Etikettarkiv: Forskning

Stöder hållbar utveckling

Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Magnus Bergström

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!

Om Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med cirka 700 miljoner kronor årligen – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskning i samhället
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt
• Premierar ny och möjliggörande teknologi
• Bidrar till att bygga forskningens infrastruktur

Måste bli attraktivt för internationella forskare

Lars Hjälmered, moderaternas talesperson för högre utbildning och forskning. Foto: Axel Adolfsson
Lars Hjälmered, moderaternas talesperson för högre utbildning och forskning. Foto: Axel Adolfsson

Fem frågor till Lars Hjälmered, moderaternas talesperson för högre utbildning och forskning samt andre vice ordförande i utbildningsutskottet.

Vilken är den största utmaningen just nu för Sverige att bli ett världsledande forskningsland?
– Den stora utmaningen nu är att andra länder har kommit ikapp oss. Bortom corona och krig har konkurrensen hårdnat, och ekonomin växer i fjärran östen med Kina i spetsen. Det oroar mig att 5G blev tillgängligt i Sverige först nyligen medan det funnits på den kinesiska marknaden i flera år. Digital och artificiell teknik är typexempel på områden som ledande forskningsnationer måste vara bäst på.

”Förutom att investera mer pengar i både företag och universitet måste det också bli attraktivt för internationella forskare att komma hit.”

Vilka prioriteringar är nödvändiga på kort sikt?
– Vi behöver satsa mer pengar på forskning men också förändra tilldelningen av resurser till universiteten. Som det är nu får lärosätena bestämma för mycket över anslagen och vilka doktorandtjänster som ska tillsättas. Moderaterna menar att Vetenskapsrådet, och andra forskningsråd, ska dela ut en större del av pengarna till fri forskning som forskarsamhället efterfrågar.

Hur vill ni stärka Sverige som uppfinnarland?
– Förutom att investera mer pengar i både företag och universitet måste det också bli attraktivt för internationella forskare att komma hit. Här kan vi förenkla migrationsvillkoren och se över beskattningsregler. Kringvillkoren för medföljande familjemedlemmar är en viktig fråga för att locka hit enskilda individer.

Vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Politiker ska inte bestämma vilka områden det ska forskas på, även om det finns skäl att peka ut medicin och teknik utifrån samhällsnyttoaspekten. Vår stolta svenska historia när det gäller just tekniska och medicinska framsteg är en följd av entreprenörskap – inte politiska beslut.

Hur kan samverkan med näringslivet stärkas och bli bättre?
– Det finns många svar på den frågan, givet vilket forskningsområde vi pratar om. Generellt behöver lärosätena bli bättre på att bjuda in näringslivet i både undervisning, praktik, uppsatsskrivande och högre forskning. Det skulle höja den vetenskapliga kvaliteten.

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Samverkans­forskning – nyckelfaktor för SSAB

Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson
Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer.
– Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forsknings­strategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB.

Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi.
– För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge i både det svenska och finska systemet, berättar Eva Petursson.
Ett aktuellt projekt som närmast kan ses som ett skolexempel på samverkansforskning är Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall i syfte att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik.
– Hybrit är ett stort och ambitiöst projekt som ingen av oss inblandade aktörer hade kunnat genomföra var för sig.
Eva Petursson lyfter även fram metallforskningsinstitutet Swerim som en utmärkt plattform för forskningssamverkan.
– Vi är involverade i flera olika partnerskap inom Swerim där vi inspireras och får in nya tankar, kompetenser och utrustning med hjälp av externa partners som kan vara såväl kollegor i branschen som andra stålföretag och slutanvändare av våra produkter.

”För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge.”

Svår ekvation
Just nu rasar Coronapandemin över världen, en kris som satt stora spår hos SSAB.
– Många medarbetare, även inom forskningsorganisationen, är korttidspermitterade. De långsiktiga FoU-satsningarna går på sparlåga i väntan på bättre tider.
Eva Petursson konstaterar vidare att ekvationen där SSAB, likt andra bolag, bidrar med 50 procent av finansieringen i samverkansprojekt med akademin, är svår att få ihop när många nyckelpersoner plötsligt arbetar halvtid.
– Jag tycker att 50/50-systemet i grunden är en bra lösning men just nu råder tuffa tider och det vore önskvärt om staten, som temporär åtgärd, kunde gå in med en större andel till finansieringen. På så sätt skulle samverkansforskningen som sker på universitet och institut kunna upprätthållas.

25 år av nyttig forskningsfinansiering

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
I år fyller Stiftelsen för strategisk forskning 25 år. Drivkraften har hela tiden varit att finansiera forskning av högsta kvalitet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvär­vetenskaplighet är grundpelare.

Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.

Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.

Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och in­novation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.

Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stiftelsen tilldelades då sex miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet uppgick kapitalet till drygt tio miljarder kronor, samtidigt som SSF genom åren har delat ut 14 miljarder kronor i forskningsstöd till 1 700 projekt. SSF stödjer högkvalitativ forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som har potential att nyttiggöras inom svensk industri och samhälle.

Alla tjänar på forskning i världsklass

Matilda Ernkrans, forskningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, forskningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
En viktig anledning till att Sverige blivit en framstående forskningsnation är att forskningen alltid kvalitetsgranskas, något som måste säkerställas även för framtiden. Alla tjänar på att vi har en forskning i världsklass, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Som ny forskningsminister har Matilda Ernkrans hamnat mitt i hetluften. Den pågående Styr- och resursutredningen, Strut, debatteras flitigt och har bland annat anklagats för att vara en partsinlaga från lärosätesledningarna och att den försummat ta in perspektiv från forskarkollegium och avnämarsida. Forskningsministern säger sig vara medveten om att det finns olika synpunkter på hur lärosätenas verksamhet ska styras och finansieras.
– Högskolesektorn spelar en avgörande roll för hur vi får fram ny kunskap inom forskningen och är väldigt viktig för svensk kompetensförsörjning. Förväntningarna på Strut, både bland lärosäten och externa aktörer, är höga och åsikterna många.
Av den anledningen har Struts betänkande skickats på en bredare remissrunda.
– Därtill har jag initierat och genomfört ett antal rundabordssamtal med bland annat representanter från arbetsmarknadens olika parter för att få in fler synpunkter.

Måste granskas
Ett omdiskuterat förslag i Strut är att bas­anslagen ska öka på bekostnad av råds- och konkurrensutsatt forskningsfinansiering, utan kvalitetskrav och styrning av resurstilldelning. På frågan om det inte är rimligt att ställa krav på att skattefinansierad verksamhet följs upp och kvalitetsgranskas, svarar Matilda Ernkrans att det absolut är rimligt.
– En orsak till att vi har lyckats hålla så hög kvalitet i svensk forskning är just att den alltid kvalitetsgranskas. Forskningsfinansiärerna granskar och bedömer alla ansökningar innan de finansieras. Även forskningsanslagen som går till universitet och högskolor fördelas efter kvalitetsmått för att främja den forskning som håller högst kvalitet.

Samverkan
För att Sverige ska vara en fortsatt ledande forskningsnation framhåller Matilda Ernkrans att alla måste hjälpas åt för att säkra tillgången till forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur i världsklass.
– Både nuvarande och flera regeringar före oss har riktat satsningar mot områden som kan lösa samhällets utmaningar, och Sverige har idag ett 40-tal forskningscentrum med fokus på strategiska forskningsområden. I kommande forskningsproposition måste vi se över dessa satsningar och bedöma om det behövs ytterligare insatser för att främja kvaliteten i dem.
Om tio år ser Matilda Ernkrans framför sig ett Sverige som har en fortsatt framstående plats bland världens främsta forskningsnationer.
– Vi behöver mer forskning och kunskap för att kunna möta de stora samhällsutmaningarna, men även för att vi är ett land som vill konkurrera med kunskap och kompetens och inte med låga löner. Det är också viktigt att vi i framtiden kan erbjuda högre utbildning och forskning i hela landet och att alla lärosäten kan utbilda kvalificerad personal till näringsliv, välfärd och offentlig sektor eftersom det bidrar till företagsamhet och samhällsservice i hela Sverige.

Samverkan nyckeln till framtidens lösningar

Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Snart sagt alla sektorer står inför stora förändringar de kommande åren. Innovativ FoU och nära samverkan mellan samhälle, industri och akademi är avgörande för att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft.
– Det är i gränssnittet mellan olika discipliner som vi hittar framtidens lösningar, säger Jonas Gustavsson, vd på ÅF.

ÅF levererar lösningar för ett brett spektrum av verksamheter inom industri, energi och infrastruktur, och inom samtliga områden sker idag stora, disruptiva förändringar. Digitalisering, robotisering, elektrifiering och annat transformerar i grunden hur vi bygger våra städer, tillverkar produkter och utför tjänster. Samtidigt blir kraven på hållbarhet, såväl miljömässig som social, allt högre.
– Inom alla verksamheter måste man ta höjd för att skapa lösningar som håller och är relevanta om tio, tjugo eller trettio år. Då gäller det att tänka innovativt och tvärvetenskapligt och angripa utmaningar utifrån olika perspektiv, utan att fastna i ett silotänkande. Forskning och utveckling i framkant är avgörande för att Sverige och svenska företag ska behålla en ledande position, säger Jonas Gustavsson.

Medvetenhet i Sverige
Han tycker att Sverige generellt står sig väl i en internationell jämförelse. Ingenjörsutbildningarna i landet håller hög nivå, och det finns en stark medvetenhet om behovet av omställning och utveckling inom olika sektorer.
– Vi ser en snabb digitalisering och utveckling av processer och produkter inom traditionella bas- och tillverkningsindustrier. Inom stadsbyggnad pågår en stark urbaniseringstrend, vilket kräver ett stort mått av nytänkande för att skapa smarta, energieffektiva städer, där människor trivs. Dessutom har Sverige en rad framstående företag inom it och telekom, som bygger på stark FoU. Och man ska inte glömma fordonsindustrin, som verkligen driver forskning och utveckling av nya lösningar som även kommer andra sektorer tillgodo, säger han.
Jonas Gustavsson, som i grunden är maskiningenjör med examen från Luleå tekniska universitet, övervägde själv en forskarbana, men tackade i slutändan nej till en doktorandtjänst för att istället satsa på en karriär i industrin, bland annat på ABB och Sandvik. Han tillträdde som vd för ÅF för två år sedan.
– Jag älskar att grotta ner mig i beräkningar och rapporter och bär nog på en ”nördgen”, som gillar det riktigt smala och djupa. Men jag blev istället generalist och kan i den rollen driva förändringsarbete och skapa nätverk och samarbeten för FoU, säger han.

Komplexa lösningar
Som en ledande aktör i konsultbranschen har ÅF under senare år alltmer gått från att hjälpa kunder med specifika lösningar till att leverera hela projekt och koncept. Det handlar ofta om mycket komplexa och mångfacetterade helhetslösningar, som kräver innovativt tänkande över disciplingränserna. Därför är det viktigt att bygga starka nätverk för FoU och att samverka med andra aktörer i samhälle, näringsliv och akademi, menar Jonas Gustavsson. Bland annat har ÅF ett forskningsprojekt om trafikplanering i samarbete med professor Claes Tingvall vid Uppsala universitet, samt ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt med Volvo för att utveckla högkapacitetstransporter.
ÅF har även en stiftelse, ÅForsk, för finansiering av forskning och utveckling. Stiftelsen är huvudägare i ÅF och har sedan starten 1985 delat ut cirka 460 miljoner kronor i forskningsanslag och stipendier. I styrelsen sitter bland annat representanter för IVA.
– Det blir allt viktigare att spela en aktiv och tydlig roll, både inom olika nätverk och som självständig aktör. FoU är generellt ett område med hög prioritet, där ÅF nu lägger allt mer tid och kraft, säger han.

Kompetensförsörjning
En av de viktigaste framtidsfrågorna är kompetensförsörjningen. För att locka till sig talanger är det viktigt att kunna erbjuda industridoktorandtjänster och karriärvägar för specialister samt att visa på möjligheterna att arbeta gränsöverskridande och kreativt, framhåller Jonas Gustavsson:
– För ÅF handlar detta om allt från att bidra till och delta i avancerad forskning och utveckling till att tydliggöra vår roll för studenter och elever på gymnasier och högstadier, inte minst tjejer. Millenniegenerationen vill arbeta på innovativa, värderingsstyrda arbetsplatser där man utvecklar morgondagens hållbara lösningar. Då är FoU centralt.

Kvalitet måste genomsyra hela processen

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
– Forskning har aldrig haft så stora möjligheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplig kvalitet och utvärdering. Vi måste ha ett system där kvalitetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning, och är den enda externa finansiären som stödjer fri grundforskning inom alla ämnesområden. Ett viktigt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fri, nyfikenhetsdriven forskning i kombination med hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska kunna vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.
– Motsatsen till ”fri” i det här sammanhanget är ”styrd”. Då handlar det oftast om forskning som ska fylla kunskapsluckor inom redan kända områden. Men Einstein tog inte fram sin relativitetsteori på uppdrag av någon annan. Detta är naturligtvis ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas i en process där forskaren har sin frihet att tänka och utveckla idéer.
Viktigt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forskning kvalitetssäkras.

Finns potential
Tillgång till forskningsinfrastruktur är en annan förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. Vetenskapsrådet finansierar anläggningar både i och utanför Sverige.
– Vi betalar till exempel Sveriges andel i CERN och andra internationella forskningsinfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blivit en utmaning. Vi lägger mer och mer pengar på internationella forskningsanläggningar och får allt mindre pengar över till att finansiera de nationella.
Framtiden för svensk forskning tycker han ändå ser ljus ut.
– Sverige lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forskning. Med ett större fokus på kvalitet i hela processen finns alla förutsättningar att utvecklas och bli en ännu bättre forskningsnation, fastslår Sven Stafström.

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Katja Petzold tänjer på gränserna inom RNA-forskning

Katja Petzold, Associate Professor vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Katja Petzold, Associate Professor vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Katja Petzolds forskargrupp använder sig av bland annat NMR (nukleär magnetresonans) och andra biofysiska tekniker för att undersöka den molekylära mekanismen bakom hur RNA förändrar sin struktur för att uppnå nya funktioner och för att utveckla metoder som ger svar på dessa frågor.

Då funktionerna hos RNA kartläggs öppnas dörrar för unika nya behandlingsmetoder och riktade läkemedel.
– Jag var en del av den första forskargrupp som lyckats påvisa exciterade tillstånd i RNA och visat att det är avgörande för dess funktion. Idag arbetar min egen forskargrupp med två huvudsakliga system: microRNA 34a och ribosom- RNA. Fram tills nyligen har man enbart kunnat få korta glimtar av molekylerna, och därmed har vi inte kunnat studera deras funktioner eller rörelser. Men de metoder vi har utvecklat ger oss helt nya möjligheter; nu kan vi granska hur RNA reglerar hela organismer, baserat på vilken struktur de antar, berättar Katja.

Forskar på den levande cellen
De senaste åren har Katja fått flera omfattande anslag för sin forskning, bland annat från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och från Stiftelsen för strategisk forskning, vilket har gjort det möjligt för forskargruppen att ta avsevärda kliv i sitt arbete.
– Kan vi påverka RNA-molekylers rörelse kan vi också reglera deras funktion. Fram tills för ett par år sedan studerade vi RNA-dynamiken i vattenlösningar, men tack vare dessa anslag har vi vågat ta nästa steg – idag är vår forskning inriktad på den levande cellen och det är ett enormt framsteg.

Har gjort stora framsteg
Än så länge har bristen på fullgoda metoder lagt hinder i vägen för forskargruppen, men detta har snarast sporrat forskarna till att öka sina ansträngningar att utveckla verktyg som ger bättre information.
– Vi har fått tänja på gränserna. Ett exempel är att kombinera NMR med andra metoder för att orsaka rörelse hos RNA för att få större detaljrikedom och nå utanför dagens ramar. Vi har redan gjort stora framsteg och fått intressanta resultat, men det finns mycket kvar att uppnå. Vi vet till exempel ännu inte exakt hur microRNA påverkar mRNA eller hur ribosom-RNA rör sig, och heller inte hur manipulering av deras rörelser med nya läkemedel kan påverka bakterier utan att påverka mitokondrier. Det är frågor som vi hoppas få svar på genom denna forskning, avslutar Katja.

KI – Petzold Lab, RNA-struktur
Katja Petzold är Assistant Professor vid Karolinska Institutet och Ragnar Söderbergforskare i medicin. Hon är verksam vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Biomedicum. 2016 fick hon som en av Framtidens forskningsledare ett anslag från SSF på 12 miljoner kronor, något som möjliggjort stort avancemang för hennes forskargrupp.

Katja Petzold
E-post: katja.petzold@ki.se
www.petzoldlab.com