Stärk svensk forskningskraft

Sverige behöver satsa mer på AI, kvantteknik och andra breda teknikområden med potentiellt omfattande inverkan på näringslivet och samhället. Forskningssystemet behöver reformeras och näringslivets forskningsverksamhet bör speglas i de vetenskapsområden svensk forskning satsar på. Det anser Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

– Sverige är en internationellt stark forskningsnation men det oroar mig att forskningsinvesteringarna inte ökar i någon nämnvärd takt, vilket indikerar att vi har tappat attraktionskraft som forskningsnation. Om vi ska behålla och ytterligare stärka vår position krävs att företagen ges bästa möjliga förutsättningar för sina forskningsinvesteringar, säger Emil Görnerup.
Han betraktar AI som både den största möjligheten och det största hotet mot svensk forskning och innovation.
– Få områden påverkas lika mycket av AI-utvecklingen som forskningen. Om vi kan tillvarata AI:s innovationskraft har det potential att öka forskningsproduktiviteten enormt. Det är viktigt att även svenska forskare får tillgång till de kraftfulla AI-modeller som utvecklas i Kina och USA. Jag vill därför gärna se en långsiktig strategisk AI-satsning. Sverige kan även behöva något slags AI-råd som kan stötta forskningens omställning, säger Emil Görnerup.

”Om vi kan tillvarata AI:s innovationskraft har det potential att öka forskningsproduktiviteten enormt.”

Forskning behöver reformer
– Svensk forskningspolitik är underreformerad och notoriskt svårreformerad, vilket bidrar till att vi släpar efter globalt. Vi behöver även en mer snabbrörlig forskningspolitik som kan anpassas utifrån omvärldens höga förändringstakt. Om forskningssystemet inte reformeras riskerar vi att gå in i 2030-talet med 1990-talets politik, säger Emil Görnerup.
En av de frågor som bör få störst fokus i höstens val är, enligt Emil Görnerup, att minska fragmentiseringen i svensk forskning och behovet av att öka forskningssystemets effektivitet.
– Incitamenten till varför man bedriver forskning är i många fall relativt otydliga i akademin. Vi har på senare år inte sett några större reformer med fokus på hur de ökade forskningsanslagen kan bidra till ökad nytta och effektivitet, säger han.

Starkare industrikoppling
Sverige är beroende av internationella forskare och andelen internationella deltagare på forskarutbildningarna är hög.
– Vi behöver prata mer om hur forskarutbildningen kan bli en förberedelse inför en karriär utanför akademin och hur vi kan få fler internationella forskare att vilja stanna långsiktigt i Sverige. Det är också otroligt viktigt att forskarutbildningen har en tydlig koppling till näringslivet. Erfarenheter visar att sannolikheten för en näringslivskarriär ökar bland forskare som har haft kontakt med näringslivet i samband med utbildningen, säger Emil Görnerup.