Etikettarkiv: PRV

PRV brinner för att öka forskningens nyttogörande

Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV. Foto: Knut Capra Pedersen
Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV. Foto: Knut Capra Pedersen

Sverige investerar relativt mycket i forskning, men är inte lika bra som många andra länder på att säkerställa att forskningsresultaten genererar nytta. En viktig nyckel till att öka nyttogörandet är att utbilda fler forskare i immaterialrättsliga frågor. I slutänden är det viktigare att mäta resultaten som forskning ger än att mäta forskningsinvesteringarna i sig. Det anser Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och Registreringsverket.

Sverige placerade sig även i år på andra plats när världens mest innovativa länder mäts i FN:s organisation för immaterialrätt WIPO:s Global Innovation Index. Enligt Peter Strömbäck bekräftar rankningen att Sverige har en mycket hög innovationsförmåga och befinner sig i den absoluta världstoppen.

Goda forskningsmöjligheter
– Sveriges ledande ställning beror bland annat på att det finns goda möjligheter till forskning. Innovation driver tillväxt och företag som tar tillvara och utvecklar sina immateriella tillgångar har goda förutsättningar att växa, säger han.
I takt med att kunskapssamhället expanderar och behovet av datadriven innovation ökar blir också de immaterialrättsliga frågorna viktigare. Samtidigt visar internationella jämförelser att Sverige behöver öka nyttogörandet av forskningen genom att omvandla fler forskningsresultat till produkter, tjänster och företag.
PRV satsar nu på att stärka kompetensen kring immaterialrättsliga frågor. För att stärka den i forskarsamhället utbildar PRV inkubatorer och andra nyckelaktörer inom universitet och högskola. Peter Strömbäck skulle gärna se att immaterialrättskompetens inkluderas i grundutbildningen för exempelvis blivande ekonomer och ingenjörer. Under 2022 kommer han att åka runt till olika lärosäten runtom i landet för att få i gång diskussionen kring immaterialrätt.

”I slutändan är det viktigare att mäta resultaten som forskning genererar än att mäta forskningsinvesteringarna i sig.”

Nyttja global patentdatabas
Immaterialrätt ger forskare möjlighet att ta kontroll över den innovativa processen genom att själv avgöra vilken grad av öppenhet och tillgänglighet man vill att forskningsresultatet ska omfattas av. Peter Strömbäck rekommenderar forskare att själva nyttja patentdatabaser, som Svensk patentdatabas eller Google patents, för att bevaka forskningsläget på sitt område. Via databaser kan man bland annat överblicka vilka andra forskare som är verksamma inom samma område och hur långt de har kommit i sitt arbete.
I samarbete med Vinnova har särskilda IP-checkar introducerats. Med en IP-check kan forskare som startat företag få hjälp att etablera en bra strategi för sina immateriella tillgångar. Målet är att checkprojekten ska leda till förbättrad innovationsförmåga, ökad konkurrenskraft och nya lönsamma affärer.

Främjar innovationsupphandling
Våren 2022 lanserade PRV tillsammans med Vinnova och Upphandlingsmyndigheten en digital arena, Afori, för innovationsupphandling. Syftet är att fler innovationsupphandlingar ska genomföras i Sverige, för att forskning och innovation ska komma samhället till gagn och bidra till näringslivets konkurrenskraft, ökad välfärd och grön omställning.
– Innovationsupphandling främjar innovation genom att efterfråga och tillåta nya lösningar, avslutar Peter Strömbäck.

Vem äger dina idéer och resultatet?

Svenska forskningsframgångar kräver kunskap om immateriella tillgångar.

Oavsett vilket område du studerar eller arbetar inom är det viktigt att ha kunskap om dina immateriella tillgångar och hur du bäst hanterar dem – det kan vara nyckeln till framgång.

Klicka här för att läsa mer

Om PRV

PRV vill hjälpa företagare och innovatörer att hantera sina immateriella tillgångar på bästa sätt, att förbättra sin verksamhet, lönsamhet och tillväxt.

www.prv.se

Vem äger dina idéer och resultatet?

Svenska forskningsframgångar kräver kunskap om immateriella tillgångar.

Oavsett vilket område du studerar eller arbetar inom är det viktigt att ha kunskap om dina immateriella tillgångar och hur du bäst hanterar dem – det kan vara nyckeln till framgång.

Klicka här för att läsa mer

Om PRV

PRV vill hjälpa företagare och innovatörer att hantera sina immateriella tillgångar på bästa sätt, att förbättra sin verksamhet, lönsamhet och tillväxt.

www.prv.se

Forskning behöver omsättas i produkter och tjänster

Illustration: Shutterstock

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstående forsknings- och innovationsnation måste kunskapen om immateriella tillgångar öka, bland annat deras betydelse för ett ökat värdeskapande. Forskningsbaserad kunskap måste också i högre grad komma till nytta. Sverige är ett av världens mest innovativa länder men vi kan bli betydligt bättre på att omvandla forskningsresultat i produkter, tjänster och företag. Det anser Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV, Patent- och Registreringsverket.

Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV. Foto: Yvonne Ekholm

PRV arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Bland annat vill man öka kunskapen om immateriella tillgångar, och förståelsen för värdet.
– Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation. Immaterialrätten erbjuder en mängd verktyg som forskare kan använda för att skydda sina tillgångar. Det är viktigt att samtliga forskare har de immaterialrättsliga baskunskaper som krävs för att kunna skydda sina forskningsresultat. I dagsläget varierar kompetensen på det här området, både mellan olika lärosäten och mellan olika forskare, säger Peter Strömbäck.
Sverige investerar mycket i forskning. När OECD analyserar den input och output som dessa investeringar genererar kan de konstatera att vi behöver få ut mer nytta av de forskningsinvesteringar som genomförs. Det finns med andra ord en stor potential att generera fler produkter, tjänster och företag av de forskningsresultat som produceras i Sverige framöver.

Lärosäten behöver en strategi
Den statliga Innovationsstödsutredningen, som tittat på hur innovationsstödet vid Sveriges lärosäten kan förändras för att förbättra genomslaget för svensk forskning, är nu på remiss. PRV har bidragit till utredningen genom att rikta fokus på immaterialrättens roll för hur forskning leder till innovation.
– Utredningen är viktig eftersom den konstaterar att ett ökat fokus på nyttiggörande av forskning behövs. Det ska löna sig för ett lärosäte och för enskilda forskare att medvetet sträva efter att kommersialisera sin forskning. Jag anser att samtliga lärosäten behöver utveckla en strategi för hantering av immateriella tillgångar. I dagsläget varierar det väldigt mycket; somliga lärosäten har en välformulerad strategi medan andra helt saknar det, säger Peter Strömbäck.
Han betonar vikten av att stärka statusen för och kompetensen kring immaterialrätt på lärosätena, och PRV:s roll som kunskapsnav i frågor som rör immateriella tillgångar och immaterialrätt.

”Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation.”

Inkludera i masterutbildningarna
Dagligen genomförs drygt 9 000 patentansökningar runtom i världen. Patent, designskydd och varumärkesskydd från hela världen samlas i en publik global databas. Med hjälp av databasen kan du som forskare komplettera och förbättra din omvärldsbevakning inom ditt forskningsområde. Databasen kan bland annat användas för att göra en tidig omvärldsanalys som säkerställer att man inte riktar in sin forskning åt fel håll. Forskare kan även använda den löpande för att undersöka vad som händer inom sitt forskningsområde.
Han anser inte att forskare behöver ha någon djupgående immaterialrättslig kompetens. Däremot har de stor nytta av att förstå hur de kan nyttja immaterialrätten i stort för att kunna bedöma när det är läge att ansöka om patent, när upphovsrätt kan vara ett relevant verktyg att ta till och generellt känna till grunderna för hur immaterialrätt kan användas för att skydda forskningsresultaten på olika sätt.
– Ett av våra uppdrag är att jobba med kunskapsutveckling på det här området, bland annat genom att arrangera utbildningar på lärosäten. Men det optimala vore om immaterialrätt i stället kunde inkluderas som ett obligatoriskt ämne i masterutbildningarna. Näringslivets efterfrågan på immaterialrättslig kompetens ökar kontinuerligt, inte minst eftersom dessa aspekter numera kommer in allt tidigare i innovationsprocessen, säger Peter Strömbäck.
– Vi planerar att fortsätta bedriva immaterialrättsliga utbildningar på landets lärosäten. Vi ska även fördjupa vår strategiska samverkan med universiteten och högskolornas ledningar. Ytterligare ett strategiskt mål för vår del är att stärka vår samverkan med forskningsfinansiärer, bland annat genom att utbilda dem i hur de kan använda immaterialrätten som ett strategiskt verktyg i sitt arbete. Ytterligare en prioriterad målgrupp för vår del är innovationsstödssystemet i form av inkubatorer och science parks. Genom att utbilda deras medarbetare i immaterialrätt ökar deras förutsättningar att i sin tur föra vidare kompetensen till forskare och entreprenörer vid sina lärosäten, säger Peter Strömbäck.

Kunskap som förvandlar idéer till framgång

Patent- och registreringsverket, PRV, är myndigheten för immaterialrätt. Vi arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Det gör vi genom att öka kunskapen om och förståelsen för värdet av immateriella tillgångar. Vi samarbetar med immaterialrättsmyndigheter i Europa och andra delar av världen.

Vi skyddar innovationer
Grunden i vårt uppdrag är att skydda innovationer med hjälp av patent, design- och varumärkesskydd. Vi handlägger patent-, design- och varumärkesansökningar samt utgivningsbevis för periodiska skrifter.

Vi finns i centrala Stockholm och i Söderhamn. Hos oss arbetar omkring 350 anställda. Vi är experter på immaterialrätt och många är patentingenjörer, jurister och varumärkeshandläggare.

Våra målgrupper
Våra målgrupper är främst företagare, anställda på företag och blivande företagare. Men också forskare, lärare och studenter på universitet och högskolor. Även andra offentliga aktörer och allmänhet har intresse av våra frågor.

Läs mer på: www.prv.se

Nytta i fokus på Almedalen

Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Vad får vi egentligen för forskningspengarna?
Det är frågan som SSF ställer när stiftelsen tillsammans med Patent- och registreringsverket håller seminarium i Almedalen i sommar.

I fokus för seminariet står begreppet nytta, hur det definieras och mäts – och om det överhuvudtaget mäts när forskningspengar utvärderas. För första gången samarrangerar SSF sitt deltagande i Almedalen med Patent- och registreringsverket, PRV.
– Det talas gärna om den ”tredje uppgiften” som universitet och högskolor har vid sidan om undervisning och forskning, och i det ingår nyttiggörande. Samtidigt används väldigt trubbiga verktyg när forskningens samhällsnytta ska mätas, och ofta mäts den inte alls, säger Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Räkna patent
Det vanligaste är att använda antalet publiceringar eller citeringar som måttstock på forskningens kvalitet. Men Sofie Pehrsson menar att man bör ha fler verktyg, bland annat att titta på antal patent. Idag görs ingen systematisk genomgång av antal patent vid högskolor och universitet och det saknas enkla tillvägagångssätt för att få fram sådana uppgifter.
– Det är inte så svårt att utveckla en metod för att ta fram sammanhållna data om patent och patentansökningar vid våra lärosäten och om dessa patent sedan lett till skapandet av nya företag. Det är värdefull information, inte minst för forskningsfinansiärer, säger Sofie Pehrsson.

Skapa incitament
Hon framhåller att det också alltför ofta saknas incitament för nyttiggörande.
– Staten lägger drygt fyrtio miljarder kronor per år på forskning, men man kan ställa större krav på nyttiggörande i regleringsbreven. I SSF:s utlysningar har vi som krav att tre procent av bidraget ska användas till nyttiggörande, annars fryser de pengarna inne.
Att grundforskning inte står i något motsatsförhållande till nyttiggörande är också något som seminariet kommer att belysa. Bland annat kommer Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi på Karolinska institutet och föreståndare för tvärvetenskapliga Swedish Medical Nanoscience Centre att tala om hur hon har vidareutvecklat grundforskning till innovationer och patent.

Seminarium SSF och PRV:
SSF:s och PRV:s seminarium äger rum den
2 juli 11:00-12:30 på Wisby Strand.

Kunskap i immaterialrätt – en framgångsfaktor

Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
– Att ha kontroll på sina immateriella tillgångar är nödvändigt för att lyckas på nationell nivå, och en förutsättning för att nå den globala marknaden. Hanteringen av de immateriella tillgångarna är därför en viktig del i framgångsrika företags strategier och affärsmodeller säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.

På PRV:s webbplats beskrivs immateriella tillgångar som de tillgångar som inte går att ta på. Det kan till exempel vara patent, varumärke, design, upphovsrätt eller företagshemligheter. Men att tillgångarna inte går att ta på betyder inte att de är mindre värdefulla än de fysiska, tvärtom. Ofta finns ett företags största värde bland de immateriella tillgångarna.
– Det har gjorts uppskattningar om att värdet av ett företags immateriella tillgångar ofta utgör 80 procent av hela bolagets värde. Till saken hör också att immaterialrättsintensiva verksamheter står för 40 procent av vår BNP. Det finns alltså stora värden i de immateriella tillgångarna, konstaterar Peter Strömbäck.
– En utmaning för verksamheter som går från forskning till kommersialisering är att redan från början tänka i immaterialrättsliga banor. Min bedömning är att man ofta tänker på detta för sent vilket kan bero på att man felbedömt hur viktiga de är.
PRV har i uppdrag att kompetensutveckla och informera verksamheter om hur immaterialrättsliga frågor spelar in i affärsskapandet.
– Det finns en utvecklingspotential för kunskapen kring detta. Globala företag har hela avdelningar som jobbar med immaterialrätt, men bland små och medelstora företag är kompetensen mer tunnsådd. Här finns en tydlig kunskapslucka i innovationssystemet.

Nära koppling mellan teknikutveckling, forskning och patent
En av de immateriella rättigheter som det kan finnas stora värden i, och som har nära koppling till såväl teknikutveckling som forskning, är patent. Under 2017 ökade antalet beviljade patent i Sverige med 16 procent. Under året beviljades 1031 patent, att jämföra med 2016 då 866 patent beviljades. Och trenden ser ut att fortsätta.
– Ett område som verkar koka rejält är tele­kom. Hittills i år har vi fått in 80 procent fler ansökningar än jämförbara månader förra året. Ökningen beror sannolikt på att det gjorts stora satsningar på forskning inom området och att det skett ett antal avknoppningar från större företag vilket vi nu ser resultatet av, säger Peter Strömbäck.
Själv har han en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik, och ett stort engagemang för it- och digitaliseringsfrågor.
– Digitalisering skapar en massa möjligheter, och min bedömning är att säkerhet och tillgänglighet är de största utmaningarna på det området. AI är ett annat spännande område som ger avtryck i form av nya handelsmönster, ny teknik och kanske också nya möjligheter för oss som myndighet att serva våra kunder. Det är ett område vi följer väldigt noga.
Utvecklingen går snabbt och inom fem år tror Peter Strömbäck att AI kommer att vara en naturlig del av PRV:s verksamhet.
– AI skulle till exempel kunna vara en hjälp i arbetet med sökningar i olika internationella patentregister. Visionen är att vi inom PRV ska se en utveckling liknande den inom bankväsendet. De flesta bankkunder går idag inte till ett kontor utan sköter bankärenden med hjälp av dator eller mobiltelefon. Det har lett till att kunderna har större överblick, bättre precision och snabbare leveranstid. Detta är ett område som jag hoppas att PRV ska ta ordentliga kliv i så att vi om fem år är en one-stop-shop för all tänkbar immaterialrätt.
Peter Strömbäck påpekar att AI även för med sig en del nya utmaningar, inte minst när det gäller immaterialrätt.
– Idag finns 3D-skrivare som kan användas för att skriva ut och piratkopiera produkter. Men vem äger rätten till produkten som skrivits ut av 3D-skrivare? Och vad innebär det om en AI-robot skickar in en patentansökan, är det då roboten som äger rättigheterna till produkten? Ny teknik skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst på det juridiska området. Helt klart är att vi går en spännande framtid till mötes.
Finns det slutligen något medskick till forskare när de ger sig ut och ska söka patent?
– Jag skulle vilja råda forskare och doktorander att använda sig av patentinformation som komplement till nuvarande omvärldsbevakning. En del tekniska framsteg publiceras inte i vetenskaplig litteratur. Här kan enskilda forskare och doktorander få ett försprång genom att även söka efter likande uppfinningar i en patentdatabas när de gör sin omvärldsbevakning.