Etikettarkiv: ABB

Unik typ av samverkan

Alessandro Papadopoulos, professor på Institutionen för framtida intelligenta system på Mälardalens universitet. Foto: Pia Nordlander, BildN
Alessandro Papadopoulos, professor på Institutionen för framtida intelligenta system på Mälardalens universitet. Foto: Pia Nordlander, BildN

Genom en betydligt tätare samverkan under forskningsprocessen vill forskare vid Mälardalens universitet tillsammans med ABB hitta nya vägar att kombinera avancerad akademisk forskning med industriellt relevanta problem och metoder.

I projektet FuturAS (Future generation Automation Systems) kommer de att samverka kring framtidens automationssystem, hur man genom att integrera ny teknik och möjliggör nya smartare funktioner skapar potential för effektivare lösningar jämfört med dagens system.
– För att vår forskning ska bli användbar i industrin behöver vi samarbeta närmare för att förstå de utmaningar de har på en mer daglig basis, förklarar Alessandro Papadopoulos, professor på Institutionen för framtida intelligenta system på Mälardalens universitet.

Behöver inte återuppfinna hjulet
Genom ett närmare samarbete kan de även bygga upp ett nätverk av kontakter mellan universitetet och företaget.
– Det riktigt nära samarbetet, som är grunden för det här projektet, är unikt och mycket välkommet. Genom samarbetet kommer vi att utgå från vad som redan finns och fungerar i industrin och sedan hitta sätt där vår vetenskapliga forskning kan förbättra det.
De mer tekniska målen med FuturAS är att ta nästa steg mot Industri 4.0.
– Förväntan på den så kallade fjärde industriella revolutionen innebär en ny nivå av automatisering, där centrala begrepp är anslutning, uppkoppling och digitalisering. Nya tekniker som molntjänster, 5G och IoT spelar en nyckelroll i digitaliseringsprocessen för modern industri.

Testar nya tekniker ihop med ABB
I forskningsprojektet ska de undersöka om de nya tekniker som redan finns på marknaden räcker till och bara behöver hitta vägarna in i automationssystemen, eller om det krävs nyutvecklade automationskomponenter.
– Vi vill förstå mer om ”out of the box”-teknologier som Kubernetes och liknande för att se om de är tillräckliga eller inte för att möta industrins behov.

Även utbildningen förbättras
En viktig aspekt som Alessandro Papadopoulos gärna lyfter fram är att det nära samarbetet mellan universitetet och olika företag också har en mycket positiv effekt på de utbildningar de bedriver på universitetet.
– För att studenterna ska bli attraktiva för industrin behöver de under utbildningen få den typ av kunskaper som industrin behöver på sikt, något vi får en bättre uppfattning om genom det nära samarbetet.

Klicka här för att läsa mer om projektet FuturAS

Mälardalens universitet och abb – Strategisk mobilitet

Stiftelsen för strategisk forskning har avsatt 15 mn kr för en satsning på strategisk mobilitet under en period av två år. Ett av projekten är FuturAS: Framtida generationens AutomatiseringsSystem, ett nära samarbete mellan Mälardalens universitet och ABB.

mdu.se

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Vi måste forska fortare

Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
– En nära samverkan mellan akademi och industri är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Viktigt är också att snabbt kunna omsätta det som kommer ut från universiteten i praktisk tillämpning. Vi måste forska fortare, säger Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.

Sverige står sig generellt sett bra som forskningsnation i den globala konkurrensen. Det menar Mikael Dahlgren, som dock skulle önska något kortare ledtider.
– Då talar jag dels om att det måste gå fortare från utlysning till att komma i gång med projekt, dels om att snabbare kunna dra nytta av nya forskningsresultat. Vi lever i en snabbfotad värld, och då måste även dessa processer kunna gå fort.
Han konstaterar att Sverige har ett antal områden där forskningen är i framkant och står sig bra i den globala konkurrensen. Sedan finns det en del andra områden med utvecklingspotential.
– Det positiva är den öppna dialog som finns kring dessa frågor, både på universiteten och inom industrin. Det gör det lättare att göra satsningar och bli bättre.
Ett område som Mikael Dahlgren menar behöver ett lyft är digitalisering i allmänhet och AI, artificiell intelligens, i synnerhet.
– Det finns duktiga personer på området men vi har inte riktigt den massan som behövs för att kunna ligga i framkant. Nu har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse avsatt ytterligare en miljard kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens. Även regeringen har presenterat satsningar på området vilket innebär att vi kan förflytta oss framåt.

Nära samverkan
Som forskningschef på ABB gäller det att leva som man lär. Mikael Dahlgren berättar att företaget samverkar längs hela kedjan från akademi, forskningsinstitut, start-ups, industripartner och kunder.
– Ett exempel är vår tillväxthubb Syner­Leap, ett ekosystem som ska ge företag möjligheter att växa och expandera inom industriautomation, robotik och energi. Vi arbetar också allt mer med industripartners och kunder för att snabbare komma till piloter och demonstratorer inom olika områden.
ABB är ett teknikdrivet företag, vilket Mikael Dahlgren tror är en viktig förklaring till att verksamheten är en attraktiv arbetsplats för landets forskare. Verksamheten toppar tillsammans med ÅF och Astra Zeneca Framtidens Forsknings senaste undersökning.
– Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Hos oss kan forskare omsätta sitt arbete i produkter, de kan ta nästa steg i sin forskning och det tror jag är viktigt. Vi har också ett stort antal adjungerande professorer ute på universiteten vilket förstås bidrar till den positiva bilden av ABB som forskningsföretag.

Eget 20-årsjubileum
Själv firar han i dagarna 20-årsjubileum som ABB-anställd.
– Jag började på Corporate Research 1998 och upptäckte att det var en fantastisk plats för en forskare. Här fick jag arbeta applikationsnära och med samma möjligheter till förkovring som på universitet.
Att det blivit hela 20 år i företaget hänger också samman med bra arbetsklimat och ständigt nya utmaningar.
– Så fort jag känt att utvecklingen gått lite i stå har jag fått ett nytt jobb med större ansvar i takt med att kunskap och erfarenhet ökat.
Mikael Dahlgren har under sina år på ABB varit med om en svindlande digital utveckling.
– När jag började var mobiltelefonin fortfarande i sin linda. Men de kommande åren kommer att bli ännu mer intressanta. De som börjar idag kommer till exempel att vara med om en utveckling inom autonoma system som innebär en större interaktion mellan människa och teknik, och där människan i allt större utsträckning tar hjälp av artificiell intelligens för att skapa och fatta rätt beslut. En fantastisk resa som vi bara sett början på. Dagens nyblivna forskare går en spännande framtid till mötes.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 7–9 maj 2018. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Om Mikael Dahlgren:
Mikael Dahlgren läste fysik på Chalmers och har en teknologie doktorsexamen från Vienna University of Technology i Wien inom ”Experimental Physics”. Sedan 2014 är han forskningschef för ABB Corporate Research.

Här utvecklas framtidens superkondensatorer

Johanna Rosén, professor vid IFM på Linköpings universitet. Foto: Lasse Hejdenberg
Johanna Rosén, professor vid IFM på Linköpings universitet. Foto: Lasse Hejdenberg
Vid Linköpings universitet pågår ett forskningsprojekt med fokus på nya tvådimensionella material för energilagring. Inom ramen för programmen forskar man fram nya material som kan användas för att tillvarata och nyttja energi från förnyelsebara energikällor.

Forskningsprojektet, som beviljats 33,7 miljoner kronor från SSF, ingår i programmet ”Material för energitillämpningar”.
– För tre år sedan forskade vi fram en ny typ av tvådimensionella (2D) karbider, MXener, där vi tagit bort en tredjedel av alla metallatomer. Det gör inte bara materialet lättare och mer resurssnålt, det verkar dessutom ge mycket goda egenskaper för energilagring. SSF-projektet, som nu befinner sig i en uppstartsfas, syftar till att utforska material på atomnivå och undersöka dess grundläggande egenskaper. Förutom energilagring kommer vi även att testa om materialen kan rena vatten. Eftersom MXener är en materialfamilj vars sammansättning kan ändras så är förhoppningen att vi kan skräddarsy egenskaper för vitt skilda tillämpningar, säger Johanna Rosén, professor vid IFM på Linköpings universitet.

Superkondensatorer möjliggör snabb laddning
De nya materialen har visat mycket goda resultat för elektrokemisk lagring, bland annat för superkondensatorer, som snabbt kan ladda eller ladda ur energi. Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Drexel University i USA ska Johanna Roséns forskarteam designa nya 2D-material för just elektrokemisk lagring. ABB har också visat intresse för det nya materialet och har därför anslutit sig till projektet. Superkondensatorer har många användningsområden. I Japan används de exempelvis i tåg. Där kan de snabbt fånga upp den energi som genereras när tåget bromsar in, för att sedan direkt användas när tåget ska accelerera igen. Att spara energi på liknande sätt kan göras inom många olika områden.
Ett annat hett forskningsområde just nu är att kombinera olika 2D-material för användning i exempelvis elektroniska komponenter. Den familj av nya material som forskats fram på Linköpings universitet kompletterar befintliga 2D-material, vilket ökar möjligheterna för att få fram unika egenskaper.
– Det här är ett spännande forskningsområde eftersom det mesta är ogjort. Vi har en stor palett intressanta material att utforska, välkomnar fler samarbetspartners och hoppas att intresset för att utforska materialet är stort, både från akademins och företagens sida, säger Johanna Rosén.

LiU – Nya tvådimensionella material för energilagring
Forskningsprojektet ”Nya tvådimensionella material för energilagring” ingår i programmet ”Material för energitillämpningar”. Projektet har beviljats ett femårigt anslag på 33,7 miljoner kronor och syftar till att utforska egenskaper och tillämpningsområden hos nya tvådimensionella material.
www.liu.se

ABB ger startups tillgång till världsunika labb

Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
I Västerås ligger ABB:s globala forskningscenter och nya tillväxthub, SynerLeap. Här erbjuds snabbväxande tillväxtföretag nya sam­verkansformer och en unik arena för att utveckla framtidens digitala lösningar. Vinnare blir inte bara stora och små företag, utan även Sverige.

ABB är en pionjär inom banbrytande teknik. På senare år har företaget övergått från storskaliga lösningar till alternativ energi och avancerade produkter och tekniker inom kraft och automation. ABB verkar i mer än 100 länder, i Sverige finns företaget på cirka 30 orter med störst verksamhet i Västerås.
– Genom SynerLeap, som är vår nya inkubator för innovativa startupbolag, har vi skapat en öppen arena där långt drivna bolag får möjlighet att testa och utveckla sina idéer och korta sina innovationscykeltider. Bolagen får komma in i ABB:s forskningscenters hjärta och få tillgång till unika labbmöjligheter och industrikompetenser, säger Peter Löfgren, VD för SynerLeap.
Ett nära samarbete mellan storföretag, småföretag och näringsliv, och även med universitet och högskolor, skapar ett dynamiskt innovationsklimat som leder till en win-win, inte bara för in­novativa startups som får stöd att växa, utan även för storföretagen som får injektioner av förnyelse och ny kompetens, menar Peter Löfgren.
– Det finns en sådan passion och glädje och kraft i det som innovatörerna gör och som smittar av sig på oss.

Framtidens globala företag
Det handlar om mogna startupbolag som har sina patenträttigheter och affärsstrategier på plats, men som saknar industrierfarenhet och som är i behov av ett större nätverk.
– Här kan vi hjälpa till. Vi har en samverkan och nära kontakter med andra storföretag, akademin och myndigheter. Vi har industrimuskler och global närvaro. Det här konceptet ger oss även möjligheter att förstå varandras omvärldsbild och skapa förtroenden och tillitsfulla relationer, en förutsättning för goda affärsmöjligheter.
SynerLeap samarbetar idag med cirka 17 startupbolag. Ett av dem är Gleechi som varit med från starten och som räknas till ett av Europas mest lovande innovativa framtidsföretag. De har utvecklat en mjukvara som underlättar animering av händer. Tekniken tros få stor betydelse inom såväl spelindustrin som inom vården när det gäller rehabilitering. Ett annat exempel är SunCom Garage, ett förhållandevis ungt startupbolag vars idé är att styra robotar på distans med hjälp av virtual reality-utrustning.
– Många av företagen hamnar på internationella framgångslistor. Några har också fått sina största ordrar och är på väg mot en global expansion, säger Peter Löfgren.
Han leder även ett projekt som handlar om automation inom sjukvården, Automed. ABB och SynerLeap samarbetar i projektet med bland andra SwedishMedtech, KTH, och storsjukhus som Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Akademiska i Uppsala.
– Vi vill effektivisera och frigöra tid för vårdpersonal att ta hand om patienter genom att automatisera repetitiva moment som finns inom exempelvis labbverksamhet, säger Peter Löfgren.

Hållbara lösningar
Linus Thrybom arbetar vid avdelningen automation solution. Han är i grunden civilingenjör och ansvarar för flera av ABB:s samverkansprojekt med universitet och högskolor. Han är gruppchef för ett team av forskare inom industriell IoT (internet of things).
– Många av våra forskare på ABB arbetar även deltid ute på universitet och högskolor. Cirka hälften har doktorerat inom mjukvarusystem och den andra hälften har arbetat inom ett specifikt affärsområde och har en gedigen bakgrund inom produktutveckling. Vi har en spännande mix av forskare, säger Linus Thrybom.
ABB använder sensorer, stora datamängder och ”cloud computing” för att leverera förbättringar i prestanda och tillgänglighet av maskiner och robotar. Genom smartare optimering, beslutsstöd och styrning skapas framtidens hållbara lösningar.
– Vi har nu ett nära samarbete med Mälarenergi, ett kommunägt bolag i Västerås. Vi vill optimera processerna i deras värmeverk och skapa energieffektiva system som är hållbara och klimatsmarta.
Projektet, som kallas industrial IoTSP (internet of things services and people), är ett exempel på ett tredjepartsprojekt där ABB, akademin och en kund samverkar för att utveckla och effektivisera befintliga produkter/system.
– Vi vill visa att ny teknik går att använda i redan befintliga system. Genom att lägga till nya funktionaliteter kan vi testa idéer och vidareutveckla system och på relativt kort tid presentera framtida hållbara lösningar, säger Linus Thrybom.

ABB
ABB har länge lett den tekniska utvecklingen inom flera områden. Med över 40 år i spetsen av digital teknik är företaget ledande inom digitalt uppkopplad industriell utrustning och system.
ABB har sitt säte i Zürich och verkar i fler än 100 länder.
I Sverige finns ABB på ett 30-tal orter med störst verksamhet i Västerås och Ludvika. ABB har sju forskningscenter runtom i världen och har skapat banbrytande teknik som förändrat hur världen fungerar och hur hela branscher är verksamma.
För mer info: www.abb.se

www.abb.se

Win-win när ABB lotsar startupbolag in i industrin

Mikael Dahlgren, FoU-chef på ABB. Foto: Jonas Bilberg/ABB
Mikael Dahlgren, FoU-chef på ABB. Foto: Jonas Bilberg/ABB
– Med SynerLeap vill vi skapa ett ekosystem där ABB kan hjälpa startupbolag att växa på en global marknad. I utbyte får vi in ny teknik som kan appliceras i vår egen forskning och utveckling och minska tiden från idé till marknad, säger Mikael Dahlgren, FoU-chef ABB.

SynerLeap är namnet på en ny inkubator inom ABB-koncernen som ska fungera som tillväxthub för små teknikföretag inom digitalisering, industriell automation, robotik och energi.
– SynerLeap syftar till att få ett tätare samarbete med nya spännande teknikbolag för att på så vis kunna öka takten i vår egen utveckling. Inkubatorn är i den meningen del av en större målbild för ABB, förklarar Mikael Dahlgren.
Arbetet med att etablera en ny inkubator började för drygt ett år sedan. Inspiration hämtades från Astrazenecas bioventure-hub vars modell anpassades efter ABB:s verksamhet. Sedan började arbetet med att hitta samarbetspartners.
– Vi lyckades intressera bland annat Vinnova, Robotdalen, Automation Region, Almi Företagspartner, Västerås Science Park, Mälardalens högskola, forskningsinstitutet Sics och inkubatorn Create för vår idé.

Stort intresse
Att gensvaret blev så stort menar Mikael Dahlgren hänger samman med att Synerleap fokuserar på bolag som lämnat den första fasen i tillväxtkedjan.
– Sverige har ett bra system för att ta hand om startupbolag när de börjar växa, men många saknar stöd när det är dags ta nästa steg. Vi är intresserade av bolag som har sina teknologier redo och vet vartåt de strävar.
Rent praktiskt fungerar SynerLeap så att företag som söker och blir antagna får tillgång till lokaler i anslutning till ABB:s forskningscenter i Västerås. Här har de möjlighet att låna labb och knyta kontakter med varandra och ABB:s personal.
– Vinnova, Region Västmanland och Västerås stad bistår med finansiellt stöd medan vi bidrar med tillgång till vår infrastruktur och möjligheter att komma ut med produkter på en global marknad. I utbyte får vi tillgång till nya teknologier som kan appliceras i vår egen forskning och utveckling.
I dagsläget har ABB kontrakterat 15 startupföretag för 18 månaders kompetensutbyte. Efter den tiden hoppas Mikael Dahlgren att inkubatorn ska ha resulterat i ett antal projekt där man har utvecklat gemensamma lösningar som nått kundledet.
– På ännu längre sikt hoppas jag att flera av bolagen blivit naturliga partners och leverantörer till ABB. Vi är en stor koncern med långa innovationscykler, startupföretagen bara kör på. Båda världarna kan komma betydligt längre tillsammans än var för sig.