Etikettarkiv: Utmaningar

FCAI – en kraftsamling för finsk och nordisk AI-forskning

Samuel Kaski, ansvarig för FCAI och Jouko Lampinen, dekan på Aalto-universitetet.
Samuel Kaski, ansvarig för FCAI och Jouko Lampinen, dekan på Aalto-universitetet.
För att ytterligare stärka Finlands position på den globala AI-arenan har Aalto universitetet gått samman med Helsingfors universitet för att bilda ett forskningscentrum för artificiell intelligens, Finnish Center för Artificial Intelligence (FCAI). FCAI utvecklar nästa generations interaktiva, pålitliga och dataeffektiva AI-lösningar. Finland har en lång tradition av och står globalt i främsta ledet när det gäller just AI-utveckling.

Både Sverige och Finland har kommit långt i samhällets digitala transformation. Båda länderna har också den infrastruktur som krävs. Dessutom har industriföretagen förmåga att ta till sig den digitala tekniken på ett mer effektivt sätt än i många andra länder. I Finland har Aalto-universitetet länge varit drivande på forskning kring samhällets digitala transformation, IoT, cybersäkerhet och mjukvaruutveckling.

Sammanför universitet, industri och offentlig sektor inom AI
– Vi är övertygade om att det finns mycket att vinna på en ökad forskningssamverkan med fokus på AI mellan de nordiska länderna inom såväl akademin som näringslivet. De nordiska länderna har likartade samhällsvärderingar och har även kommit långt i sin tekniska utveckling. En nordisk forskningsallians inom AI stärker Nordens position på den globala AI-arenan. Det är nödvändigt, inte minst eftersom konkurrensen från bland annat de asiatiska länderna blir allt tuffare, säger Samuel Kaski, ansvarig för FCAI.
FCAI stöttar och stärker AI-forskningen genom att sammanföra universitet, industriella aktörer och offentlig sektor. FCAI bedriver sin forskning i partnerskap med ett femtontal finska företag, däribland Tieto och Nordea. De är intresserade av att bredda sin samverkan till att även inkludera svenska företag, forskningsfinansiärer och akademin, inte minst för att tillsammans kunna påverka den europeiska AI-agendan.

Tacklar AI-utvecklingens tre största utmaningar
FCAI:s forskning fokuserar på tre utmaningar som i dagsläget utgör flaskhalsar för en bredare implementering av AI-system. En av dessa utmaningar är en bristande tillgång på data. Merparten av värdet med Big Data ligger i det enorma antalet små frågor som datamängderna kan besvara, men data blir ofta en knapphändig resurs. GDPR och andra datasäkerhetsförordningar gör att datamängderna är utspridda i ett stort ekosystem, vilket ofta leder till en konkret brist på data för företag som vill genomföra Big Data-analyser.
– Vår forskning gör AI tillämpbar på betydligt fler områden. Det gör vi genom att använda vår samlade kompetens i form av modeller och genom att möjliggöra integritetsskydd för att dela data, säger Jouko Lampinen, dekan på Aalto-universitetet.
Den andra utmaningen som FCAI:s forskning tacklar är AI-systemens pålitlighet. Många AI-system är känsliga för manipulation och datastölder. FCAI:s forskare utvecklar system som har integritetsbevarande och säker AI och metoder som kan beakta osäkerheter i data och beslutsfattande. Målsättningen är att utveckla AI-applikationer som lever upp till kraven på datasäkerhet och utveckla nya användningsområden för AI. Målsättningen är också att forskningen ska öka samhällets förtroende för säkra AI-applikationer, vilket gör att AI kan appliceras på bredare front i hela samhället.

Utvecklar AI-applikationer som förstår mänskligt beteende
– Vi forskar exempelvis om hur AI-applikationer kan användas för känslig patientdata i sjukvården. Området kallas privacy preserving machine learning. AI-system kan i framtiden prognostisera behandling och behandlingsresultat för enskilda patienter, men då krävs AI-lösningar som även tar hänsyn till alla känsliga sekretessfrågor kring just patientdata, säger Samuel Kaski.
FCAI:s tredje fokusområde är att utveckla AI-applikationer som förstår användarens drivkrafter och beteende. Resultatet är AI-applikationer som kan förstärka mänskliga förmågor i en mängd uppgifter. Framtidens AI-lösningar behöver vara tillräckligt intelligenta för att förstå hur människor skulle agera i olika situationer och därefter utföra handlingen på ett effektivt vis. En virtuell assistent på datorn som har en inbyggd förståelse för mänskligt beteende har exempelvis en förmåga att dyka upp precis när den efterfrågas och inte när användaren ägnar sig åt något helt annat.

Aalto University – FCAI
Aalto universitet och universitetet i Helsingfors har tillsammans bildat Finnish Center for Artificial Intelligence (FCAI). FCAI utvecklar nästa generations AI-lösningar som är interaktiva, pålitliga och dataeffektiva. FCAI sammanför akademin med näringslivet och offentliga aktörer.
fcai.fi

Forskningsvolymerna har ökat – nu måste även kvaliteten öka

Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Förra regeringen höjde forskningsanslagen med 30 procent, nuvarande regering har investerat ytterligare tre miljarder. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson konstaterar att satsningarna lett till ökade forskningsvolymer medan kvaliteten fortfarande står och stampar.

För att behålla vår framskjutna position som forsknings- och innovationsland krävs fokus på att få ut mer innovation, fler innovativa tillväxtföretag och fler jobb ur de investeringar som görs i forskning och utveckling, säger Helene Hellmark Knutsson.
Viktigt i det här sammanhanget, menar ministern, är också en större samverkan mellan forskning och högre utbildning.
– Det behövs både för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att få studenterna intresserade av en fortsatt forskarkarriär inom sitt ämne. Samverkan mellan forskning och högre utbildning är enda vägen om vi inte bara vill vara bland de länder som investerar mest, utan även bland dem som får ut mest av sin forskning.
Överlag tycker Helene Hellmark Knutsson att Sverige som forskningsnation står sig väl i en internationell jämförelse, men att konkurrensen hårdnar.
– Allt fler länder som investerar i forskning klättrar i olika rankingar, lite beroende på hur man mäter. Med tanke på att vi bara är tio miljoner invånare och ändå har så framstående forskning inom många områden och flera starka forskningsuniversitet, står vi oss än så länge bra. Men vi kan inte räkna med att vara kvar i toppen om vi inte fortsätter att utveckla och investera.

Utmaningar
Sverige står inför stora samhällsutmaningar. Här menar Helene Hellmark Knutsson att olika forskningsområden samt industri och akademi måste kraftsamla för att tillsammans med andra länder ta sig an dessa utmaningar.
– De områden vi har prioriterat i den politiska forskningspropositionen är klimatforskning, hälsoutmaningen och digitaliseringen. De är som jag ser det de största samhällsutmaningarna. Här kan Sverige ta en framskjuten position, inte minst i kraft av en lång forskningstradition inom dessa områden.
Idag disputerar ungefär var hundrade högskolestudent, cirka 3 500 per år. Det blir alltså en professor av 600 studenter. Men frågan är hur återväxten ser ut och hur den påverkas av dagens dåliga skolresultat.
– Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där vi konkurrerar med kompetens och innovation, och inte med låga löner och bristfälliga arbetsvillkor, måste hela skolsystemet leverera. Därför har vi pekat ut stärkandet av skolresultaten och ett starkt utbildningssystem som en nationell utmaning. Vi klarar inte att 15 procent av grundskoleeleverna inte når gymnasiebehörighet eller att 30 procent av gymnasieleverna hoppar av skolan.

Stärka MINT
För att komma tillrätta med dagens situation vill Helene Hellmark Knutsson att elevernas intresse för de så kallade MINT-ämnena, matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik ska väckas tidigt.
– Sverige är till stora delar ett ingenjörs­land, mycket av det som produceras är beroende av att vi har ingenjörer och teknisk forskning. Om vi inte klarar att tidigt väcka intresse för dessa ämnen och se till att både killar och tjejer väljer utbildningsområden inom MINT kommer vi på sikt att få svårt med kompetensförsörjningen till centrala delar av det vi vill vara bäst på.
För framtiden hoppas Helene Hellmark Knutsson på ett tydligt trendbrott både vad gäller skolresultat och forskningskvalitet.
– Om tio år hoppas jag att de stora satsningar som görs på utbildningssystem och forskning gett resultat i form av såväl bättre skolresultat som högre kvalitet.