I täten för antibiotikafri sårbehandling

Kroniska sår är ett stort problem, och det saknas ofta effektiva behandlingar. I samverkan mellan Göteborgs universitet och Mölnlycke utvecklas alternativ till traditionella antiseptika och antibiotika genom att angripa bakteriers kommunikationssignaler.

Svårläkta sår drabbar allt fler och innebär lidande för individen och stora samhällskostnader. Att vissa sår blir kroniska beror ofta på att de inne­håller bakterier som producerar toxiner och slem där celler bäddas in som kallas biofilm. Bakterierna i biofilmen gömmer sig från immunförsvaret och blir extremt motståndskraftiga mot både antibiotika och antiseptika. Biofilmen bildas genom att bakterierna kommunicerar med varandra med hjälp av signalsubstanser i ett system som kallas quorum sensing, QS.

Förebygger biofilm
Det SSF-finansierade industridoktorandprojektet fokuserar på att angripa signalsystemet för att motverka och försvaga biofilm och andra sjukdomsalstrande faktorer. Teamet har nu publicerat två studier. Där visas bland annat att man genom att behandla sårbakterier (Pseudomonas aeruginosa) med natriumsalicylat kan minska deras förmåga att kommunicera via QS och således bilda biofilm.
– Vi undersöker om natriumsalicylat, ensamt eller tillsammans med antiseptika, kan bli en effektiv behandlingsmetod som gör bakterierna mindre sjukdomsalstrande, säger industridoktoranden Erik Gerner. I ett nästa steg ska forskarna bland annat undersöka stafylokocker och immunförsvarets olika processer.
Sofia Almqvist, gruppchef för bioaktiv forskning på samarbetspartnern Mölnlycke, menar att forskningen är mycket angelägen.
– Svårläkta sår är ett omfattande problem och det är mycket svårt att hitta sätt att motverka biofilm. Detta är ett lovande angreppssätt, som kan få tillämpning, säger hon.

Nyttiggörande
CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning på Göteborgs universitet, har blivit en hubb för denna typ av forskning.
– Det här projektet bidrar till att vi får en kritisk massa av forskning om antibiotikaresistens, som är en av vår tids viktigaste frågor. Samspelet mellan akademi och industri är oerhört värdefullt och skapar en miljö som ger en rad synergieffekter. Mölnlycke har ett starkt ”track record” inom detta område, säger Peter Thomsen, läkare och professor på avdelningen för biomaterial­vetenskap på Sahlgrenska akademin.
Projektledare Margarita Trobos, docent och mikrobiolog på samma avdelning, instämmer:
– Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete med Mölnlycke och våra forskningsresultat hittills. För oss inom akademin betyder det mycket att på nära håll se hur vår forskning kan göra avtryck och nyttiggöras hos patienter.