Vetenskapsrådet fyller en nyckelroll för svensk forskning

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, en myndighet som finansierar forskning och forskningsinfrastruktur inom alla vetenskapsområden med drygt 8 miljarder kronor årligen. Myndigheten är även rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och arbetar för att öka förståelsen för forskningens långsiktiga samhällsnytta. Andra viktiga uppgifter är forskningskommunikation samt att stödja internationella forskningssamarbeten.

Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra. Vi publicerar vartannat år rapporten Forskningsbarometern. I den senaste utgåvan visade dock bibliometri att vi befinner oss efter starka länder som Storbritannien, Nederländerna, Schweiz och även Danmark, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.
Han betonar den enskilda forskarens betydelse för forskningskvaliteten och vikten av att forskningssystemet attraherar de största talangerna och erbjuder dem långsiktiga förutsättningar för att lyckas.

Ger förutsättningar för hög kvalitet
En del av Vetenskapsrådets arbete handlar om att skapa förutsättningar för att fortsätta höja den vetenskapliga kvaliteten på svensk forskning. Det sker bland annat genom analyser, utvärderingar och kartläggningar. Ett arbete som pågår just nu är ett regeringsuppdrag att tillsammans med Formas, Forte och Vinnova ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning.
– Den nya modellen ska enligt regeringen ersätta den indikatorbaserade modell som tidigare använts för fördelning av forskningsmedel av det så kallade basanslaget. En fördel med denna nya modell är att kvalitetsbedömningen kan vara framåtblickande; vi kan bedöma vad lärosätena vill åstadkomma framöver, till skillnad från bibliometri som bara redovisar redan publicerade forskningsresultat. Det nya systemet kan leda till en mer uttalad profilering, vilket ger mer tyngd åt specifika forskningsområden på respektive lärosäte, säger Sven Stafström.
Drygt 85 procent av bidragen till forskning som beslutas av Vetenskapsrådet hör till kategorin fri forskning. De övriga 15 procenten av bidragen är riktade forskningssatsningar som ofta grundas i politiska önskemål. När det gäller just de riktade forskningssatsningarna anser Sven Stafström att Vetenskapsrådet bör agera mer strategiskt genom att föreslå vilka forskningsområden man bör satsa på.

”Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra.”

Förbättrar nyttjandet av data
Det genereras varje år stora mängder data som kan göra stor nytta i forsknings- och innovationssammanhang men som inte används optimalt idag. Ett sådant område är hälsodata. I mars förra året fick Vetenskapsrådet därför i uppdrag från regeringen att inrätta en rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata, och nu har etablerandet av nationell rådgivning påbörjats. Den kommer bland annat att omfatta kunskapshöjande stöd som ska bidra till att tydliggöra för användarna av hälsodata om vilken data som finns och var den finns. En annan del är ett koordinerande stöd som ska främja samverkan och samarbeten som kan bidra till att utveckla gemensamma metoder och processer för hälsodatahantering, för att på så sätt göra området mer förutsägbart för användaren.
– En utmaning är att hälsodata i dagsläget är fördelad på många olika aktörer. Vi har identifierat behovet av kunskapshöjande, koordinerade och kartläggande åtgärder som bidrar till att tydliggöra hälsodataområdet för användaren, främjar samverkan mellan olika datakällor, och analyserar hinder för användande av hälsodata i forskning- och innovationssystemet. Implementeringen av den rådgivande funktionen har inletts och kommer under 2023 att bli tillgänglig för användare, säger Sven Stafström.
Den nationella rådgivningen kommer att utvecklas i anslutning till Vetenskapsrådets närliggande uppdrag och verksamheter, främst arbetet med att förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registerdata för forskningsändamål, samt arbetet med att utveckla förutsättningarna för kliniska studier.