Etikettarkiv: Tillväxt

Material i fokus på Vinnova

Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson
Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson

Materialvetenskap är ett av Sveriges viktigaste forskningsområden och av största vikt för den svenska industrin. Det är därför ett av Vinnovas prioriterade områden, med ett stort antal satsningar.

Vinnova är en statlig forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges innovationsförmåga och på så sätt bidra till en hållbar tillväxt. Myndighetens verksamhet spänner över ett brett spektrum och ett viktigt fokus är Industri och material, som är ett av Vinnovas största enskilda områden.
– Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande, så det är i högsta grad av stor strategisk vikt för Sverige. Se bara på företag som Sandvik och SSAB. Sverige har länge legat i framkant, säger Margareta Groth, vid avdelningen Industriell utveckling, där hon är chef för den enhet som samlar Vinnovas materialprogram.

Nya material
Men det är inte bara de tunga, traditionella industrierna som bygger på materialkompetens i framkant. Sverige har också spetsforskning inom nya material, till exempel grafen. Programmet SIO Grafen har som mål att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja grafen.
– Grafen har enormt många användningsområden och potential att lösa viktiga framtidsutmaningar. Här är Sverige väldigt kunskaps- och innovationstungt, berättar Margareta Groth.
Biomaterial är ett annat område som Vinnova satsar på, med exempelvis programmet Bioinnovation, för att ersätta fossilbaserade material. ForestValue är ett annat projekt, där man arbetar för att främja träbaserade material och skogsindustrin.
Additiv tillverkning, eller 3D-printing är ett nytt, spännande område, där Vinnovafinansierade projektet CAM2 vid Chalmers har fått stor uppmärksamhet och finansiering från EU. Vidare är FoU inom batterier ett viktigt område, med exempelvis SweBAL vid Uppsala universitet. Ytterligare en satsning är FunMat vid Linköpings universitet, där man forskar om funktionella ytor för exempelvis verktyg, bränsleceller och batterier.

”Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande.”

Material är nyckelfaktor
Några andra exempel på Vinnova-program är Materialbaserad konkurrenskraft och Industriell utveckling, där materialforskning omsätts i tillämpning inom industrin.
– En utmaning är att innovationer inom material kan vara svåra att få in i samhället och industrin eftersom vi inte har utvecklade värdekedjor för nya material. Därför är det viktigt att arbeta brett och med flera olika material, säger Margareta Groth och fortsätter:
– En stor fördel för Sverige är att vi har forskningsinfrastrukturen MAX IV och snart även ESS, som verkligen ger en boost till svensk materialforskning. Innovativa, lätta och energieffektiva material är en nyckelfaktor för att möta klimatmålen.

Immaterialrättslig kompetens avgörande för forskares framgång

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.
Grundläggande kännedom om och kompetens kring immaterialrättsliga frågor är en nödvändig baskunskap för alla forskare, oavsett inriktning. Kunskap och förståelse för immaterialrätt är viktigt, både för att skydda enskilda forskares tillgångar och för att värna om den svenska forskningens värde, nationellt och internationellt.

– Forskningsresultat är en immateriell tillgång som bör förvaltas på ett strategiskt och affärsmässigt sätt. Forskare som vill tillgängliggöra sina forskningsresultat, lägga grunden till nya innovationer eller kanske starta eget företag har mycket goda skäl att skaffa sig en grundläggande immaterialrättslig förståelse och kompetens. Varje enskild forskare behöver inte ha djupgående kunskaper, utan för mer avancerade immaterial­rättsliga frågeställningar bör man självklart anlita expertis, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
PRV har sedan 2016 ett utökat fyra år långt regeringsuppdrag där universitet och högskolor är en av flera prioriterade målgrupper. Uppdraget går ut på att PRV ska sprida kunskap om immaterialrättens betydelse för svensk innovation och tillväxt. Sedan 2016 har PRV därför genomfört ett antal seminarier och utbildningstillfällen för forskare runtom i Sverige. De erbjuder dessutom en konceptutbildning i immaterialrätt för doktorander på samtliga svenska lärosäten.

Samverkar med innovationskontor
– Många forskare verkar idag i en global miljö, vilket gör det ännu mer angeläget att veta hur man kan tillvarata sina immateriella rättigheter på den internationella arenan. I den svenska forskarutbildningen ingår ännu inte immaterialrätt som ett obligatoriskt inslag, vilket det gör i många andra länder. Det är därför viktigt att svenska forskare tillgodogör sig den kompetensen på annat sätt, exempelvis via våra seminarier, säger Susanne Ås Sivborg.
PRV samarbetar även med innovationskontor runtom på landets högskolor och universitet. Planen är att ytterligare utöka samarbetet för att på olika sätt kunna öka forskares kompetens kring immaterialrättsliga frågor.
– Grundläggande immaterialrättslig kompetens placerar forskaren själv i förarsätet, vilket innebär att de själva styr hur och i vilka sammanhang deras forskningsresultat ska användas. Mitt budskap till forskare är att fundera kring hur de vill hantera den immateriella tillgång som deras forskningsresultat utgör, säger Susanne Ås Sivborg.