Samverkan för stärkt konkurrenskraft och hållbara lösningar
Varje år finansierar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova cirka 2 000 projekt som bygger på en nära samverkan mellan ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet.
– Vi är en viktig nyckelspelare för att utveckla goda förutsättningar för en fungerande samverkan. Men samverkan är inte målet i sig, utan snarare ett medel för att vi på ett effektivt sätt ska kunna hitta nya innovativa lösningar som stärker Sveriges forskningskompetens och konkurrenskraft samt bidrar till en hållbar utveckling, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
De senaste åtta åren har hon varit myndighetschef, dessförinnan arbetade hon med forskning och utveckling i närmare 20 år. I grunden är hon civilingenjör och teknologie doktor.
– Det pågår en spännande utveckling i Sverige. Men även om vi satsar mycket på forskning och innovationer, är det småsummor i ett globalt perspektiv. Sverige är trots allt ett litet land och vi behöver därför samverka och arbeta tillsammans och vara smarta när det gäller användningen av våra resurser.
Fem samverkansprogram
Erfarenheter visar att framgångsrika innovationer i regel bygger på en nära samverkan. Och Sverige behöver smarta lösningar för att möta de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Det handlar exempelvis om nya hållbara sätt att resa, bo, kommunicera och att tillvarata jordens resurser och ekosystem.
I regeringens forskningspolitiska proposition betonas betydelsen av att forsknings- och innovationspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. Och för att ny kunskap och nya innovationer verkligen ska komma till användning, har regeringen valt att satsa på fem samverkansprogram som handlar om nästa generations resor och transporter, smarta städer, cirkulär och biobaserad ekonomi, life science samt uppkopplad industri och nya material.
– Det är väl valda program för att Sverige ska positionera sig och stärka sin konkurrenskraft mot omvärlden. Det gäller nu att näringsliv, akademi och offentlig verksamhet samspelar med varandra och att vi utvecklar effektiva strukturer och system för att vi på bästa sätt ska kunna ta hand om och implementera nya lösningar, säger Charlotte Brogren.
Industrin i förarsätet
Inom ramen för de fem samverkansprogrammen satsar regeringen, via Vinnova, på strategiska innovationsområden, så kallade SIO. Det är en satsning där ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor själva pekar ut och definierar områden där de ser behov av en svensk kraftsamling och gemensamma insatser.
– Tillsammans med Energimyndigheten och Formas finansierar Vinnova 17 strategiska innovationsprogram, som är några av de viktigaste musklerna för att kunna genomföra regeringens fem samverkansprogram. Här får vi möjlighet att verkligen sätta industrin och samhället i förarsätet, säger Charlotte Brogren.
Inom de strategiska innovationsprogrammen sker öppna utlysningar där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation. Det handlar bland annat om att utveckla smartare elektroniksystem, smartare samhällsbyggnad genom digitalisering, övergång till biobaserad ekonomi, att etablera grafen inom svensk industri och att skapa lösningar för en omställning av en stor del av svensk industri.
Ett exempel på strategiskt innovationsprogram handlar om smarta och hållbara städer. Idag står städer för cirka 70 procent av både världens energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
– Vi behöver därför samverka och hitta smarta lösningar för att bygga hållbara städer som kan möta energi- och klimatutmaningen, inte bara i Sverige utan även globalt, säger Charlotte Brogren.
