Etikettarkiv: Mälardalens högskola

FiC banar väg för industri 4.0

mdh-ssf_FicIllustration--6-6-2021--V02

2016 gav sig SSF-finansierade forskningsprojektet Future Factories in the Cloud på att lösa några betyd­ande tekniska utmaningar i utvecklingen av nästa generations industri. I år presenterar de flera spännande resultat.

Hans Hansson, projektledare och professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola.
Hans Hansson, projektledare och professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola.

Programvara i molnet och förmågan att snabbt få in nya produkter kommer att vara en av de största konkurrensfördelarna för svensk industri i framtiden. Men med ökad automatisering, fler smarta lösningar och en strid ström av enorma mängder data, finns utmaningar att hantera. Styrning av industriella realtidsprocesser från molnet ger flera fördelar, men ställer stränga krav på låg och förutsägbar fördröjning mellan molnet och maskinerna.
Det kräver snabbare, stabilare och mer pålitliga system för både överföring och beräkning av data än vad som finns idag.
De senaste fem åren har forskningsprojektet Future Factories in the Cloud (FiC) banat väg för sådan teknik. Projektet är finansierat av SSF och har genomförts i samverkan mellan Mälardalens högskola, Chalmers och Uppsala universitet. Projektet har arbetat nära industrin, bland annat för att kunna använda skarpa data och digitala simuleringsmodeller baserade på verkliga produktionsmiljöer.
– Vi har tagit fram nya metoder och verktyg som kan bidra till effektivare, flexiblare och mer förutsägbara system. Vi har bland annat fokuserat på områdena funktionssäkerhet, förutsägbara dataflöden och effektiv resursallokering, säger Hans Hansson, projektledare och professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola.

Tryggare funktionssäkerhet
Vid Mälardalens högskola har Hans Hansson och hans kollegor tagit fram ett verktyg för att lättare bedöma och garantera funktionssäkerheten hos automatiserade tillämpningar, till exempel samverkande fordon och robot­armar.
– Det behövs en redundans i systemet och möjligheten att bevisa att det inte händer något farligt om något går fel. Det är inte minst en utmaning när flera maskiner och enheter samarbetar, berättar Hans Hansson.
För att kunna säkerställa att säkerhetsnivån i ett system är på en acceptabel nivå har de utvecklat en simuleringsbaserad metod. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar av industriella system kan de samla in data från simulerade scenarier.
– Vi har till exempel arbetat med självkörande dumprar i en bergtäkt, där vi kunnat utforska fel och risker hos olika maskiner och enheter.

Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.
Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.

Förutsägbara fördröjningar
Snabbare internet har gjort det möjligt att köra tidskritiska tillämpningar i molnet. Men internet innebär också fördröjningar i nästintill oförutsägbara variationer. Det gör dataflödet oberäkneligt och kan leda till instabilitet hos tillämpningarna.
Vid Uppsala universitet har Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Institutionen för informationsteknologi, arbetat med verktyg som kan mäta fördröjningar mellan en tillämpning i molnet och en användare eller maskin.
– Det vi mäter är variationer i fördröjningar vilket är en väldigt viktig faktor för att skapa förutsägbarhet för styrsystem i molnet, förklarar Per Gunningberg.– En del programvara för styrsystem kan finnas i molnet, men andra delar behöver finnas närmare tillämpningarna när fördröjningarna blir för långa. Då kan en så kallad Edge-server placerad mellan tillämpningen och molnet vara lösningen. Vårt verktyg kan mäta avstånd och överföringshastigheter på ett sätt som gör det möjligt att avgöra vilka delar som bäst placeras var. Det gör att en industriplanerare kan bygga upp en optimal infrastruktur efter faktiska förutsättningar, säger han.

Marina Papatriantafilou, docent vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers.
Marina Papatriantafilou, docent vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers.

Effektivare databearbetning
Vid Chalmers har Marina Papatriantafilou, docent vid Institutionen för data- och informationsteknik, fokuserat på metoder för snabb och kontinuerlig bearbetning av data. Metoderna riktar sig till exempel mot datatunga tillämpningar som smarta elnät, självkörande bilar och automatiserade fordon i produktionsmiljöer. De kännetecknas av sensorer som ger stora mängder data. Dessa data genereras kontinuerligt, vilket bearbetningen måste kunna hantera. Idag är möjligheterna att hantera sådan data tekniskt begränsade.
– För att kunna dra nytta av de enorma mängder data som genereras från olika sensorer behöver de också bearbetas parallellt, i ”streams”, i den takt de genereras. Vi har utvecklat metoder som delar upp beräkningarna så att vissa beräkningar sker i Edge-servrar, och andra i molnet. Och vi kan göra det med god balans mellan kvalitet och hastighet vilket inte varit möjligt tidigare, säger Marina Papatriantafilou.

Mälardalens Högskola – Factories in the Cloud

Projektet startade 2016 och är finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning med 34,6 miljoner kronor under fem år. Projektet är ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola och leds av Hans Hansson, professor i realtidssystem vid Mälardalens högskola.

www.mdh.se
www.es.mdh.se/fic

Fordonsbatterier får ett andra liv med nya affärsmodeller

Koteshwar Chirumalla, docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola. Foto: Per Groth
Koteshwar Chirumalla, docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola. Foto: Per Groth

Idag utnyttjas fordonsbatterier till endast en femtedel av sin kapacitet, vilket har stora negativa miljökonsekvenser. Vid Mälardalens högskola undersöker forskare hur dessa batterier kan tas om hand och få ett andra liv.

– Inom en snar framtid når tiotusentals ton fordonsbatterier sin maximala livslängd i sin ursprungliga funktion. Men då återstår en mycket stor del av batteriernas kapacitet och det är ett enormt slöseri att inte utnyttja denna. Vi analyserar batteriernas värdekedja ur ett holistiskt perspektiv för att hitta nya sätt att använda batterierna under deras återstående livscykel, berättar Koteshwar Chirumalla, som är docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola och projektledare för forskningsprojektet RECREATE, Strategier och användningsområden för att återanvända uttjänta elfordonsbatterier.

Samverkansprojekt
Projektet, som finansieras av KK-stiftelsen, startade i april och ska löpa över tre år. Det är en samverkan mellan de två forskarmiljöerna Innovation and Product Realisation (IPR) och Future Energy Centre (FEC), båda vid Mälardalens högskola. Miljöerna bidrar vardera med sin speciella kompetens inom affärsutveckling, produkt- och produktionsutveckling samt energiteknologi. Forskarna samarbetar med flera andra aktörer, i bland annat transportindustrin och energisektorn.
– Om framtidens batteribaserade elektromobilitet ska vara långsiktigt hållbar måste vi hitta lösningar för att optimera batterianvändningen och göra den miljöanpassad. Vi tittar på hela värdekedjan för att adressera dessa utmaningar, säger Koteshwar Chirumalla.

Många användningsområden
Målet är att skapa metoder och verktyg för att värdera och sortera använda fordonsbatterier, skapa en logistik för att ta hand om dem och hitta modeller och strategier för återanvändning. Nya användningsområden kan bland annat vara i energilagringssystem, inom förnybar energi som solpaneler och vindkraft, för att driva kommunal gatubelysning eller för att ladda eldrivna cyklar, bilar eller båtar. I ett pilotprojekt i Göteborg testas batterierna för att driva hissar samt belysning på allmän plats.
– En viktig aspekt är också att skapa kostnadseffektiva affärsmodeller för detta och på så sätt öka konkurrenskraften hos aktörer genom hela värdekedjan. Det är en komplex process och vi värdesätter vår nära samverkan med industrin och samhällssektorer, förklarar Koteshwar Chirumalla.
RECREATE samarbetar med Volvo Construction Equipment AB, Bombardier Transportation AB, Kablage-produktion AB, Mälarenergi AB, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB och Volvo Remanufacturing Flen.

Mälardalens högskola – RECREATE

RECREATE är ett treårigt forskningsprojekt vid Mälardalens högskola, med expertis från de två forskarmiljöerna Innovation and Product Realisation i Eskilstuna och Future Energy Centre i Västerås. Syftet är att utveckla metoder, verktyg och processer för att ge fordonsbatterier ett andra liv, något som är avgörande för att skapa hållbara elektrifierade fordon. Projektet samverkar med ett flertal industriella och kommunala aktörer.

Kontakt: koteshwar.chirumalla@mdh.se

Utvecklar sensorsystem i människans tjänst

Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H. Foto: Per Groth
Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H. Foto: Per Groth
ESS-H är en forskningsprofil vid Mälardalens högskola som är inriktad på hälsoteknik. Målet är att genom utveckling av inbyggda sensorsystem hitta nya vägar att förebygga såväl sjukdomar som olyckor och bidra till att människor med sviktande hälsa kan bo hemma längre.

Embedded Sensor Systems for Health, ESS-H, som startade 2013 med stöd från KK-stiftelsen, har precis avslutats. Under de gånga åren har det hänt en hel del. Förutom utvecklingen av en viktig forskningsmiljö, som omfattar mer än tjugo forskare vid Mälardalens högskola och flera företagsdoktorander, har projektet presenterat ett stort antal konkreta resultat.
– Vi har bland annat vidareutvecklat teknik som ska kunna upptäcka brösttumörer och stroke med hjälp av mikrovågor. Ett annat exempel är en mobilapplikation som kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet. Vi har även utvecklat teknik som kan användas för att upptäcka om förare har druckit alkohol eller är trötta och okoncentrerade, berättar Maria Lindén, professor i hälsoteknik och projektledare för ESS-H.

Samverkan
Något som är en hörnsten i, och genomsyrar all hälsoteknikforskning inom ESS-H är samverkan med kommun, landsting och företag.
– Vår forskning ska vara till nytta för samhället. För att säkerställa att de system vi utvecklar verkligen behövs har vi fört en kontinuerlig dialog om hur verkligheten ser ut för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
Projektet har nu förlängts i ytterligare tre år där fortsättningen kommer att innebära en satsning på särskilt starka områden med hög vetenskaplig excellens. Fokusområdet i ESS-H+ utgörs av Sensorsystem och monitorering av fysiologiska parametrar oberoende av tid och plats, och handlar om att ta fram sensorsystem för att monitorera människor och deras hälsa.
– En viktig del av vår verksamhet är att visa på de stora fördelar som den här typen av teknik kan föra med sig. Inom fem år hoppas jag att våra mätsystem tagit steget från labb till vård och kommit till nytta både för enskilda patienter och för hälso- och sjukvården i stort, säger Maria Lindén.

Mälardalens högskola, ESS-H
Mälardalens högskola är med sina 16 000 studenter en av Sveriges större högskolor. Här bedrivs kvalificerad forskning inom sex forskningsinriktningar och där Inbyggda system räknas som internationellt och nationellt ledande.

Mälardalens högskola
IDT
Box 883, 721 23 Västerås
Kontakt: Maria Lindén
E-post: maria.linden@mdh.se
www.mdh.se/forskning/inriktningar/inbyggda-system/ess-h

Plattformen som ska förebygga cyberattacker

Kristina Lundqvist, professor, Elisabeth Uhlemann, docent, Marjan Sirjani, professor och Mikael Sjödin, professor på Mälar­dalens högskola. Foto: Anders Forngren
Kristina Lundqvist, professor, Elisabeth Uhlemann, docent, Marjan Sirjani, professor och Mikael Sjödin, professor på Mälar­dalens högskola. Foto: Anders Forngren
I projektet Serendipity vid Mälar­dalens högskola studeras hur säkerhetskritiska system som styr tekniken i samhället kan få bättre skydd.
– Målet är att utveckla plattformsteknik som tål såväl buggar i systemet som cyberattacker, säger forskningsledare Mikael Sjödin.

Cyber Security är ett forskningsområde som vuxit i takt med samhällets datorisering. Även utmaningarna har blivit större. Dagens samhälle är uppbyggt på teknik och cyberattacker kan orsaka mycket skada. Traditionellt sett har lösningen handlat om att stänga av kommunikationen när systemet utsätts för en cyberattack. Men dagens affärskritiska system som säljs med argumentet att de fungerar 24/7 kan liksom flygplans- och autonoma bilkörningssystem inte stängas av när och hur som helst. De måste fortsätta fungera i alla lägen. Och det är här som Mikael Sjödin och hans forskargrupp kommer in i bilden.
– Vi har fått ett femårigt anslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning för att utveckla säkra och pålitliga plattformar för autonomi. Det övergripande målet är att förbättra skyddet mot cyberattacker i säkerhetskritiska system.

Hög produktionstakt
Arbetet startade för drygt ett år sedan. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Vi har fått ut 14 publikationer hittills, produktionen har kommit igång bra, konstaterar Mikael Sjödin.
Han berättar att forskningen inom Serendipity har en något annorlunda infallsvinkel på Cyber Security.
– Vi ser inte på cyberintrång som enbart en attack utan som ett feltillstånd som det borde gå att skydda sig mot, på samma sätt som det går att skydda sig mot andra ofrivilliga systemfel. Vårt mål är dels att förbättra enskilda produkter, dels att bidra till att skapa ett robust samhälle som kan stå emot attacker från brottslingar och angrepp från andra nationer.
Om fyra år räknar han med att projektet lett fram till en plattform för säkra inbyggda system.
– Plattform i detta sammanhang är en verktygslåda med tekniska lösningar som andra systembyggare kan ha nytta av. I lådan kan de plocka ut komponenter som de tycker passar till den egna applikationen och på så vis få ett säkert och robust system utan att själva behöva vara specialister på Cyber Security, fastslår Mikael Sjödin.

Mälardalens högskola, Cyber Security
Serendipity finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och innehåller tre delprojekt med fokus på kravhantering, modellering och upprätthållande av säkerhet även när system är under attack. Syftet är att förbättra skyddet mot cyberattacker i säkerhetskritiska system.

Mälardalens högskola
Box 883, 721 23 Västerås
Tel: 021-10 13 00
www.mdh.se

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Elflyg och inbyggda system lyfter vid Mälardalens högskola

Framgångsrika forskare. Från vänster Elisabeth Uhlemann, docent vid akademin för innovation, design och teknik, Emma Nehrenheim, professor i miljöteknik och Wasif Afzal, universitetslektor i datavetenskap. Foto: Per Groth
Framgångsrika forskare. Från vänster Elisabeth Uhlemann, docent vid akademin för innovation, design och teknik, Emma Nehrenheim, professor i miljöteknik och Wasif Afzal, universitetslektor i datavetenskap. Foto: Per Groth
Inbyggda system styr allt från hemelektronik till flygplan i realtid. De optimerar snabbhet, energianvändning och säkerhet.
– Forskning värd namnet utförs ofta i internationella samarbeten. Här finns dessutom en stor öppenhet för att släppa fram unga forskare och samarbeta tätt med samhället och industrin. Det är bara att titta på vad som görs här, säger professor Emma Nehrenheim vid Mälardalens Högskola.

Konstantinos Kyprianidis, professor i energiteknik.
Konstantinos Kyprianidis, professor i energiteknik.
Future Energy Center
Emma Nehrenheim leder ett forskningsprojekt om hur näringsämnen och koldioxid kan återvinnas i reningsverk. Hon är verksam inom Framtidens energi (Future energy) som är ett av den växande högskolans fokusområden. Inom det fältet är även kollegan Konstantinos Kyprianidis verksam. Den unge professorn med rötter i Grekland och erfarenhet från bland annat Rolls Royce flygmotorutveckling kombinerar industriell automation, digitalisering och flygutveckling. Han har en central roll i FUDIPO (fudipo.eu), ett av av många forskningsprojekt vid MDH med finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon 2020. I FUDIPO leder Konstantinos insatserna som gör att forskningsprojektets slutsatser kan demonstreras i drift.
– Det visar att vi får saker och ting gjorda. I det projektet är stora företag från hela världen inblandade. Alla är intresserade av automatiserade, självlärande system. Det kan vara hur förbränningen i en avfallsavläggning kan justeras automatiskt, beroende på bränslet. I ett annat stort projekt, DIAGNOSIS, forskar vi på hur en flygmotors drift kan justeras och optimeras i realtid, berättar Konstantinos som bland samarbetsföretagen nämner ABB, Airbus, SAAB, TUPRAS, Billerud/Korsnäs, Tieto, Mälarenergi, ESEM, Siemens Industrial Turbomachinery och MTT i Holland.

En designskiss över framtidens hybrid-elektriska flygmotor. Kan vara i produktion 2025–2030.
En designskiss över framtidens hybrid-elektriska flygmotor. Kan vara i produktion 2025–2030.
Embedded systems
Inom ett annat av högskolans fokusområden, inbyggda system (Embedded systems), är forskarna Elisabeth Uhlemann och Wasif Afzal internationellt verksamma tillsammans med studenter, kollegor och företag, från globala jättar som Bombardier till små teknikföretag.
– Vi har initierat ett stort projekt EU-projekt, SafeCOP (Safe Cooperating Cyber-Physical Systems using Wireless Communication) med 29 partners från sex olika länder. Här arbetar vi bland annat med säkra, uppkopplade fordonståg. Effektiva och säkra transportsystem är en utmaning världen över, men i alla projekt som berör automatiserade fordon är såväl företag som myndigheter och lagstiftare intresserade, säger Elisabeth Uhlemann och fortsätter:
– Där har vi ett helhetsperspektiv – vi ser vad som är bra för samhället som helhet och tar inte bara fram lösningar som enbart gynnar en enskild aktör. De inbyggda systemen ska kunna agera, och lära sig. Våra forskningsresultat hjälper både lagstiftare och standardisering. De ger säkrare och miljövänligare transportsystem för alla parter.
Just denna helhetssyn, och samhällseffekt, av forskningen vid Mälardalens högskola understryker Elisabeth Uhlemann som två av lärosätets stora fördelar. Wasif Afzal instämmer:
– Samverkan med internationella företag är väldigt viktigt för oss och betyder att vår forskning och våra studenter får en smidig koppling ut till världen utanför akademien. Vi har lätt att få gästföreläsare och våra studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden. Inbyggda system och automation är något alla tittar på idag och det märks.

Mikroalgbaserad aktivslamprocess (MAAS). Algerna tar koldioxid och näringsämnen och försörjer anläggningen med syre. Processen är utvecklad vid Mälardalens högskola.
Mikroalgbaserad aktivslamprocess (MAAS). Algerna tar koldioxid och näringsämnen och försörjer anläggningen med syre. Processen är utvecklad vid Mälardalens högskola.
Nära framtid
Forskningen inom inbyggda system och framtidens energi har fokus på användbara resultat cirka tio år framåt i tiden. Men för Emma Nehrenheim och hennes ambition att utvinna näring och kraft ur avfall känns det idag allt för långt bort. Ett exempel: varje år importerar Sverige 200 000 ton kväve i form av gödsel till jordbruksprodukter. Det läcker ut i vatten och mark genom spill.
– Vi måste vända det här nu, och det inte bara i Sverige. I forskargruppen har vi en doktorand som nyligen tillbringade tid vid MIT och andra som samverkar med ett universitet i Spanien för att förnya processerna vid reningsverken och återvinna näringen istället för att läcka den till omgivningen, säger Emma och avlutar:
– På högskolan har vi forskarteam med höga ambitioner och med hjälp av alla våra internationella kontakter kan vi göra skillnad innan det är för sent.

Mälardalens högskola
• 14 000 studenter. 900 medarbetare.
• Program inom ekonomi, hälsa, teknik och utbildning.
• Internationellt framstående inom framtidens energi (Future energy) och inbyggda system (Embedded systems).
• Nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor.
• Campus i Eskilstuna och Västerås.
www.mdh.se

www.mdh.se

Horisont 2020
Mälardalens högskola medverkar i ett tiotal europeiska projekt inom EU-kommissionens forskningsprogram Horisont 2020 och har i flera fall en ledande roll i dessa, i tre fall som koordinator med övergripande ansvar för hela projektet. För MDH motsvarar EU-projekten en verksamhet på cirka 100 miljoner kronor. Total projekt­volym ligger en bra bit över 1 miljard kronor.