Etikettarkiv: Telekom

Efterlyser fokus på viktiga spjutspetsområden

Erik Ekudden, CTO på Ericsson. Foto: Per Myrehed / Ericsson

Det har gått 30 år sedan Erik Ekudden började på Ericsson med en färsk civilingenjörsexamen i bagaget. Sedan dess har det hänt en hel del. Idag är han CTO med ansvar för att fastställa den övergripande strategin och riktningen för det tekniska ledarskapet inom Ericsson.

Sverige har en historia av att vara en stark forskningsnation inom kommunikationsteknologi. Erik Ekudden menar att så fortfarande är fallet men att många länder börjar komma ikapp.
– Vi är jämförelsevis starka men får inse att det krävs ganska mycket för att leda utvecklingen. För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning. Även om vi står relativt starka vad gäller kommunikationsteknik i form av 5G och 6G finns det relaterade teknikområden som till exempel AI-teknologi och mikroelektronik där vi idag inte har det ledarskap som krävs för att på sikt kunna behålla tätpositionen inom digitalisering och digitala plattformar.
En aktuell satsning i den riktningen är Avancerad Digitalisering, ett nyligen annonserat forsknings- och innovationsprogram som Ericsson tillsammans med ABB, Saab Teknikföretagen och Vinnova tagit initiativ till. Syftet är att utveckla svensk industri och långsiktigt stärka konkurrenskraften genom utveckling av nya digitala lösningar.

Viktigt samarbete
– Den här typen av satsningar är enormt viktiga för att stärka användningen och utrullningen av till exempel 5G som digital plattform. Satsningens övergripande mål är att skapa framtidens digitala lösningar som stärker hela landets konkurrenskraft och möjliggör och snabbar på den gröna omställningen.
Ett väl fungerande samarbete mellan akademi och näringsliv menar han är en viktig del för att nå hela vägen.
– Att kunna jobba väldigt tätt mellan industri och akademi är en stor styrka i det svenska innovationssystemet och nyckeln till fortsatt framgång. Vi lär av varandra, men excellens kräver också fokus på ett antal spjutspetsområden. Det ger inte samma utväxling om man breddar och sprider satsningarna för tunt.
En viktig del i Ericssons strategi för framtiden är att fortsätta utveckla och förbättra näten.
– Digital infrastruktur utgör en kritisk grund för den fortsatta innovationen och utvecklingen av samhälle, industrier och ekonomi, vilket lett till att vi breddat vår strategi till att 5G- och 6G-näten ska serva hela samhället och företag.

”För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning.”

API:er
Mycket handlar om att göra näten användbara för företagen.
– Det finns en väldigt spännande utveckling som går ut på att komma åt nätfunktioner via öppna programmeringsinterface, API:er. Vi har drivit den utvecklingen tillsammans med samarbetspartners runtom i världen, där du som användare kan begära att i realtid få till exempel en viss fördröjning eller en viss prestanda. Den här typen av interaktiva realtidssystem kan inte fungera utan väldigt mycket AI-teknik som gör näten mer autonoma och kognitiva. Och i takt med att näten blir mer kognitiva kan vi bygga in funktioner som gör att de blir billigare i drift och att vi lättare kan få ned energiförbrukningen och hjälpa andra industrier, förklarar Erik Ekudden.

Spännande resa
På frågan om han skulle välja samma yrkesbana om han var ung idag kommer svaret snabbt.
– Absolut! Mina 30 år i telekombranschen har präglats av en teknikutveckling utan dess like. Idag har vi en miljon (!) gånger högre bandbredd i systemet än vad vi hade 1992. I en digital värld som alltmer kopplas ihop med den fysiska världen i ett Metaverse blir kraven på näten som sitter mellan dessa världar bara högre och högre. Det ligger mycket på teknikutvecklingen i att kunna hantera det. De som börjar på Ericsson idag kan forma framtiden och se fram emot en minst lika spännande resa som jag har varit med om.

Kunskap i immaterialrätt – en framgångsfaktor

Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
– Att ha kontroll på sina immateriella tillgångar är nödvändigt för att lyckas på nationell nivå, och en förutsättning för att nå den globala marknaden. Hanteringen av de immateriella tillgångarna är därför en viktig del i framgångsrika företags strategier och affärsmodeller säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.

På PRV:s webbplats beskrivs immateriella tillgångar som de tillgångar som inte går att ta på. Det kan till exempel vara patent, varumärke, design, upphovsrätt eller företagshemligheter. Men att tillgångarna inte går att ta på betyder inte att de är mindre värdefulla än de fysiska, tvärtom. Ofta finns ett företags största värde bland de immateriella tillgångarna.
– Det har gjorts uppskattningar om att värdet av ett företags immateriella tillgångar ofta utgör 80 procent av hela bolagets värde. Till saken hör också att immaterialrättsintensiva verksamheter står för 40 procent av vår BNP. Det finns alltså stora värden i de immateriella tillgångarna, konstaterar Peter Strömbäck.
– En utmaning för verksamheter som går från forskning till kommersialisering är att redan från början tänka i immaterialrättsliga banor. Min bedömning är att man ofta tänker på detta för sent vilket kan bero på att man felbedömt hur viktiga de är.
PRV har i uppdrag att kompetensutveckla och informera verksamheter om hur immaterialrättsliga frågor spelar in i affärsskapandet.
– Det finns en utvecklingspotential för kunskapen kring detta. Globala företag har hela avdelningar som jobbar med immaterialrätt, men bland små och medelstora företag är kompetensen mer tunnsådd. Här finns en tydlig kunskapslucka i innovationssystemet.

Nära koppling mellan teknikutveckling, forskning och patent
En av de immateriella rättigheter som det kan finnas stora värden i, och som har nära koppling till såväl teknikutveckling som forskning, är patent. Under 2017 ökade antalet beviljade patent i Sverige med 16 procent. Under året beviljades 1031 patent, att jämföra med 2016 då 866 patent beviljades. Och trenden ser ut att fortsätta.
– Ett område som verkar koka rejält är tele­kom. Hittills i år har vi fått in 80 procent fler ansökningar än jämförbara månader förra året. Ökningen beror sannolikt på att det gjorts stora satsningar på forskning inom området och att det skett ett antal avknoppningar från större företag vilket vi nu ser resultatet av, säger Peter Strömbäck.
Själv har han en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik, och ett stort engagemang för it- och digitaliseringsfrågor.
– Digitalisering skapar en massa möjligheter, och min bedömning är att säkerhet och tillgänglighet är de största utmaningarna på det området. AI är ett annat spännande område som ger avtryck i form av nya handelsmönster, ny teknik och kanske också nya möjligheter för oss som myndighet att serva våra kunder. Det är ett område vi följer väldigt noga.
Utvecklingen går snabbt och inom fem år tror Peter Strömbäck att AI kommer att vara en naturlig del av PRV:s verksamhet.
– AI skulle till exempel kunna vara en hjälp i arbetet med sökningar i olika internationella patentregister. Visionen är att vi inom PRV ska se en utveckling liknande den inom bankväsendet. De flesta bankkunder går idag inte till ett kontor utan sköter bankärenden med hjälp av dator eller mobiltelefon. Det har lett till att kunderna har större överblick, bättre precision och snabbare leveranstid. Detta är ett område som jag hoppas att PRV ska ta ordentliga kliv i så att vi om fem år är en one-stop-shop för all tänkbar immaterialrätt.
Peter Strömbäck påpekar att AI även för med sig en del nya utmaningar, inte minst när det gäller immaterialrätt.
– Idag finns 3D-skrivare som kan användas för att skriva ut och piratkopiera produkter. Men vem äger rätten till produkten som skrivits ut av 3D-skrivare? Och vad innebär det om en AI-robot skickar in en patentansökan, är det då roboten som äger rättigheterna till produkten? Ny teknik skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst på det juridiska området. Helt klart är att vi går en spännande framtid till mötes.
Finns det slutligen något medskick till forskare när de ger sig ut och ska söka patent?
– Jag skulle vilja råda forskare och doktorander att använda sig av patentinformation som komplement till nuvarande omvärldsbevakning. En del tekniska framsteg publiceras inte i vetenskaplig litteratur. Här kan enskilda forskare och doktorander få ett försprång genom att även söka efter likande uppfinningar i en patentdatabas när de gör sin omvärldsbevakning.