Etikettarkiv: Tvärvetenskaplig forskning

Samverkan och rörlighet prioritet för regeringen

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Den strategiska forskningen står högt på regeringens agenda. Samtidigt har Sverige en relativt liten andel sådan forskning.
Därför behövs en mångfald finansiärer och aktörer som alla bidrar utifrån sina styrkepositioner, menar närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF.

En viktig del av regeringens satsning på strategisk forskning är de Strategiska samverkansprogrammen som sjösattes för ett drygt år sedan, där näringsliv, offentlig sektor och akademi arbetar tillsammans för att hitta innovativa lösningar som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och ge en hållbar samhällsutveckling. Programmen fokuserar på fem styrkeområden: Resor och transporter, Smarta städer, Biobaserad ekonomi, Livsvetenskaperna samt Uppkopplad industri och nya material.
– Alla fem delar är igång. Detta är en kraftsamling och en tydlig signal till omvärlden om att vi stärker forskning och innovation inom områden där det finns samhällsutmaningar och där Sverige redan har en framskjuten position. Programmen har även fokus på att involvera små och medelstora företag, inte minst genom forskningsinstituten. Vår förhoppning är att detta ska stärka svensk industri och leda till nya företag, partnerskap och exportmöjligheter, säger Mikael Damberg.
SSF deltar i samverkansprogrammet Uppkopplad industri och nya material samt spelar in livsvetenskapsprogrammet. Lars Hultman anser att regeringens initiativ har goda förutsättningar att bli verkningsfulla.
– Samverkansprogrammen är bra, liksom att regeringens strategiska forskningsområden, SFO, permanentas och nya tillkommer. Det är viktigt att även industrin är aktiv och formulerar sina långsiktiga strategiska behov, säger han.

Mångfald finansiärer behövs
Mikael Damberg anser att det är dags att sudda ut gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning och menar att uppdelningen till stora delar är konstruerad och irrelevant.
– Det är samhällsintresset och de behov som ska lösas som är intressanta. Där har oberoende finansiärer en friare roll och det ger styrka. Jag ser gärna mer av nya, otraditionella samarbeten och synergier genom forskning som blandar discipliner, aktörer och intressen, säger han.
Den senaste reformeringen av det svenska systemet för forskningsfinansiering gjordes 2000. Lars Hultman anser att det är dags för en översyn, inte minst för att säkra finansieringen till strategisk forskning, teknikvetenskaplig forskning och finansiering av forskningsinfrastruktur samt testbäddar.
– Vi ser idag att exempelvis Vinnova och VR drar ifrån varandra och det finns risk för luckor i systemet. Men det är inte önskvärt med en sammanslagning av finansiärer, utan istället bör systemen ordnas efter forskningslogik och innovationslogik, säger han.
Mikael Damberg konstaterar att det betänkande som vid den senaste översynen föreslog en sammanslagning aldrig blivit verklighet eftersom man såg risker med detta.
– Över tid har man sett över både de strategiska forskningssatsningarna, den tvärvetenskapliga forskningen och strategiska innovationsområden för att hitta nya sätt att samverka mellan finansiärerna. Men det är farligt att stirra sig blind på finansiärer. Det finns mycket annat som påverkar. Se bara på offentlig upphandling. Om bara en liten del av de över 600 miljarder kronor som årligen går till detta lades på innovation skulle det få stora effekter. Vi bör fundera över hur man kan koppla till andra aktörer och ta in dem i innovationskedjan.

Samverkan bör uppmuntras
Mikael Damberg och Lars Hultman är överens om att det är viktigt att samverkan och rörlighet mellan industri och akademi uppmuntras. Lars Hultman menar att idag är incitamenten alltför svaga och att akademin bör ge större meritvärde till anställda för samverkan och nyttiggörande samt att mobilitet blir ett krav för fast anställning för lektorer och professorer.
– Sverige är duktigt på både innovation och forskning, säger Mikael Damberg. Men konkurrensen internationellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlighet en prioritet för regeringen.

Havet – nytt strategiskt profilområde vid Åbo Akademi

Niklas Sandler, vicerektor vid Åbo Akademi.
Niklas Sandler, vicerektor vid Åbo Akademi.
– Delar av vår marinbiologiska forskning är redan i världsklass. De nya medlen innebär att vi kan stärka området ytterligare, säger Niklas Sandler, vicerektor vid Åbo Akademi som fått 2,4 miljoner euro i anslag för att göra havet till ett strategiskt profilområde inom lärosätet.

I början av juni stod det klart att Åbo Akademi tilldelats 2,4 miljoner euro i anslag av Finlands Akademi. Pengarna kommer ur en konkurrensutsatt pott på 50 miljoner där utdelade medel är öronmärkta för att stärka de finländska universitetens profilering.
– Det var hård konkurrens om pengarna och sett till det belopp vi beviljats hör vi helt klart till vinnarna, säger Niklas Sandler.
För Åbo Akademis del innebär det nya anslaget att lärosätets tre tidigare profilområden: Molekylär process- och materialteknik, Minoritetsforskning samt Läkemedelsutveckling och diagnostik nu kommer att få sällskap av Havet.
– I praktiken handlar det om att vi i samarbete med Åbo universitet knyter samman en rad olika kompetensområden. Forskningen ska ha kopplingar till andra universitet, både inhemska och internationella, och utgöra en tvärvetenskaplig kraftsamling för havet och den marina miljön, förklarar Niklas Sandler.

Samverkan
Lärosätets nya profilområde bygger vidare på den forskning som sedan lång tid tillbaka gjorts inom ämnena marin- och miljöbiologi, offentlig förvaltning samt industriell ekonomi.
– Åbo Akademi har sedan länge profilerat sig inom Östersjöforskningen. Att vi nu bygger ett större tematiskt forskningsområde och lyfter fram havet som en strategisk profil är ett naturligt steg i utvecklingen, säger Niklas Sandler.
För framtiden hoppas han att det nya profilområdet ska bidra till forskning som gör skillnad, inte bara för Östersjön.
– Det ultimata vore att satsningen leder fram till en modell för att hantera den marina miljön som kan användas även i ett globalt perspektiv.
Åbo akademi har redan idag en stor del internationella studenter. Niklas Sandler skulle gärna se att fler kom från Sverige.
– Vi har ett stort utbud av svensk- och engelskspråkiga utbildningar och långa traditioner av samarbete mellan akademi, samhälle och näringsliv. Denna samverkan skapar en dynamik i verksamheten som gagnar både undervisning och forskning.

Åbo Akademi
Åbo Akademis uppdrag är att utgöra en öppen svenskspråkig universitetsmiljö för forskning och studier av hög kvalitet med nordisk och internationell förankring.

Åbo Akademi har:
• 5 500 grundexamensstuderande
• 780 forskarstuderande
• 1 000 utländska studerande från 80 länder

Domkyrkotorget 3
20500 Åbo
Tel: +358 2 215 31
www.abo.fi

www.abo.fi