Etikettarkiv: Långsiktighet

Treesearch – en del av vägen till den framtida bioekonomin

Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Nya material från skogen är en viktig pusselbit i en framtida bioekonomi, där vi lämnat vårt fossilberoende och övergått till förnybara råvaror. Forskningen har visat på stora möjligheter, men ökad forskning och kompetens behövs för att möta de utmaningar som finns.

Sverige är en av de ledande nationerna inom forskningen på nya material från skogen. Under de senare åren har flera uppmärksammade forskningsresultat gjorts, som det genomskinliga träet och världens starkaste biobaserade trådar. Samverkansplattformen Treesearch grundades från en gemensam insikt hos akademi och industri om behovet av en omställning till en ännu mer högteknologisk industri baserad på skogsråvara. Med samverkansplattformen Treesearch ska Sveriges forskning kring material och specialkemikalier från skogen stärkas genom bland annat ökad samordning och uppbyggandet av ny kompetens.
Treesearch startade 2017 och har som syfte att samordna och stödja den forskning som bedrivs inom området, öka interaktionen mellan industri och akademi runt forskningsfrågor samt att bidra till kompetensuppbyggnad genom utbildning av unga forskare som kan driva området framåt.
– Inom 10 år ska Treesearch ha tillgängliggjort 250 forskarutbildade doktorer för den svenska industrin inom allt från materialvetenskap, kemi och fysik till mekanik och elektronik. Den kunskap och kompetens dessa representerar är nödvändiga för att driva utvecklingen inom både akademi och industri. Treesearch är alltså med och skapar förutsättningar för den framtida bioekonomin, vilket är väldigt spännande, säger Daniel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen.

En långsiktig satsning
Verksamheten i plattformen samfinansieras av deltagande universitet, framträdande industriaktörer, forskningsinstitut, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och staten genom det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation och Vinnova.
Satsningen har ett unikt långsiktigt perspektiv, där parterna i ett första skede ingått avtal fram till 2028.
– Det är oerhört viktigt med långsiktighet i forskningssammanhang och det är fantastiskt att vi kan blicka så långt framåt.
– Hittills har Treesearch samlat över 250 forskare från akademi och industri, och över 60 pågående projekt har anslutit. Den största verksamhet som plattformen stöder är det mycket framgångsrika Wallenberg Wood Science Center, ett forskningscentrum inom nya material från skogen, med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som huvudfinansiär. Alla forskare och forskargrupper inom området har en självklar plats i plattformen och är välkomna att ansluta. Och det finns en stor vilja att samverka kring forskningen. Den viljan visades inte minst nu i maj, när vi hade vår första konferens om forskningen och resultat inom Treesearch. Konferensen samlade runt 200 deltagare, varav en fjärdedel från industrin. Det var oerhört värdefullt för att stärka våra nätverk och presentera olika framsteg.

Forskning för en hållbar framtid
Daniel berättar att forskningsområdet är viktigt ur flera perspektiv: dels ur samhällsekonomiskt perspektiv och dels ur miljöperspektiv. Skogsindustrin är en viktig arbetsgivare i Sverige och utgör en väsentlig del av landets export. Sett ur ett miljöperspektiv är det få råvaror som har större potential till klimatvänliga produkter, då skog binder koldioxid när den växer och är en förnybar råvara. Och än har forskarna bara skrapat på ytan av alla de möjligheter och material som finns att göra från skogen.
– Att nyttja naturens material bättre kan skapa stor samhällsnytta såväl som ekonomisk värdeökning. Forskningen kan bland annat leda till att vi i framtiden kan ersätta plastbaserade produkter och inom många områden helt övergå till förnybara råvaror. Visst finns det utmaningar, men den här typen av samverkan som vi får med Treesearch banar väg i arbetet mot att nå FN:s hållbarhetsmål och en framtida bioekonomi, konstaterar Daniel Söderberg.

Leder till forskningsgenombrott
BillerudKorsnäs är en av projektets viktiga samarbetspartner och har varit engagerade i Treesearch från ett mycket tidigt stadium. På frågan ”Vad ser du att Treesearch kan bidra med för skogsindustrin och varför har BillerudKorsnäs varit med att driva fram utvecklingen av Treesearch?” svarar vd Petra Einarsson:
– Vi på BillerudKorsnäs har varit starkt engagerade redan från idéstadiet och har idag ett flertal forskningssatsningar inom Treesearch verksamhet. Förutom forskningsgenombrott som bidrar till våra innovationer så förväntar vi oss också att det kommer fram forskningstalanger som vi kan rekrytera. Vidare ser vi att vi får ett mer fokuserat och strategiskt samarbete med offentliga forskningsfinansiärer när en industriell sektor går ihop och talar om vilka områden som är viktigast för oss.


Tahani Kaldéus, forskare på Treesearch. Foto: Thomas Henrikson
Tahani Kaldéus, forskare på Treesearch. Foto: Thomas Henrikson

Treesearch
Treesearch är en samverkansplattform för forskning och kompetensuppbyggnad för nya material från skogen. Plattformen är en nationell satsning där akademi, industri, privata stiftelser och staten skapar en världsledande öppen forskningsmiljö för framtidens bioekonomi.
Treesearch samordnar och stödjer forskningen på nya material från skogen. Alla forskare och projekt vid svenska universitet kan ansluta och ta del av Treesearch. Wallenberg Wood Science Center utgör kärnan i den forskningsverksamhet som nyttjar plattformen.

Treesearch
E-post: info@treesearch.se
www.treesearch.se

Forskning för en fossilfri framtid

Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stål- och metallindustrin är en grundpelare för Sveriges välstånd och det är avgörande att den behåller sin konkurrenskraft i omställningen till en hållbar ekonomi. Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut, vars mål är fossilfri metallframställning, från gruva till återvinning.

– Det är en otroligt spännande och utmanande uppgift, som kräver forskning och innovation i den absoluta framkanten. Stålindustrin står inför en mycket stor omställning de kommande decennierna, säger Pontus Sjöberg, nytillträdd vd för Swerim.
Institutet utför industrinära uppdragsforskning och har laboratorier i Stockholm och Luleå. Där erbjuder man avancerade, kundanpassade testbäddar och demonstrationsmiljöer för att utveckla och verifiera olika råmaterial och metallurgiska processer och optimera slutprodukterna. Swerim har cirka 190 anställda, varav flertalet är forskarutbildade och/eller har lång industriell erfarenhet. Institutet har omfattande nätverk både i Sverige och internationellt och kunder från hela världen. Det övergripande målet är en metall- och stålindustri som är helt fossilfri, koldioxidneutral och cirkulär senast 2045.
– Vi har en stark helhetssyn och vår forskning spänner över varje moment i hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Det gäller allt från hur man utvinner metaller i gruvindustrin till tillverkningsprocesser, optimerade slutprodukter och till sist hur alla delar av produkterna kan återvinnas när deras livscykel är slut. Hållbarhet och den cirkulära ekonomin genomsyrar all vår forskning och utveckling, berättar Pontus Sjöberg.

Omfattande verksamhet
Swerim har en bred verksamhet och ett stort antal pågående forskningsprojekt. På anläggningen i Luleå pågår till exempel omfattande forskning om gasreformering, där CO2-utsläpp fångas upp och separeras för att därefter återanvändas, bland annat i form av metanol, som används till fartygsbränsle. Ett stort projekt på anläggningen i Stockholm är additiv tillverkning eller 3D-printing. Där används lager på lager av metallpulver som med hjälp av laser formas till komplexa konturer i olika produkter. Det är ett sätt att skapa starkare och lättare produkter, som kräver mindre råmaterial och är mer energieffektiva i såväl tillverkning som transport. Det många inte känner till är att 25 procent av den globala marknaden för metallpulver som används för additiv tillverkning produceras i Sverige.
– Det sker en enormt snabb utveckling på det här området och svensk teknologi ligger i framkant. Material­utveckling och forskning om hur metalliska material beter sig i olika applikationer är ett stort och viktigt område för Swerim. Den här kunskapen ger möjlighet att designa material som har de optimala egenskaperna för den specifika tillämpningen, förklarar Pontus Sjöberg.

Förädlade produkter
Svensk stål- och metallindustri är kända för sina specialiserade och högt förädlade produkter. Forskningen på Swerim är anpassad efter detta och hjälper industrin att behålla sin konkurrenskraft och höga produktkvalitet. Som forskningsinstitut utgör Swerim en länk mellan grundforskningen och den industriella tillämpningen. Det finns också en betoning på branschöverskridande forskning med andra institut.
– Det ger korsbefruktning och synergier. Ett exempel är forskning om hur restprodukter från skogsindustrin kan komma till nytta inom metallurgi, berättar Pontus Sjöberg.

Stora investeringar
Han betonar att långsiktiga spelregler och kloka ekonomiska incitament krävs från regering och riksdag för att metall- och stålindustrins arbete mot fossilfrihet också ska vara ekonomiskt hållbart. Omställningen till fossilfrihet kräver enorma investeringar och det är avgörande att dessa kan göras utan att den svenska industrins konkurrenskraft hotas.
– Vi arbetar med ett långt perspektiv, hur metall- och stålindustrin kommer att se ut om tio, tjugo år. När olika innovationer implementeras avgörs till stor del av industrin och de konkurrensmässiga villkoren.
Pontus Sjöberg tillträdde som vd för Swerim i februari, i samband med att två tidigare metall- och materialforskningsinstitut slogs ihop. Han är teknologie doktor i metallurgi från KTH och kommer närmast från befattningen som produktionschef på Vitkovice Steel i Tjeckien. Pontus Sjöberg har även lång erfarenhet av svensk stålindustri, bland annat på Sandvik och SSAB. Han har också forskat ett år i Japan. Nu ser han fram emot att driva utvecklingen av svensk stål- och metallindustri.
– Swerim är en ledande aktör som bedriver internationellt erkänd forskning. Det är väldigt roligt att få vara med och bygga upp verksamheten och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig industri.

Swerim
Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metall­er och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Vi vill stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Vår vision är en fossilfri och cirkulär industri. Swerim har testanläggningar i Luleå och Stockholm och ägs till 80 procent av industrin och 20 procent av svenska staten genom RISE, Research Institutes of Sweden.
www.swerim.se

Goda samarbeten är viktiga för långsiktig forskning

Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
En stor andel av aktörerna inom industrin har fortsatt valt att satsa på interna forskningsavdelningar, men Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt är genom fördjupade samarbeten med akademin.

Med en så bred produktportfölj som vår skulle det bli både för kostsamt och för komplext att ha sin forskning inom företaget, något som blir tydligt när man väger för- och nackdelar med att satsa på samverkan. Därför har vi valt att integrera forskningsfrågorna i vår ordinarie utvecklingsorganisation och etablera samarbeten med forskningsmiljöer på universitet och högskolor runt om i Sverige, berättar Pontus de Laval.
Han poängterar att dylika samarbeten kan bli avgörande för industrins framtida konkurrenskraft, inte minst på grund av att huvuddelen av aktörernas kompetensförsörjning kommer från universitet och högskolor.
– Samarbeten blir därmed viktiga både ur rekryterings- och ur kompetensperspektiv, men även som ett sätt att hålla koll på var forskningsfronten ligger, så att vi kan hålla oss à jour.

Driver internationella samarbeten
Saabs samarbeten med akademin omfattar både små och stora projekt inom allt från elektromagnetisk fältteori, datavetenskap, radar- och sensorverksamhet till strukturell mekanik, energiteknik och hur man kan effektivisera utvecklingen av nya stridsflygplan.
– Det bästa verktyget för samverkan är industridoktorander, något vi verkligen har tagit fasta på genom att låta vår personal ha chansen att doktorera på arbetstid. Grundregeln är att man doktorerar under omkring 80 procent av sin tid och ägnar resterande 20 procent åt ordinarie arbete för att inte tappa sina nätverk och sin koppling till verksamheten. För att ha insikt i relevanta frågeställningar är det lämpligt att ha några års erfarenhet innan man söker en sådan position.
För närvarande har Saab 36 industridoktorander runt om i Sverige. Utöver dem har försvars- och säkerhetsföretaget knutit ett dussintal adjungerade professorer till sig, vilkas arbetsfördelning är en spegling av industridoktorandernas – cirka en dag i veckan tillbringas ute i akademin och övrig tid tillbringas med aktuella utvecklingsprojekt hos Saab.
– Idag tittar vi på att etablera fler samarbeten även utanför Sverige. Det beror dels på att vi på senare år kraftigt har utökat våra affärer internationellt och dels på att det finns ett uttalat intresse för att vi ska etablera oss starkare i flera av de länder där vi har verksamhet.

Banbrytande teknologier
Såväl KTH och Chalmers som Linköpings och Lunds universitet tillhör Saabs samarbetspartner. Därutöver driver företaget också forskningsprojekt i samråd med Försvarshögskolan. Dessutom har Saab nyligen stärkt sitt redan existerande forskningssamarbete med Aaltouniversitetet i Helsingfors avseende långvarig forskning inom sensorteknik samt tecknat samarbetsavtal med Nanyang Technological University i Singapore, Asiens främsta universitet och ett av de tio bästa i världen.
– Det handlar i många fall om helt banbrytande teknologier; ett exempel är Wallenbergsstiftelsens 3 miljarder kronor stora satsning på automation och AI, som är den största forskningssatsningen i Sverige idag. Där tar vi bland annat fram demonstrations­arenor för att kunna testa den allra senaste teknologin tillsammans med forskarna. Ett annat är industriforskningscentrumet SMaRC (Swedish Maritime Robotics Centre), som finansieras av SSF och vars mål är att utveckla nästa generations undervattensrobotik.

Angeläget med långsiktighet
Saab är i dagsläget involverade i 50-60 olika forskningsprojekt, något som stöttas av såväl Saabs vd Håkan Buskhe som styrelseordförande Marcus Wallenberg. Båda uppmuntrar långsiktighet och Pontus understryker att det inte på någon nivå inom företaget finns någon upplevd konflikt mellan grundforskning och tillämpad dito.
– Vi vill och kan visa på praktisk nytta och konkreta resultat, men utan grundforskning får vi ingen tillämpad forskning. Det framförs ibland kritik mot industrins inverkan på akademin i forskningssammanhang, men vi har snarare sett att både kvaliteten och engagemanget ökar. Det borgar för fortsatt innovativ forskning, avslutar han.

Strategisk samverkan för ökad konkurrenskraft

Foto: Patrik Svedberg
Foto: Patrik Svedberg
Jönköping University satsar stort på forskning och utbildning inom kunskapsintensiv produktframtagning genom sin miljö SPARK. Fyra storföretag har valt att följa med på resan och ingår nu strategiska partnerskap med lärosätet och SPARK.

– För oss blir det här starten på ett mer långsiktigt och strategiskt samarbete med Jönköping University, säger Roger Blezell, platschef vid Scania Oskarshamn, ett av de företag som nu väljer att fördjupa sin samverkan med högskolan. De tre andra företagen är Husqvarna, Kongsberg Automotive och Fagerhult.
Jönköping University driver sedan ett drygt år forsknings- och utbildningsmiljön SPARK. Ett av miljöns mål är att vara ett stöd för industrin i deras utveckling av mer kunskapsintensiva produkter och processer.
– Samverkan och samproduktion är centralt i allt vi gör, och med de strategiska partnerskapen får vi möjlighet att jobba mer långsiktigt tillsammans med företagen för att utveckla både forskning och utbildning, säger Mats Jackson, programchef för SPARK.

Partnerskap på god grund
De företag som nu knyter tätare band med lärosätet och SPARK har sedan tidigare mycket goda relationer med Jönköping University, bland annat genom forskningsprojekt och genom att studenter från högskolan gör sin praktik eller examensarbete i deras verksamheter.
– Vi har positiva erfarenheter av att jobba med högskolan och ser nu fram emot att utveckla vårt samarbete ytterligare, säger Andreas Rangert, VP Product Management & Development vid Husqvarna. Det är till stor nytta för oss att ha kunskap och kompetens så nära vår enhet i Huskvarna, där vår största avdelning för produktutveckling är belägen, fortsätter han.
Ahmad Mansouri, Senior Engineering Manager på Kongsberg Auto­motive, menar att teknikbolag som vill ligga i framkant behöver en bra samverkan med akademin:
– Forskningen är en grundsten i arbetet med att få fram nya innovationer. Det är också viktigt för vår framgång att få in rätt kompetens med rätt utbildningar samt att kunna ge vår personal relevant vidareutbildning. Samarbetet med Jön­köping University stärker därför våra möjligheter att förbli konkurrenskraftiga.

Jönköping University – SPARK
SPARK är en tioårig satsning för att profilera Jönköping University inom kunskapsintensiv produktframtagning. Genom att stödja utvecklingen av ett ökat kunskapsinnehåll i produkter och processer bidrar SPARK till en stärkt konkurrenskraft hos svensk industri. Satsningen stöds av KK-stiftelsen.
Läs mer om SPARK på www.ju.se/spark

SPARK
Jönköping University
Box 1026, 551 11 Jönköping
E-post: info.spark@ju.se