmaningar vi ser och för att stärka forsknings- och innovationssystemet som helhet. Gör vi det på rätt sätt och med gemensamma krafter via den kommande propositionen kommer det att göra stor skillnad.

Bra utgångsläge
Utgångsläget bedömer forskningsministern som mycket bra.
– De totala offentliga och privata satsningarna är stora jämfört med de flesta länder. Vi producerar ledande forskning inom många fält och har flera världsledande lärosäten. Jag vill särskilt nämna de viktiga satsningar Sverige gör på stora forskningsinfrastrukturer som ESS och Max-IV i Lund samt på SciLifeLab i Stockholm-Uppsala. Dessa forskningsinfrastrukturer har, och kommer att ha, en väldigt stor betydelse för svensk forskning och innovation. I sammanhanget vill jag även lyfta den utredning som regeringen nyligen tillsatt för att ytterligare förbättra organisering, styrning och finansiering av svensk forskningsinfrastruktur.

Alla tjänar på forskning i världsklass

Matilda Ernkrans, forskningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, forskningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
En viktig anledning till att Sverige blivit en framstående forskningsnation är att forskningen alltid kvalitetsgranskas, något som måste säkerställas även för framtiden. Alla tjänar på att vi har en forskning i världsklass, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Som ny forskningsminister har Matilda Ernkrans hamnat mitt i hetluften. Den pågående Styr- och resursutredningen, Strut, debatteras flitigt och har bland annat anklagats för att vara en partsinlaga från lärosätesledningarna och att den försummat ta in perspektiv från forskarkollegium och avnämarsida. Forskningsministern säger sig vara medveten om att det finns olika synpunkter på hur lärosätenas verksamhet ska styras och finansieras.
– Högskolesektorn spelar en avgörande roll för hur vi får fram ny kunskap inom forskningen och är väldigt viktig för svensk kompetensförsörjning. Förväntningarna på Strut, både bland lärosäten och externa aktörer, är höga och åsikterna många.
Av den anledningen har Struts betänkande skickats på en bredare remissrunda.
– Därtill har jag initierat och genomfört ett antal rundabordssamtal med bland annat representanter från arbetsmarknadens olika parter för att få in fler synpunkter.

Måste granskas
Ett omdiskuterat förslag i Strut är att bas­anslagen ska öka på bekostnad av råds- och konkurrensutsatt forskningsfinansiering, utan kvalitetskrav och styrning av resurstilldelning. På frågan om det inte är rimligt att ställa krav på att skattefinansierad verksamhet följs upp och kvalitetsgranskas, svarar Matilda Ernkrans att det absolut är rimligt.
– En orsak till att vi har lyckats hålla så hög kvalitet i svensk forskning är just att den alltid kvalitetsgranskas. Forskningsfinansiärerna granskar och bedömer alla ansökningar innan de finansieras. Även forskningsanslagen som går till universitet och högskolor fördelas efter kvalitetsmått för att främja den forskning som håller högst kvalitet.

Samverkan
För att Sverige ska vara en fortsatt ledande forskningsnation framhåller Matilda Ernkrans att alla måste hjälpas åt för att säkra tillgången till forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur i världsklass.
– Både nuvarande och flera regeringar före oss har riktat satsningar mot områden som kan lösa samhällets utmaningar, och Sverige har idag ett 40-tal forskningscentrum med fokus på strategiska forskningsområden. I kommande forskningsproposition måste vi se över dessa satsningar och bedöma om det behövs ytterligare insatser för att främja kvaliteten i dem.
Om tio år ser Matilda Ernkrans framför sig ett Sverige som har en fortsatt framstående plats bland världens främsta forskningsnationer.
– Vi behöver mer forskning och kunskap för att kunna möta de stora samhällsutmaningarna, men även för att vi är ett land som vill konkurrera med kunskap och kompetens och inte med låga löner. Det är också viktigt att vi i framtiden kan erbjuda högre utbildning och forskning i hela landet och att alla lärosäten kan utbilda kvalificerad personal till näringsliv, välfärd och offentlig sektor eftersom det bidrar till företagsamhet och samhällsservice i hela Sverige.

Forskningsvolymerna har ökat – nu måste även kvaliteten öka

Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Förra regeringen höjde forskningsanslagen med 30 procent, nuvarande regering har investerat ytterligare tre miljarder. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson konstaterar att satsningarna lett till ökade forskningsvolymer medan kvaliteten fortfarande står och stampar.

För att behålla vår framskjutna position som forsknings- och innovationsland krävs fokus på att få ut mer innovation, fler innovativa tillväxtföretag och fler jobb ur de investeringar som görs i forskning och utveckling, säger Helene Hellmark Knutsson.
Viktigt i det här sammanhanget, menar ministern, är också en större samverkan mellan forskning och högre utbildning.
– Det behövs både för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att få studenterna intresserade av en fortsatt forskarkarriär inom sitt ämne. Samverkan mellan forskning och högre utbildning är enda vägen om vi inte bara vill vara bland de länder som investerar mest, utan även bland dem som får ut mest av sin forskning.
Överlag tycker Helene Hellmark Knutsson att Sverige som forskningsnation står sig väl i en internationell jämförelse, men att konkurrensen hårdnar.
– Allt fler länder som investerar i forskning klättrar i olika rankingar, lite beroende på hur man mäter. Med tanke på att vi bara är tio miljoner invånare och ändå har så framstående forskning inom många områden och flera starka forskningsuniversitet, står vi oss än så länge bra. Men vi kan inte räkna med att vara kvar i toppen om vi inte fortsätter att utveckla och investera.

Utmaningar
Sverige står inför stora samhällsutmaningar. Här menar Helene Hellmark Knutsson att olika forskningsområden samt industri och akademi måste kraftsamla för att tillsammans med andra länder ta sig an dessa utmaningar.
– De områden vi har prioriterat i den politiska forskningspropositionen är klimatforskning, hälsoutmaningen och digitaliseringen. De är som jag ser det de största samhällsutmaningarna. Här kan Sverige ta en framskjuten position, inte minst i kraft av en lång forskningstradition inom dessa områden.
Idag disputerar ungefär var hundrade högskolestudent, cirka 3 500 per år. Det blir alltså en professor av 600 studenter. Men frågan är hur återväxten ser ut och hur den påverkas av dagens dåliga skolresultat.
– Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där vi konkurrerar med kompetens och innovation, och inte med låga löner och bristfälliga arbetsvillkor, måste hela skolsystemet leverera. Därför har vi pekat ut stärkandet av skolresultaten och ett starkt utbildningssystem som en nationell utmaning. Vi klarar inte att 15 procent av grundskoleeleverna inte når gymnasiebehörighet eller att 30 procent av gymnasieleverna hoppar av skolan.

Stärka MINT
För att komma tillrätta med dagens situation vill Helene Hellmark Knutsson att elevernas intresse för de så kallade MINT-ämnena, matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik ska väckas tidigt.
– Sverige är till stora delar ett ingenjörs­land, mycket av det som produceras är beroende av att vi har ingenjörer och teknisk forskning. Om vi inte klarar att tidigt väcka intresse för dessa ämnen och se till att både killar och tjejer väljer utbildningsområden inom MINT kommer vi på sikt att få svårt med kompetensförsörjningen till centrala delar av det vi vill vara bäst på.
För framtiden hoppas Helene Hellmark Knutsson på ett tydligt trendbrott både vad gäller skolresultat och forskningskvalitet.
– Om tio år hoppas jag att de stora satsningar som görs på utbildningssystem och forskning gett resultat i form av såväl bättre skolresultat som högre kvalitet.

Samverkan och rörlighet prioritet för regeringen

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Den strategiska forskningen står högt på regeringens agenda. Samtidigt har Sverige en relativt liten andel sådan forskning.
Därför behövs en mångfald finansiärer och aktörer som alla bidrar utifrån sina styrkepositioner, menar närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF.

En viktig del av regeringens satsning på strategisk forskning är de Strategiska samverkansprogrammen som sjösattes för ett drygt år sedan, där näringsliv, offentlig sektor och akademi arbetar tillsammans för att hitta innovativa lösningar som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och ge en hållbar samhällsutveckling. Programmen fokuserar på fem styrkeområden: Resor och transporter, Smarta städer, Biobaserad ekonomi, Livsvetenskaperna samt Uppkopplad industri och nya material.
– Alla fem delar är igång. Detta är en kraftsamling och en tydlig signal till omvärlden om att vi stärker forskning och innovation inom områden där det finns samhällsutmaningar och där Sverige redan har en framskjuten position. Programmen har även fokus på att involvera små och medelstora företag, inte minst genom forskningsinstituten. Vår förhoppning är att detta ska stärka svensk industri och leda till nya företag, partnerskap och exportmöjligheter, säger Mikael Damberg.
SSF deltar i samverkansprogrammet Uppkopplad industri och nya material samt spelar in livsvetenskapsprogrammet. Lars Hultman anser att regeringens initiativ har goda förutsättningar att bli verkningsfulla.
– Samverkansprogrammen är bra, liksom att regeringens strategiska forskningsområden, SFO, permanentas och nya tillkommer. Det är viktigt att även industrin är aktiv och formulerar sina långsiktiga strategiska behov, säger han.

Mångfald finansiärer behövs
Mikael Damberg anser att det är dags att sudda ut gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning och menar att uppdelningen till stora delar är konstruerad och irrelevant.
– Det är samhällsintresset och de behov som ska lösas som är intressanta. Där har oberoende finansiärer en friare roll och det ger styrka. Jag ser gärna mer av nya, otraditionella samarbeten och synergier genom forskning som blandar discipliner, aktörer och intressen, säger han.
Den senaste reformeringen av det svenska systemet för forskningsfinansiering gjordes 2000. Lars Hultman anser att det är dags för en översyn, inte minst för att säkra finansieringen till strategisk forskning, teknikvetenskaplig forskning och finansiering av forskningsinfrastruktur samt testbäddar.
– Vi ser idag att exempelvis Vinnova och VR drar ifrån varandra och det finns risk för luckor i systemet. Men det är inte önskvärt med en sammanslagning av finansiärer, utan istället bör systemen ordnas efter forskningslogik och innovationslogik, säger han.
Mikael Damberg konstaterar att det betänkande som vid den senaste översynen föreslog en sammanslagning aldrig blivit verklighet eftersom man såg risker med detta.
– Över tid har man sett över både de strategiska forskningssatsningarna, den tvärvetenskapliga forskningen och strategiska innovationsområden för att hitta nya sätt att samverka mellan finansiärerna. Men det är farligt att stirra sig blind på finansiärer. Det finns mycket annat som påverkar. Se bara på offentlig upphandling. Om bara en liten del av de över 600 miljarder kronor som årligen går till detta lades på innovation skulle det få stora effekter. Vi bör fundera över hur man kan koppla till andra aktörer och ta in dem i innovationskedjan.

Samverkan bör uppmuntras
Mikael Damberg och Lars Hultman är överens om att det är viktigt att samverkan och rörlighet mellan industri och akademi uppmuntras. Lars Hultman menar att idag är incitamenten alltför svaga och att akademin bör ge större meritvärde till anställda för samverkan och nyttiggörande samt att mobilitet blir ett krav för fast anställning för lektorer och professorer.
– Sverige är duktigt på både innovation och forskning, säger Mikael Damberg. Men konkurrensen internationellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlighet en prioritet för regeringen.