Akademins och näringslivets intressen måste gå hand i hand

Fredrik Hörstedt är sedan i höstas chef för avdelningen Internationellt samarbete på Vinnova. Han kommer närmast från en tjänst som vicerektor för nyttiggörande och hållbar utveckling på Chalmers tekniska högskola och har lång erfarenhet av internationell forsknings- och innovationssamverkan.

De första månaderna på jobbet har inneburit något av en rivstart för Fredrik Hörstedt.
– Det har hänt väldigt mycket i geopolitiken som gjort att internationella frågor och samarbeten är viktigare än på länge. Det vi ser nu är en sammansvetsning där europeiska länder och andra västerländska ekonomier tvingas ta ställning och förhålla sig till mycket allvarliga skeenden.
Kriget i Ukraina har inneburit något av en renässans för EU som freds- och säkerhetsprojekt.
– Det har också fört med sig insikten om att man inte kan förlita sig på globala samverkanspartners som man gjort tidigare, och det gäller även inom forsknings- och innovationsområdet.

”Det har hänt väldigt mycket i geopolitiken som gjort att internationella frågor och samarbeten är viktigare än på länge.”

Samverkansforskning
De flesta bedömare är överens om att samverkansforskning mellan akademi och näringsliv är en nyckel till framgång. Att stimulera det samarbetet handlar, enligt Fredrik Hörstedt, mycket om att stärka incitamenten för att bilda samverkanskonsortier.
– Många olika aktörer som forskningsfinansiärer och lärosätesledningar kan bidra, men det finns även andra viktiga faktorer som accessreglerna till forskningsinfrastruktur. Ta till exempel ESS som vid ansökan om stråltider mycket väl skulle kunna utforma regler som tydligt premierar samverkansforskning, inklusive excellent forskning och starkt nyttiggörande med bäring både på samhällsutmaningar och näringslivets konkurrenskraft.
Han påpekar att de starkaste incitamenten ofta är monetära, så en stärkning av samverkansforskning kommer att kosta pengar.
– Samtidigt behöver vi ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som genererar skattemedel som i sin tur kan investeras i ny forskning och ny forskningsinfrastruktur. För att klara den utmaningen måste delar av akademins och näringslivets intressen gå hand i hand, fastslår Fredrik Hörstedt.