Stål formar en bättre framtid

Publicerad 28 juni 2017

Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
I strävan mot ett hållbart samhälle har den svenska stålindustrin utvecklats till en proaktiv aktör på hållbarhetsscenen. Vägen dit har gått genom ett samverkansprojekt som involverat aktörer långt utanför den egna branschen.

I stålindustrins gemensamma vision för 2050, ”Stål formar en bättre framtid”, definieras tre åtaganden för den svenska stålindustrins framtid: att leda teknikutvecklingen, att föda kreativa individer och att skapa miljönytta.
– Till 2050 ska svensk stålindustri vara helt igenom samhällsnyttig, sammanfattar Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret.
För en industri som står för nästan 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp är det en utmaning. Men sedan visionen lanserades 2013 har industrin gått från en reaktiv hållning där utsläppen sågs som en ofrånkomlig del av processen, till en proaktiv kultur där ren produktion och samhällsnyttiga produkter ses som konkurrensfördelar och möjligheter att vidareutveckla svensk stålindustri som en ledande leverantör av hållbara samhällslösningar.
Sedan 2014 bedriver svensk stålindustri ett samarbete med Stockholm Environment Institute, SEI. Samarbetet bygger på co-creation och har spelat en viktig roll i förändringen av hur industrin ser på sig själva och sina möjligheter att göra bra affärer genom en satsning på samhällsnyttiga produkter. Utöver nyckelpersoner från stålindustrin involverar projektet myndigheter, politiker och andra sektorer.
– En styrka i co-creationmetoden är att du får med de personer som ska genomföra förändringarna direkt i processen och gör dem delaktiga i resultatet, berättar Karl Hallding, forskningsledare vid SEI.

Samverkan stärker engagemanget
Samhällsnyttan är utgångspunkten i projektet, där partnerna tillsammans arbetar fram svar på frågor som hur framtidens samhällsnytta ser ut, vad för slags produkter svenskt stål ska bidra till, hur vägen dit ser ut, samt vilka strategier och beslut som behövs. Resultatet ska utgöra en slags karta som ska leda industrin till en framgångsrik och hållbar framtid.
– Samhällsnytta kan vi bara definiera och arbeta mot genom att jobba tillsammans med andra representanter i samhället, konstaterar Karl Hallding.

Samhällsnytta gemensam nämnare
Stål spelar, och har spelat, en avgörande roll i uppbyggnaden av samhället och finns i allt från kirurgverktyg och datorer till broar och järnvägar. Att det är ett resurseffektivt material som det både finns rika järnmalmstillgångar av och kan återvinnas oändliga gånger, gör dess framtida roll i samhället kanske ännu viktigare.
– Samhällsnytta är den gemensamma nämnaren här. När vi på Jernkontoret samlar våra nätverk med SEI:s nätverk för att utveckla en ”kompass” för att maximera samhällsnytta gentemot samtliga av FN:s globala mål skapas ny kunskap och nya allianser där vi ser partnerskapet som det nya ledarskapet, avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret
Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Jernkontoret kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är organisationen en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.
www.jernkontoret.se

www.jernkontoret.se