Etikettarkiv: Digitalisering

Hållbar digital transformation i fokus på AFRY

Sara Lindstrand, Director of Sustainability på AFRY. Foto: Johan Marklund
Sara Lindstrand, Director of Sustainability på AFRY. Foto: Johan Marklund

Digitalisering öppnar upp för helt nya möjligheter i arbetet för en hållbar framtid. Samtidigt skapar den snabba utvecklingen nya utmaningar. AFRY arbetar ur ett holistiskt perspektiv för att tillvarata digitaliseringens potential inom ett brett spektrum av sektorer.

Digitalisering uppskattas kunna minska de globala utsläppen med 15 procent, vilket är en tredjedel av de minskningar som måste göras fram till 2030. En helt avgörande del av omställningen är att skapa nya affärsmodeller och processer inom industrin och då framför allt i de branscher som är mest utsläppstunga.
– Digitalisering är en väldigt kraftfull möjliggörare, som verkligen kan driva transformationen mot ett hållbart samhälle. De företag som fortfarande står i startgroparna för digital transformation är många gånger också de som står för de största klimatutsläppen, så det finns väldigt mycket att vinna. Här gäller det att göra rätt från början, så att vi inte skapar nya utmaningar utan i stället accelererar processer med signifikant positiv påverkan, säger Sara Lindstrand, Director of Sustainability på AFRY.
– Det gäller också att lagstiftningen håller jämna steg med den snabba utvecklingen, tillägger hon.

Driver digitaliseringen framåt
För att kraftsamla kring digitaliseringens potential har AFRY startat en ny division, AFRY X, som erbjuder tjänster och rådgivning inom digitalisering, cybersäkerhet, AI (artificiell intelligens), IIoT (Industrial Internet of Things) och design. AFRY X utvecklar lösningar för smarta, effektiva och hållbara processer och affärsmodeller i alla de sektorer där AFRY är verksamt. Det gäller såväl teoretiska modeller som praktiska lösningar att använda i drift.
– Vi har djup och bred kunskap om innovationsprocesser i alla våra sektorer och vi tar fram digitala erbjudanden som är anpassade för varje sektors behov. Samtidigt arbetar vi holistiskt och ser att lösningar ofta kan appliceras brett, så det finns synergier mellan olika sektorer när vi utvecklar lösningar, förklarar Sara.

Livscykelperspektiv
Det holistiska tänkandet genomsyrar verksamheten på AFRY på flera sätt. Bland annat ser bolaget alltid till livscykelperspektivet samt till att både positiv och negativ påverkan ska tas i beaktande. En viktig aspekt är att den digitala infrastrukturen är hållbar ur såväl ett miljömässigt som ett etiskt och socialt perspektiv.
– Den digitala teknologin använder många sällsynta metaller och det gäller att veta hur de tagits fram och var de kommer ifrån. Vissa digitala tillämpningar är också i sig energiintensiva och den digitala sektorn riskerar att få ett stort klimatavtryck. Vi ser alltmer att de stora aktörerna strävar efter att etablera sig på rätt plats och använda förnyelsebar energi till sina serverhallar, säger Sara.
AFRY har en lång tradition av att driva och medverka i forskning och utveckling. Bland annat är stiftelsen Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag, AFRYs största delägare. Företaget har dessutom nära samarbeten med en rad organisationer, exempelvis Gapminder och Norrsken Foundation, för att bidra till en faktabaserad världsbild och driva innovationsarbete. Som medlem i Exponential Roadmap Initiative verkar också AFRY för att implementera och sprida kunskap om forskningsbaserade lösningar för exponentiell klimatomställning i linje med 1,5-gradersmålet.
Hållbarhet, digitalisering och samverkan löper som en röd tråd i företaget och arbetet spänner över allt från digitalisering i industrin, energisystemet och smarta bostäder till hur vi planerar våra städer för att skapa goda livsmiljöer för människor runt om i världen. Ett exempel på ett erbjudande är AFRY Smart Forestry, där ett hållbart skogsbruk är i fokus. Med hjälp av drönare och satellitdata kan en digital tvilling av skogen skapas och genom simulering och smarta lösningar för precisionsskogsbruk kan såväl klimatnytta, biodiversitet och finansiell avkastning optimeras.
– Skogen är en av våra allra viktigaste naturtillgångar, såväl för klimatet som den biologiska mångfalden, och inom skogsbruk finns det en enorm potential att accelerera omställningen till ett hållbart samhälle, framhåller Sara. Det är väldigt spännande att inom våra olika sektorer driva på för att öka kunskapen och hitta nya processer för ökad hållbarhet genom digitala verktyg.

AFRY är ett internationellt företag inom teknik, design och rådgivning. 17000 experter inom infrastruktur, industri och energi som arbetar över hela världen för att skapa hållbara lösningar för kommande generationer.

Klicka här för att läsa mer om AFRY X

AFRY

AFRY i korthet:
• AFRY skapar hållbara teknik- och designlösningar.
• Årsomsättningen uppgår till cirka 20 miljarder kronor.
• Vision: Making Future
• Affärsidé: We accelerate the transition towards a sustainable society

afry.com

Digital suveränitet och energieffektivitet avgörande

Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

Den snabba digitaliseringen skapar stora möjligheter, men gör också samhället sårbart. Svagheter i eller angrepp mot den digitala infrastrukturen kan få katastrofala följder för hela samhället. Behovet av mer energieffektiva digitala lösningar blir dessutom alltmer uppenbart.

Dagens digitala omställning är närmast att jämföra med paradigmskiftet från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, och potentialen är enorm. Detta har visat sig inte minst under den pågående pandemin, när digitalisering har möjliggjort hemarbete och att samhällsviktiga verksamheter har kunnat upprätthållas.
IKT, informations- och kommunikationsteknik, är en förutsättning för samhällets digitalisering, men den är känslig för störningar. Det kan handla om brister i prestanda eller säkerhet så att andra aktörer kan påverka eller få kontroll över vitala sektorer. Med begreppet ”digital suveränitet” menas en stats eller organisations förmåga att kontrollera och skydda den digitala infrastruktur man är beroende av.

Aggressiva stormakter
En stor utmaning är därför att skapa säkra och robusta IKT-system och värna den svenska digitala suveräniteten, både gentemot digitala jätteföretag och alltmer aggressiva stormakter. USA och Kina är mycket aktiva med att säkra den egna nationella digitala suveräniteten och driva nationella intressen. Detta agerande kan även vara ”förpackat” i digitala produkter och tjänster på den internationella marknaden.
– IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet. Det är en de viktigaste angelägenheterna inom det europeiska samarbetet och för Sverige som land, säger Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
– Osäkra leveransvägar gör svensk sjukvård sårbar, vilket syns tydligt nu under coronapandemin. För digital suveränitet gäller detsamma – vi måste ha kontroll över och garanterad tillgång till viktiga komponenter, och veta att systemen fungerar. Det borde vara lika självklart som att vi har kontroll över annan infrastruktur som transportnät och elnät, som ju dessutom kontrolleras av den digitala infrastrukturen.

IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet

Prioriterat men energislukande
Eftersom IKT är av stor strategisk relevans för Sverige är det också ett av SSF:s prioriterade områden och totalt satsas cirka 1,2 miljarder kronor på excellent, långsiktig IKT-forskning. SSF:s övergripande IKT-mål är en kontinuerlig digital beräkningsinfrastruktur där data effektivt kan omformas till kunskap. Det pågår en rad satsningar med det gemensamt att de har en tidshorisont på 10 till 15 år till nyttiggörande.
Smarta system, Cybersäkerhet samt Big Data och Beräkningsvetenskap är exempel på SSF-program som pågått under några år. Ett nytt program är SSF CHI (Computing and Hardware for ICT Infrastructures). Fokusområden är hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikationssystem (”6G”), ökad beräkningskraft samt energieffektiv IKT. Just energiförbrukningen är ett ofta förbisett problem.
– De enorma datamängderna som genereras, transporteras, lagras och processas kräver mycket stora mängder el. Beräkningsbehovet för att ta fram allt mer avancerade AI-lösningar ökar till exempel mycket snabbt. I nuläget uppskattas IKT-sektorn förbruka 5-10 procent av elenergin. År 2025 kan hela 20 procent av världens samlade elenergiproduktion gå till detta. Den digitala omställningen kan bli kärnan i ett grönt och hållbart samhälle, men det är avgörande att vi hittar energieffektiva lösningar som möjliggör både ökad beräkningsförmåga och minskad elförbrukning, säger Jonas Bjarne.

Goda förutsättningar
Han framhåller att Sverige har goda förutsättningar att fortsatt ha en ledande position inom IKT, kanske med hållbara IKT-tillämpningar som ett nytt svenskt styrkeområde. Här finns duktiga forskare, innovativa företag som Spotify, och ledande, etablerade globala företag som Ericsson. IKT driver också utvecklingen i den framgångsrika bas- och tillverkningsindustrin, inte minst inom fordonsindustrin. Exempelvis är SAAB, ABB, Scania, Volvo med flera storföretag och många småföretag mycket IKT-aktiva. Autonoma system, AI, molntjänster, smarta sensorer och hårdvara med hög beräkningskapacitet är alla exempel på IKT-områden med industriella tillämpningar som har nytta av den forskning som SSF finansierar.
– Dessa exempel är alla strategiskt viktiga områden för Sverige och svenskt näringsliv. IKT handlar om såväl nationell säkerhet och att trygga samhällskritiska funktioner som att på ett hållbart sätt stärka den svenska konkurrenskraften. Därför arbetar SSF för att främja strategisk IKT-forskning på ett långsiktigt sätt.

Samverkan nyckeln till framtidens lösningar

Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Snart sagt alla sektorer står inför stora förändringar de kommande åren. Innovativ FoU och nära samverkan mellan samhälle, industri och akademi är avgörande för att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft.
– Det är i gränssnittet mellan olika discipliner som vi hittar framtidens lösningar, säger Jonas Gustavsson, vd på ÅF.

ÅF levererar lösningar för ett brett spektrum av verksamheter inom industri, energi och infrastruktur, och inom samtliga områden sker idag stora, disruptiva förändringar. Digitalisering, robotisering, elektrifiering och annat transformerar i grunden hur vi bygger våra städer, tillverkar produkter och utför tjänster. Samtidigt blir kraven på hållbarhet, såväl miljömässig som social, allt högre.
– Inom alla verksamheter måste man ta höjd för att skapa lösningar som håller och är relevanta om tio, tjugo eller trettio år. Då gäller det att tänka innovativt och tvärvetenskapligt och angripa utmaningar utifrån olika perspektiv, utan att fastna i ett silotänkande. Forskning och utveckling i framkant är avgörande för att Sverige och svenska företag ska behålla en ledande position, säger Jonas Gustavsson.

Medvetenhet i Sverige
Han tycker att Sverige generellt står sig väl i en internationell jämförelse. Ingenjörsutbildningarna i landet håller hög nivå, och det finns en stark medvetenhet om behovet av omställning och utveckling inom olika sektorer.
– Vi ser en snabb digitalisering och utveckling av processer och produkter inom traditionella bas- och tillverkningsindustrier. Inom stadsbyggnad pågår en stark urbaniseringstrend, vilket kräver ett stort mått av nytänkande för att skapa smarta, energieffektiva städer, där människor trivs. Dessutom har Sverige en rad framstående företag inom it och telekom, som bygger på stark FoU. Och man ska inte glömma fordonsindustrin, som verkligen driver forskning och utveckling av nya lösningar som även kommer andra sektorer tillgodo, säger han.
Jonas Gustavsson, som i grunden är maskiningenjör med examen från Luleå tekniska universitet, övervägde själv en forskarbana, men tackade i slutändan nej till en doktorandtjänst för att istället satsa på en karriär i industrin, bland annat på ABB och Sandvik. Han tillträdde som vd för ÅF för två år sedan.
– Jag älskar att grotta ner mig i beräkningar och rapporter och bär nog på en ”nördgen”, som gillar det riktigt smala och djupa. Men jag blev istället generalist och kan i den rollen driva förändringsarbete och skapa nätverk och samarbeten för FoU, säger han.

Komplexa lösningar
Som en ledande aktör i konsultbranschen har ÅF under senare år alltmer gått från att hjälpa kunder med specifika lösningar till att leverera hela projekt och koncept. Det handlar ofta om mycket komplexa och mångfacetterade helhetslösningar, som kräver innovativt tänkande över disciplingränserna. Därför är det viktigt att bygga starka nätverk för FoU och att samverka med andra aktörer i samhälle, näringsliv och akademi, menar Jonas Gustavsson. Bland annat har ÅF ett forskningsprojekt om trafikplanering i samarbete med professor Claes Tingvall vid Uppsala universitet, samt ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt med Volvo för att utveckla högkapacitetstransporter.
ÅF har även en stiftelse, ÅForsk, för finansiering av forskning och utveckling. Stiftelsen är huvudägare i ÅF och har sedan starten 1985 delat ut cirka 460 miljoner kronor i forskningsanslag och stipendier. I styrelsen sitter bland annat representanter för IVA.
– Det blir allt viktigare att spela en aktiv och tydlig roll, både inom olika nätverk och som självständig aktör. FoU är generellt ett område med hög prioritet, där ÅF nu lägger allt mer tid och kraft, säger han.

Kompetensförsörjning
En av de viktigaste framtidsfrågorna är kompetensförsörjningen. För att locka till sig talanger är det viktigt att kunna erbjuda industridoktorandtjänster och karriärvägar för specialister samt att visa på möjligheterna att arbeta gränsöverskridande och kreativt, framhåller Jonas Gustavsson:
– För ÅF handlar detta om allt från att bidra till och delta i avancerad forskning och utveckling till att tydliggöra vår roll för studenter och elever på gymnasier och högstadier, inte minst tjejer. Millenniegenerationen vill arbeta på innovativa, värderingsstyrda arbetsplatser där man utvecklar morgondagens hållbara lösningar. Då är FoU centralt.

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Kunskap i immaterialrätt – en framgångsfaktor

Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
– Att ha kontroll på sina immateriella tillgångar är nödvändigt för att lyckas på nationell nivå, och en förutsättning för att nå den globala marknaden. Hanteringen av de immateriella tillgångarna är därför en viktig del i framgångsrika företags strategier och affärsmodeller säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.

På PRV:s webbplats beskrivs immateriella tillgångar som de tillgångar som inte går att ta på. Det kan till exempel vara patent, varumärke, design, upphovsrätt eller företagshemligheter. Men att tillgångarna inte går att ta på betyder inte att de är mindre värdefulla än de fysiska, tvärtom. Ofta finns ett företags största värde bland de immateriella tillgångarna.
– Det har gjorts uppskattningar om att värdet av ett företags immateriella tillgångar ofta utgör 80 procent av hela bolagets värde. Till saken hör också att immaterialrättsintensiva verksamheter står för 40 procent av vår BNP. Det finns alltså stora värden i de immateriella tillgångarna, konstaterar Peter Strömbäck.
– En utmaning för verksamheter som går från forskning till kommersialisering är att redan från början tänka i immaterialrättsliga banor. Min bedömning är att man ofta tänker på detta för sent vilket kan bero på att man felbedömt hur viktiga de är.
PRV har i uppdrag att kompetensutveckla och informera verksamheter om hur immaterialrättsliga frågor spelar in i affärsskapandet.
– Det finns en utvecklingspotential för kunskapen kring detta. Globala företag har hela avdelningar som jobbar med immaterialrätt, men bland små och medelstora företag är kompetensen mer tunnsådd. Här finns en tydlig kunskapslucka i innovationssystemet.

Nära koppling mellan teknikutveckling, forskning och patent
En av de immateriella rättigheter som det kan finnas stora värden i, och som har nära koppling till såväl teknikutveckling som forskning, är patent. Under 2017 ökade antalet beviljade patent i Sverige med 16 procent. Under året beviljades 1031 patent, att jämföra med 2016 då 866 patent beviljades. Och trenden ser ut att fortsätta.
– Ett område som verkar koka rejält är tele­kom. Hittills i år har vi fått in 80 procent fler ansökningar än jämförbara månader förra året. Ökningen beror sannolikt på att det gjorts stora satsningar på forskning inom området och att det skett ett antal avknoppningar från större företag vilket vi nu ser resultatet av, säger Peter Strömbäck.
Själv har han en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik, och ett stort engagemang för it- och digitaliseringsfrågor.
– Digitalisering skapar en massa möjligheter, och min bedömning är att säkerhet och tillgänglighet är de största utmaningarna på det området. AI är ett annat spännande område som ger avtryck i form av nya handelsmönster, ny teknik och kanske också nya möjligheter för oss som myndighet att serva våra kunder. Det är ett område vi följer väldigt noga.
Utvecklingen går snabbt och inom fem år tror Peter Strömbäck att AI kommer att vara en naturlig del av PRV:s verksamhet.
– AI skulle till exempel kunna vara en hjälp i arbetet med sökningar i olika internationella patentregister. Visionen är att vi inom PRV ska se en utveckling liknande den inom bankväsendet. De flesta bankkunder går idag inte till ett kontor utan sköter bankärenden med hjälp av dator eller mobiltelefon. Det har lett till att kunderna har större överblick, bättre precision och snabbare leveranstid. Detta är ett område som jag hoppas att PRV ska ta ordentliga kliv i så att vi om fem år är en one-stop-shop för all tänkbar immaterialrätt.
Peter Strömbäck påpekar att AI även för med sig en del nya utmaningar, inte minst när det gäller immaterialrätt.
– Idag finns 3D-skrivare som kan användas för att skriva ut och piratkopiera produkter. Men vem äger rätten till produkten som skrivits ut av 3D-skrivare? Och vad innebär det om en AI-robot skickar in en patentansökan, är det då roboten som äger rättigheterna till produkten? Ny teknik skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst på det juridiska området. Helt klart är att vi går en spännande framtid till mötes.
Finns det slutligen något medskick till forskare när de ger sig ut och ska söka patent?
– Jag skulle vilja råda forskare och doktorander att använda sig av patentinformation som komplement till nuvarande omvärldsbevakning. En del tekniska framsteg publiceras inte i vetenskaplig litteratur. Här kan enskilda forskare och doktorander få ett försprång genom att även söka efter likande uppfinningar i en patentdatabas när de gör sin omvärldsbevakning.

Vi måste forska fortare

Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
– En nära samverkan mellan akademi och industri är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Viktigt är också att snabbt kunna omsätta det som kommer ut från universiteten i praktisk tillämpning. Vi måste forska fortare, säger Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.

Sverige står sig generellt sett bra som forskningsnation i den globala konkurrensen. Det menar Mikael Dahlgren, som dock skulle önska något kortare ledtider.
– Då talar jag dels om att det måste gå fortare från utlysning till att komma i gång med projekt, dels om att snabbare kunna dra nytta av nya forskningsresultat. Vi lever i en snabbfotad värld, och då måste även dessa processer kunna gå fort.
Han konstaterar att Sverige har ett antal områden där forskningen är i framkant och står sig bra i den globala konkurrensen. Sedan finns det en del andra områden med utvecklingspotential.
– Det positiva är den öppna dialog som finns kring dessa frågor, både på universiteten och inom industrin. Det gör det lättare att göra satsningar och bli bättre.
Ett område som Mikael Dahlgren menar behöver ett lyft är digitalisering i allmänhet och AI, artificiell intelligens, i synnerhet.
– Det finns duktiga personer på området men vi har inte riktigt den massan som behövs för att kunna ligga i framkant. Nu har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse avsatt ytterligare en miljard kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens. Även regeringen har presenterat satsningar på området vilket innebär att vi kan förflytta oss framåt.

Nära samverkan
Som forskningschef på ABB gäller det att leva som man lär. Mikael Dahlgren berättar att företaget samverkar längs hela kedjan från akademi, forskningsinstitut, start-ups, industripartner och kunder.
– Ett exempel är vår tillväxthubb Syner­Leap, ett ekosystem som ska ge företag möjligheter att växa och expandera inom industriautomation, robotik och energi. Vi arbetar också allt mer med industripartners och kunder för att snabbare komma till piloter och demonstratorer inom olika områden.
ABB är ett teknikdrivet företag, vilket Mikael Dahlgren tror är en viktig förklaring till att verksamheten är en attraktiv arbetsplats för landets forskare. Verksamheten toppar tillsammans med ÅF och Astra Zeneca Framtidens Forsknings senaste undersökning.
– Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Hos oss kan forskare omsätta sitt arbete i produkter, de kan ta nästa steg i sin forskning och det tror jag är viktigt. Vi har också ett stort antal adjungerande professorer ute på universiteten vilket förstås bidrar till den positiva bilden av ABB som forskningsföretag.

Eget 20-årsjubileum
Själv firar han i dagarna 20-årsjubileum som ABB-anställd.
– Jag började på Corporate Research 1998 och upptäckte att det var en fantastisk plats för en forskare. Här fick jag arbeta applikationsnära och med samma möjligheter till förkovring som på universitet.
Att det blivit hela 20 år i företaget hänger också samman med bra arbetsklimat och ständigt nya utmaningar.
– Så fort jag känt att utvecklingen gått lite i stå har jag fått ett nytt jobb med större ansvar i takt med att kunskap och erfarenhet ökat.
Mikael Dahlgren har under sina år på ABB varit med om en svindlande digital utveckling.
– När jag började var mobiltelefonin fortfarande i sin linda. Men de kommande åren kommer att bli ännu mer intressanta. De som börjar idag kommer till exempel att vara med om en utveckling inom autonoma system som innebär en större interaktion mellan människa och teknik, och där människan i allt större utsträckning tar hjälp av artificiell intelligens för att skapa och fatta rätt beslut. En fantastisk resa som vi bara sett början på. Dagens nyblivna forskare går en spännande framtid till mötes.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 7–9 maj 2018. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Om Mikael Dahlgren:
Mikael Dahlgren läste fysik på Chalmers och har en teknologie doktorsexamen från Vienna University of Technology i Wien inom ”Experimental Physics”. Sedan 2014 är han forskningschef för ABB Corporate Research.

Forskare vid Örebro universitet erbjuder en digital optimeringsarena

Översta raden från vänster: Nader Asnafi, professor i maskinteknik, och Johnny Sjöström, vd Uddeholm. Undre raden från vänster: Christina Öberg, professor i marknadsföring, Mikael Jorstig, strateg på Region Örebro län och Tawfiq Shams, industridoktorand vid Örebro universitet.
Översta raden från vänster: Nader Asnafi, professor i maskinteknik, och Johnny Sjöström, vd Uddeholm. Undre raden från vänster: Christina Öberg, professor i marknadsföring, Mikael Jorstig, strateg på Region Örebro län och Tawfiq Shams, industridoktorand vid Örebro universitet.
Vid Örebro universitet bedriver Nader Asnafi, professor i maskinteknik, forskning med inriktning på digitaliserad utveckling och drift av hållbara produkter och produktionssystem.

– I Örebro bedriver vi bland annat teknik-, arbetsmiljö-, process-, ledarskaps- och affärsorienterad forskning som utvecklar hållbara produkter som ges adderat värde genom digitalisering. Vi utvecklar och bidrar till drift av hållbara produktionssystem som blir mer effektiva, attraktiva, stimulerande och konkurrenskraftiga genom digitalisering, säger Nader Asnafi.
FoU-arbetet sker i nära samverkan med enskilda företag, Teknikföretagen samt företagskluster såsom Techtank. Tillsammans med IKEA, Volvo Cars, Nolato Lövepac, Ionbond, Uddeholm, Dynamore Nordic, Melament, 3D MetPrint, PLM Group, Hydroforming Design Light och Swerea IVF skapar Nader Asnafi och hans forskarkollegor en digital optimeringsarena för att minska ledtiden, minska vikten på verktyg, minska mängden använt material och möjliggöra återanvändning av äldre verktyg.

Stärker global konkurrenskraft
– Vi identifierar företagens behov och tar fram en behovslista för varje företag som vi samverkar med. Vi forskar parallellt med såväl kort- som långsiktiga tidsperspektiv, det vill säga tar fram lösningar som implementeras inom 1-2 respektive 4-5 år. En utmärkande faktor för vår forskning är att vi kombinerar affärsmässiga och tekniska perspektiv. Det innebär att vi närmar oss företagens digitaliseringsmöjligheter teknologiskt och för affärsutveckling, säger Nader Asnafi.
– Vi driver till exempel ett digitaliseringsprojekt tillsammans med IUC Värmland, IUC Dalarna, Bergsskolan, ICT Compare och FindIT. Projektet stärker och vidareutvecklar den globala konkurrenskraften hos små och medel­stora företag i Region Örebro län, Värmland och Dalarna genom digitalisering. Vi håller seminarier, gör företagsanalyser och initierar projekt med fokus på adderat värde och effektivitet genom digitalisering, säger Nader Asnafi.
I samverkan med företag, IUC-nätverket, andra universitet, Campus Värnamo, handelskammare, län, kommuner och företagsnätverk håller Nader Asnafi och hans kollegor seminarier om designoptimering, produktionsoptimering, affärsmodellsutveckling genom digitalisering och nya tekniker såsom 3D-printing.
– Vi tillför mervärde även till befintliga produkter samt optimerar befintliga produktionssystem bland annat utifrån hållbarhet och med hjälp av digitalisering, säger Nader Asnafi.

Örebro universitet
Örebro universitet, ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd och internationellt framstående forskning, har cirka 15 000 studenter och ungefär 1 300 anställda. Inom teknikområdet utbildas högskole- och civilingenjörer på sju olika program. Forskningen inom maskinteknik fokuserar på digitaliserad utveckling och drift av hållbara produkter och produktionssystem. Vi har nationella och internationella samarbeten och en stark samverkan med näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer.
www.oru.se

www.oru.se