Etikettarkiv: Umeå universitet

CAMP ska göra Sverige världsledande på avancerade terapier

Professor Mikael Wiberg, styrelse­ordförande och professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Professor Mikael Wiberg, styrelse­ordförande och professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP) har stor potential att generera helt nya sätt att behandla sjukdomar. Centre for Advanced Medical Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknik och infrastruktur som krävs för att implementera ATMP från laboratorium till klinisk praktik.

I samarbete med Vetenskapsrådet investerar Vinnova över 100 miljoner kronor på uppbyggnad av tre nya centrum för att skapa starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom biologiska läkemedel. Ett av dessa centrum är CAMP, som bland annat optimerar tillverkningsprocesser för avancerade terapier.

Skapar struktur
– För att Sverige ska kunna bli världsledande på avancerade terapier krävs en bred samverkan mellan sjukvård, akademi och läkemedelsindustri, vilket vi har initierat. En viktig uppgift är att ta oss an de organisatoriska utmaningarna för utveckling inom ATMP-fältet, optimera tillverkningsprocesser, arbeta med logistikfrågor och skapa en välfungerande värdekedja för tillverkning och distribution av avancerade terapier av hög kvalitet, säger professor Matti Sällberg, föreståndare för CAMP.
– Målsättningen är att CAMP ska utvecklas till ett internationellt erkänt centrum med fokus på tillväxt i industrin och SME-företag, klinisk praxis, forskning och utbildning, avancerad produktionsteknik och ett framstående innovations- och företagsklimat, säger professor Mikael Wiberg, styrelseordförande för CAMP, som koordineras av Umeå universitet i samverkan med samtliga sju svenska universitetssjukhus, läkemedelsbolag samt akademin.

Bygger vidare på vävnadsdirektivet
CAMP arbetar även med regulatoriska frågor utifrån ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Det handlar om att hitta långsiktiga modeller som involverar läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården. CAMP startade formellt i januari 2018 men baseras på den infrastruktur för avancerade terapier som byggts upp på samtliga svenska universitetssjukhus sedan vävnadsdirektivet introducerades 2008.
– Camp är en fortsättning på det arbetet, men vi knyter ihop dessa regioner med industri och akademi till ett nationellt nätverk. Sverige har mycket goda förutsättningar att bli världsledande på biologiska läkemedel – med rätt struktur och koordinering, vilket vi hoppas att CAMP kan stå för, säger Mikael Wiberg.

Centre for Advanced Medical Products
Centre for Advanced Medical Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknik och infrastruktur som krävs för att implementera ATMP från laboratorium till klinisk praktik. Centret tar sig också an, i samverkan med Swelife, de system och organisatoriska utmaningar som har identifierats som hinder för utvecklingen inom ATMP-fältet i Sverige.

Biomarkörer som avslöjar farlig prostatacancer

Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Många drabbas av prostatacancer, men alla har inte en aggressiv form som kräver behandling. Molekylärbiologen Pernilla Wikström leder ett forskarteam som vill hitta biomarkörer som tidigt kan förutsäga vilka män som drabbats av den farliga varianten samt hur de bäst bör behandlas.

Prostatacancer är den är vanligaste cancerformen i Sverige och utgör cirka en tredjedel av cancerfallen hos män.
– Letar man tillräckligt noga kommer man att hitta cancertumörer hos de flesta äldre män. Men alla drabbas inte av livshotande cancer utan skulle kunna fortsätta leva med sin sjukdom och slippa gå igenom en behandling som ofta gör mer skada än nytta, säger Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet.
Hon leder ett projekt där forskare vid Umeå och Göteborgs universitet samarbetar för att hitta biomarkörer som tidigt skulle kunna förutsäga vilka patienter som kommer att utveckla en aggressiv form av prostatacancer och behöver omedelbar behandling, och vilka som bär på den snällare varianten och som skulle kunna avvakta behandling.
– Det PSA-prov som används idag är inte helt tillförlitligt. Vi vet inte alltid vad förhöjda PSA-värden egentligen betyder. Många får därför behandling i onödan och kan drabbas av svåra biverkningar. Som komplement till PSA vill vi därför hitta biomarkörer som är specifikt förknippade med farlig prostatacancer.

Värdefulla biobanker
Forskarteamet arbetar även med att utveckla verktyg som ska kunna användas för att säkerställa att patienter får så effektiv behandling som möjligt.
– De som utvecklar den farliga varianten av prostatacancer får ofta en spridning av sjukdomen i kroppen, framförallt till skelettet. För dessa patienter finns olika behandlingsalternativ som fungerar olika bra från fall till fall. Vi försöker förstå hur man bäst kan anpassa behandlingen för enskilda patienter. Ett annat viktigt mål är att kunna följa upp behandlingen för att se om den är effektiv eller om man behöver byta strategi.
Sedan 2003 har man i Umeå samlat in vävnadsprover från patienter med spridd prostatacancer. Sedan 2011 samlas även så kallade ”vätskebiopsier” i form av blodplasma, trombocyter och cirkulerande tumörceller från patienter under behandling i Umeå och Göteborg. Dessa undersöks med olika tekniker på gen-, RNA- och proteinnivå. Målsättningen är att finna biomarkörmönster som är förknippade med ett avancerat sjukdomstillstånd, eller bra/dålig behandlingsrespons.
– Tack vare biobankerna kan vi söka svar på många viktiga frågor. Förhoppningen är att vi kan bidra till utvecklingen av framtidens behandlingsstrategier.

Umeå universitet
Pernilla Wikström leder forskningsprojektet om biomarkörer för att förutsäga och övervaka farlig prostatacancer. Projektet stöds av Stiftelsen för strategisk forskning.

Det är ett samverkansprojekt mellan universiteten i Umeå och Göteborg där även följande forskargrupper ingår:
Jan-Erik Damber, professor i urologi, Göteborg
Anders Widmark, professor i onkologi, Umeå
Marene Landström, professor i patologi, Umeå

För mer info: pernilla.wikstrom@medbio.umu.se

http://www.umu.se/

Akademin behöver bli bättre på att stänga kunskapsluckor

Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Att svenska tekniska högskolor är duktiga på samverkan med näringslivet har framkommit i flera globala rankningar. Enligt Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers, är det faktum att svenska tekniska högskolor är bra på att forska med nära anknytning till näringslivets och samhällets behov en avgörande framgångsfaktor.

– Det är inte särskilt förvånande att KTH, Chalmers och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet räknas som de tre högskolor som ingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation, säger Fredrik Hörstedt.
– De forskningsområden som de svenska tekniska högskolorna är starka inom, exempelvis materialforskning och IKT-forskning, har vuxit fram i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Samtidigt behöver akademin öka sin förmåga att samverka sinsemellan och med det omgivande samhället. Samhället förväntar sig en nära samverkan om vi ska kunna lösa de stora globala utmaningarna, exempelvis klimatförändringarna och inom Life Science. Det är viktigt att samverkan stärks utan att akademin behöver kompromissa med sina akademiska grundvärden, säger Fredrik Hörstedt.

Välj forskningsnischer med omsorg
Han betonar vikten av att akademin definierar forskningsfrågor och problemområden tillsammans med samverkanspartners. Ytterligare ett förbättringsområde är immaterialrätt. Att ha ordning och reda på de immateriella rättigheterna till forskningsresultaten är, enligt Fredrik Hörstedt, avgörande för att såväl forskare som samverkanspartners och samhället i övrigt ska kunna ta del av och implementera resultatet på ett tillfredsställande sätt.
– Svenska universitet behöver bli bättre på att identifiera och hitta möjligheter till forskning i de kunskapsluckor som uppstår när samverkanspartners tillämpar forskningsresultaten i sina produkter eller processer. Svenska forskare kan bedriva världsledande forskning genom att stänga de kunskapsluckor som uppstår, exempelvis när ett nytt material ska integreras i produktionsprocessen på ett verkstadsföretag, säger Fredrik Hörstedt.
– För att Sverige ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi är världsbäst på de forskningsnischer vi väljer. Vi är en liten nation, och för att bli världsledande inom vissa specifika forskningsområden krävs därför en ordentlig kraftsamling som inkluderar akademin, näringslivet och andra samhällsaktörer, säger Fredrik Hörstedt.

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
Rektorer_graf
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör som utges av NextMedia har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.