Etikettarkiv: Swerim

Viktig kugge i industrins gröna omställning

Pontus Sjöberg. vd på Swerim. Foto: Björn Tesch

Metallforskningsinstitutet Swerim fyller en nyckelfunktion i metallindustrins gröna paradigmskifte, som nu accelererar rejält. Swerim fungerar som en länk mellan akademi och näringsliv och kombinerar världsledande testanläggningar med ett omfattande nätverk och en gedigen kompetens med fokus på industrins gröna omställning.

– Swerim bildades för att underlätta uppstarten och genomförandet av branschöverskridande forskningsprojekt och konsortier som lotsar metallindustrins aktörer genom den gröna omställningen. En av våra viktigaste roller är att agera länk mellan akademi, industri och andra forskningsinstitut, inte minst globalt. Vi befinner oss i en position mellan akademi och industri, vilket främjar vår nätverksbyggande och koordinerade roll, säger vd Pontus Sjöberg.

Partnerskap löser utmaningar
Den gröna omställningen förenar många industriföretag via gemensamma utmaningar. Pontus Sjöberg betonar behovet av att agera branschöverskridande för att nå metallindustrins högt ställda hållbarhetsmål, exempelvis genom att nyttja restprodukter från pappersindustrin i stålindustrin och vice versa. På senare år har flera nya branschöverskridande partnerskap med företag från olika delar av värdekedjan formats med syftet att lösa gemensamma utmaningar.
– Vår kärnkompetens är processrelaterad forskning och materialforskning kopplat till metalliska material. Vi är bra på att samla parter från akademi och industri i konsortier. Vi har också goda kontakter och kompetenser vad gäller att söka offentliga forskningsmedel från exempelvis EU, Energimyndigheten, Vinnova och Tillväxtverket och kan på så sätt växla upp företagens egna insatser. Ytterligare en faktor som många industriföretag uppskattar är att vi håller en mycket hög sekretess i vår verksamhet för uppdragsforskning, vilket är en förutsättning för att företagen ska kunna dela affärskänslig information med oss, säger Pontus Sjöberg.

”En av våra viktigaste roller är att agera länk mellan akademi, industri och andra forskningsinstitut, inte minst globalt.”

Vätgasforskning viktig pusselbit
För att möjliggöra metallindustrins fortsatta gröna omställning krävs mer forskning, inte minst med fokus på hur vätgas kan ersätta fossila bränslen, och materialforskning som kartlägger vilka krav som ställs på industriella material när vätgasanvändningen i samhället ökar.
– Därför genomför Swerim en kraftsamling inom vätgasforskning genom att lansera National Hydrogen Research Center for Metallic Materials, berättar Pontus. Målet är att hjälpa industrin att välja rätt material för sina framtida vätgasapplikationer, och att underlätta och påskynda industrins omställning för att nå klimatmålen senast 2045.
Exempel på projekt som pågår hos Swerim är Europaprojektet Initiate där överskottsgas från ståltillverkning ska bli konstgödsel, och Vinnovafinansierade projektet HyMech vars fokus är att identifiera den svenska industrins behov av provning av metallegenskaper i vätgasmiljö. Du kan läsa om båda projekten här.

Europas första pilotanläggning
En annan spännande satsning just nu är den pilotanläggning som batterianods- och innovationsmaterialföretaget Talga har tagit i drift med stöd av Swerim på vårt område i Luleå. Anläggningen, som invigdes under våren, kommer att fungera som en kommersiell kvalificerings- och testanläggning där befintliga och nya batteriteknologier kommer att tas fram och testas tillsammans med batteri- och fordonskunder. Det är den första pilotanläggningen i Europa för naturliga grafitanoder.

Om Swerim:

Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Den övergripande visionen är att stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Visionen är att på sikt bidra till en fossilfri och cirkulär industri. Swerim bildades 2018 och ägs till 80 procent av industrin och 20 procent av RISE.

Swerim tar täten för vätgasforskning

Nuria Fuertes, chef för gruppen metalliska material i aggressiva miljöer på Swerim.
Nuria Fuertes, chef för gruppen metalliska material i aggressiva miljöer på Swerim.

Vätgasteknologier kommer att vara avgörande för att klara av omställningen till ett fossilfritt samhälle och då behövs bättre kunskap om hur vätgas påverkar metalliska material. En mängd olika forskningsprojekt som handlar om vätgas pågår redan idag hos det industrinära metallforskningsinstitutet Swerim.

Nu genomför Swerim en kraftsamling inom vätgasforskning genom att lansera National Hydrogen Research Center for Metallic Materials.
–Vi har kunskapen, utrustningen och känner väl till kundbehovet, säger Nuria Fuertes, chef för gruppen metalliska material i aggressiva miljöer på Swerim. Hon var bland annat projektledare för HyMech, en förstudie finansierad av Vinnova med fokus på att identifiera den svenska industrins behov av provning av metallegenskaper i vätgas. För att kunna tillverka komponenter som säkert kan användas i vätgasmiljöer krävs en god kännedom om materialets beteende i en sådan miljö.

Vätgasens inverkan på metaller
Swerim utvecklar just nu centrets anläggning för provning av mekaniska egenskaper i vätgasmiljö i både Kista och Luleå. Anläggningen – som är en av få i världen – kommer att stärka svensk industrins konkurrenskraft och möjliggöra kortare ledtider för att verifiera material och komponenter.
– Olika tillämpningar kräver hantering av vätgas vid olika tryck och temperaturer, förklarar Nuria Fuertes. Vi kommer att möta industrins behov genom att erbjuda provning vid både hög och låg temperatur samt tryck upp till 1000 bar.
Tillsammans med sina kollegor utformar hon nu en fortsättning på projektet där materialegenskaperna för olika stål, gjutjärn och nickelbaslegeringar kommer att testas. Projektets har ett stort konsortium bestående av ståltillverkare, processindustri och slutanvändare. Materialanvändning för lagring och transport av vätgas, kraftgenerering och fordon kommer att studeras.
– Målsättningen är att inom ramen för projektet ta fram en guide som hjälper industrin att välja rätt material för sina framtida vätgasapplikationer, allt för att underlätta och påskynda industrins omställning, avslutar Nuria Fuertes.


Överskottsgas från stål­tillverkning ska bli konstgödsel

Magnus Lundqvist, projektledare för Initiate.
Magnus Lundqvist, projektledare för Initiate.

EU-projektet INITIATE, har som fokus att utvinna urea ur överskottsgas från stålindustrin. Urea är idag ett av världens vanligaste medel för konstgödsel och utvinns i dagsläget i huvudsak ur den fossila råvaran naturgas.

– Efterfrågan på urea som konstgödsel är stor. Globalt handlar det idag om 55 miljoner ton och behovet växer årligen. Via INITIATE utvinner vi urea cirkulärt från stålindustrins överskottsgas, vilket innebär en fyrtioprocentig minskning av dagens koldioxidavtryck i samband med produktion av urea. Närheten till och vår goda relation med SSAB innebär att vi kan säkra vår tillgång till överskottsgas, säger Magnus Lundqvist, projektledare för Initiate.
På Swerim finns en reaktoranläggning som ska utvidgas till en park med totalt sex reaktorer. Via en 1100 meter lång gasledning ska överskottsgaser från SSAB transporteras till Swerims forskningsanläggningar. Projektets pilotförsök kommer att äga rum i Swerims lokaler i Luleå.
– Det globala intresset för projektet är hittills stort. Efterfrågan på hållbart producerat konstgödsel är mycket hög. Ytterligare en faktor som bidrar till det stora intresset är att vi i våra tidiga beräkningar kunnat se att det inte är dyrare att framställa urea av restgaser från stålproduktion än av naturgas. När projektet är fullt utbyggt är vår ambition att kunna producera 150 kg ammoniak per timme. Ambitionen är att forskningsprojektet ska mynna ut i fullskalig industriell produktion av urea 2030, säger Magnus Lundqvist.

Swerim – vätgas och metall

H2020-projektet INITIATE startade 2020 och kommer att pågå till slutet av 2025. Projektet har en budget på 240 miljoner kronor, varav 210 miljoner kronor finansieras av EU.
Industripartners: Arcelor Mittal, SSAB, Stamicarbon, Nextchem, Johnson Matthey och Kisuma Chemicals. Forskningsinstitut: Swerim och TNO. Universitet: POLIMI och Radboud University.

swerim.se

Svenska anoder ska ge världens grönaste batterier

Foto: Talga
Foto: Talga

Hos Swerim i Luleå byggs en stor testanläggning tillsammans med innovationsmaterialföretaget Talga för tillverkning av anodmaterial från svensk grafit. Tillverkningen ska ske i en helt elektrifierad processkedja med mycket små klimatavtryck.

Martin Phillips, VD på Talga. Foto: Steve Wise | 27Creative
Martin Phillips, VD på Talga. Foto: Steve Wise | 27Creative

Talga utvecklar smarta innovationsmaterial med hjälp av råvaror från egna gruvor och är ursprungligen ett australiensiskt företag som etablerade sig i Sverige 2011.
– Idag används huvudsakligen syntetisk grafit till anoder, vilket är ett material som bygger på oljeprodukter, tillverkas främst i Kina och dessutom är mycket energikrävande vid tillverkningen. Vi vill ersätta det med klimatsmart tillverkning av ett naturligt anodmaterial från svensk grafit, förklarar Martin Phillips, VD på Talga.
Den svenska grafitens egenskaper gör att batterierna kan laddas mycket snabbare, håller längre och kan användas i ett större temperaturområde, vilket stärker hållbarheten.

Hög kompetens
Anodmaterial från svenska fyndigheter är några av de första som kan levereras till industrin inom EU för att bidra till den gröna omställningen.
– Bygget av testanläggningen för anodmaterial här på Swerim påbörjades i mars och blir färdigt i början av 2022. Vi tycker det är både viktigt och intressant att få vara delaktiga i den aktiva och innovativa industriutvecklingen här i norra Sverige, förklarar Lars-Olov Nordberg, projektledare på Swerim.
Swerim bidrar till projektet med sin långvariga erfarenhet av att bygga komplexa pilotanläggningar till svensk gruv- och metallindustri.

Lars-Olov Nordberg projektledare på Swerim. Foto: Magnus Stenberg
Lars-Olov Nordberg projektledare på Swerim. Foto: Magnus Stenberg

Kvalitetssäkring med kunder
Anläggningen kommer att innehålla både ett processlaboratorium och ett batterilaboratorium för karaktärisering, certifiering och kvalitetssäkring.
– Från råmaterialet kan grafiten modifieras så att den passar till anoder för olika applikationer och kunder, exempelvis genom olika former och storlekar på grafitpartiklarna, förklarar Martin Phillips.
För att stärka den gröna profilen på de batterier som behövs för den ökade elektrifieringen av samhället kommer de även att forska på möjligheterna att återvinna anoder av grafit.
– På Swerim har vi utvecklat flera processer för återvinning av batterier, men främst för metalliska material. Då grafit inte är en metall så kommer det att krävas en helt ny process för det, men med vår erfarenhet av återvinning har vi stora förhoppningar om att kunna lyckas med det, avslutar Lars-Olov Nordberg.


Fossilfri tillverkning av stålprodukter

Andreas Johnsson, forskare på Swerim. Foto: Magnus Stenberg
Andreas Johnsson, forskare på Swerim. Foto: Magnus Stenberg

I projektet ELROS ska metallforskningsinstitutet Swerim utveckla elektrifierade processer för att ersätta fossilbaserad uppvärmning av stålämnen vid tillverkning av olika produkter i stål.

Sverige är ledande i utvecklingen av nya processer för att kunna tillverka fossilfritt stål och hittills har mycket fokus legat på reduktion av järnmalm för stålproduktion.
– Det är en mycket viktig del av en fossilfri ståltillverkning, men för att nå hela vägen måste även stegen efter göras fossilfria, förklarar Andreas Johnsson, forskare på Swerim och projektledare för ELROS.
I projektet, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ingår förutom Swerim även Kanthal, SSAB och Sandvik Materials Technology.

Dilip Chandrasekaran, FoU-chef på Kanthal. Foto: Oscar Mattsson
Dilip Chandrasekaran, FoU-chef på Kanthal. Foto: Oscar Mattsson

Testar en unik kombination
Det finns idag ingen bra lösning för att kunna ersätta den uppvärmning med främst naturgas som krävs för att värma upp de stora stålämnena innan valsningen.
– Det finns flera metoder för elektrisk uppvärmning. I ELROS kommer vi att fokusera på induktiv och resistiv uppvärmning, och vi tror framför allt på en kombination av de båda, vilket ingen hittills testat, berättar Dilip Chandrasekaran, FoU-chef på Kanthal.
Kanthal bidrar med sina djupa kunskaper inom resistiva uppvärmningsprocesser. Induktiva ugnar finns redan på Swerim i Luleå där alla stegen i projektet kommer att ske.

Testbädd
Till att börja med kommer simuleringar att utföras med materialspecifika parametrar för elektrisk värmning av låglegerade, höglegerade och rostfria stål.
– Vi siktar på att göra det möjligt att använda elektrifiering på ett optimalt sätt, det vill säga rätt form av elektrisk uppvärmningsmetod sett till geometri, storlek, material, temperaturområde, temperaturjämnhet och energieffektivitet förklarar Andreas Johnsson.
Därefter valideras och verifieras resultaten, först i konceptstudier på mindre stålämnen följt av försök i en pilotugn hos Swerim.
– Vi bygger om en ugn där för att testa allt i semi-industriell skala. Ugnen kommer att fungera som en testbädd för kommande projekt, där alla som vill kan testa sina egna lösningar för elektrifierade uppvärmningsprocesser, förklarar Dilip Chandrasekaran.

Många fördelar
Förutom att tillverkningen blir fossilfri, förutsatt att elen tillverkas fossilfritt, finns många andra fördelar med en elektrifierad uppvärmning.
– Elektrisk värmning är mer energieffektiv än gasuppvärmning, dessutom kan man minska underhåll av ugnen, det blir en renare arbetsmiljö utan rökgaser bland annat, avslutar Andreas Johnsson.

Swerim
  • Bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt
  • Ingår ofta FoU-partnerskap med enskilda företag
  • Affärsområden: Materialutveckling, Metallurgi, Produktionsteknik samt Pilot och Demo
  • Ägs av industrin (80 procent) och staten, via RISE (20 procent)
  • Drygt 70 medlemsföretag
  • 190 medarbetare med laboratorier i Luleå och Stockholm

    www.swerim.se

Central roll i omställningen till fossilfri produktion

Pontus Sjöberg, vd Swerim. Foto: Björn Tesch

Samhället och industrin står inför stora utmaningar. På relativt kort tid ska vi ställa om till fossilfri produktion genom bland annat elektrifiering och cirkulära tillverkningsprocesser. För att få det här att hända har metallindustrins strategiska FoU-partner en nyckelfunktion, menar Pontus Sjöberg, vd Swerim.

Swerim (Swedish Institute for Mining, Materials and Metallurgy) är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råvara till färdig produkt. Swerim bidrar bland annat till att förbättra existerande processer och material parallellt med utveckling av nya processer, material och produktlösningar. Syftet med forskningen är att stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser och material.

”Industrins aktörer kan gemensamt äga laboratorium, testbäddar och demonstrationsanläggningar hos oss.”

Från grundidé till industriskala
Swerim bildades 2018 och är ett oberoende institut som ägs till 80 procent av industrin och till 20 procent av RISE. Bakgrunden till att Swerim bildades är ett behov av att stötta industrin i omställningen för att nå klimat­målen senast till 2045.
– Vi är bra på att vidareutveckla en grundidé till pilotskala. I pilotanläggningarna kan vi verifiera och optimera ny teknik innan den i nästa steg kan tillämpas i fullskalig industriell produktion, säger Pontus Sjöberg. Det som gör oss unika som samarbetspartner är våra dedikerade medarbetare med kunskap om hela värdekedjan från råvaror till färdig produkt i applikation och våra väl anpassade testbäddar.

Länk mellan akademi och industri
För att industrin ska kunna tackla de stora samhällsutmaningarna som övergången till fossilfri produktion, elektrifiering och digitalisering innebär, krävs en nära samverkan mellan alla verksamma aktörer, det vill säga beslutsfattare, myndigheter, offentliga finansiärer, industri, forskningsinstitut och högskolor. Här fungerar Swerim som en länk mellan akademin, industrin och andra forskningsinstitut såväl nationellt som internationellt. Den nätverksskapande funktionen är viktig för att främja forskningssamverkan över bolagsgränserna, men även för att säkerställa ett kontinuerligt utbyte av forskare mellan de olika aktörerna.
Ett annat viktigt område för Swerim – och ett bra exempel på samverkan – är inom additiv tillverkning (3D-printning). Sverige är idag världsledande inom pulverstål, men för att behålla den ledande position inom pulvermetallurgi måste de svenska företagen ligga i framkant i material- och teknologiutveckling. Swerim, som har 60 års erfarenhet av pulverforskning, är en given partner för den som vill ta fram nya material eller effektivisera produktionsprocesser.
– I samverkan med industrin bygger vi just nu en atomiseringsanläggning som ska stå klar i början av 2022. Vi fungerar som en oberoende partner för den här typen av omfattande och storskaliga forskningsinvesteringar, konstaterar Pontus Sjöberg.

Samverkans­forskning – nyckelfaktor för SSAB

Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson
Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer.
– Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forsknings­strategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB.

Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi.
– För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge i både det svenska och finska systemet, berättar Eva Petursson.
Ett aktuellt projekt som närmast kan ses som ett skolexempel på samverkansforskning är Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall i syfte att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik.
– Hybrit är ett stort och ambitiöst projekt som ingen av oss inblandade aktörer hade kunnat genomföra var för sig.
Eva Petursson lyfter även fram metallforskningsinstitutet Swerim som en utmärkt plattform för forskningssamverkan.
– Vi är involverade i flera olika partnerskap inom Swerim där vi inspireras och får in nya tankar, kompetenser och utrustning med hjälp av externa partners som kan vara såväl kollegor i branschen som andra stålföretag och slutanvändare av våra produkter.

”För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge.”

Svår ekvation
Just nu rasar Coronapandemin över världen, en kris som satt stora spår hos SSAB.
– Många medarbetare, även inom forskningsorganisationen, är korttidspermitterade. De långsiktiga FoU-satsningarna går på sparlåga i väntan på bättre tider.
Eva Petursson konstaterar vidare att ekvationen där SSAB, likt andra bolag, bidrar med 50 procent av finansieringen i samverkansprojekt med akademin, är svår att få ihop när många nyckelpersoner plötsligt arbetar halvtid.
– Jag tycker att 50/50-systemet i grunden är en bra lösning men just nu råder tuffa tider och det vore önskvärt om staten, som temporär åtgärd, kunde gå in med en större andel till finansieringen. På så sätt skulle samverkansforskningen som sker på universitet och institut kunna upprätthållas.

Forskning för en fossilfri framtid

Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stål- och metallindustrin är en grundpelare för Sveriges välstånd och det är avgörande att den behåller sin konkurrenskraft i omställningen till en hållbar ekonomi. Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut, vars mål är fossilfri metallframställning, från gruva till återvinning.

– Det är en otroligt spännande och utmanande uppgift, som kräver forskning och innovation i den absoluta framkanten. Stålindustrin står inför en mycket stor omställning de kommande decennierna, säger Pontus Sjöberg, nytillträdd vd för Swerim.
Institutet utför industrinära uppdragsforskning och har laboratorier i Stockholm och Luleå. Där erbjuder man avancerade, kundanpassade testbäddar och demonstrationsmiljöer för att utveckla och verifiera olika råmaterial och metallurgiska processer och optimera slutprodukterna. Swerim har cirka 190 anställda, varav flertalet är forskarutbildade och/eller har lång industriell erfarenhet. Institutet har omfattande nätverk både i Sverige och internationellt och kunder från hela världen. Det övergripande målet är en metall- och stålindustri som är helt fossilfri, koldioxidneutral och cirkulär senast 2045.
– Vi har en stark helhetssyn och vår forskning spänner över varje moment i hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Det gäller allt från hur man utvinner metaller i gruvindustrin till tillverkningsprocesser, optimerade slutprodukter och till sist hur alla delar av produkterna kan återvinnas när deras livscykel är slut. Hållbarhet och den cirkulära ekonomin genomsyrar all vår forskning och utveckling, berättar Pontus Sjöberg.

Omfattande verksamhet
Swerim har en bred verksamhet och ett stort antal pågående forskningsprojekt. På anläggningen i Luleå pågår till exempel omfattande forskning om gasreformering, där CO2-utsläpp fångas upp och separeras för att därefter återanvändas, bland annat i form av metanol, som används till fartygsbränsle. Ett stort projekt på anläggningen i Stockholm är additiv tillverkning eller 3D-printing. Där används lager på lager av metallpulver som med hjälp av laser formas till komplexa konturer i olika produkter. Det är ett sätt att skapa starkare och lättare produkter, som kräver mindre råmaterial och är mer energieffektiva i såväl tillverkning som transport. Det många inte känner till är att 25 procent av den globala marknaden för metallpulver som används för additiv tillverkning produceras i Sverige.
– Det sker en enormt snabb utveckling på det här området och svensk teknologi ligger i framkant. Material­utveckling och forskning om hur metalliska material beter sig i olika applikationer är ett stort och viktigt område för Swerim. Den här kunskapen ger möjlighet att designa material som har de optimala egenskaperna för den specifika tillämpningen, förklarar Pontus Sjöberg.

Förädlade produkter
Svensk stål- och metallindustri är kända för sina specialiserade och högt förädlade produkter. Forskningen på Swerim är anpassad efter detta och hjälper industrin att behålla sin konkurrenskraft och höga produktkvalitet. Som forskningsinstitut utgör Swerim en länk mellan grundforskningen och den industriella tillämpningen. Det finns också en betoning på branschöverskridande forskning med andra institut.
– Det ger korsbefruktning och synergier. Ett exempel är forskning om hur restprodukter från skogsindustrin kan komma till nytta inom metallurgi, berättar Pontus Sjöberg.

Stora investeringar
Han betonar att långsiktiga spelregler och kloka ekonomiska incitament krävs från regering och riksdag för att metall- och stålindustrins arbete mot fossilfrihet också ska vara ekonomiskt hållbart. Omställningen till fossilfrihet kräver enorma investeringar och det är avgörande att dessa kan göras utan att den svenska industrins konkurrenskraft hotas.
– Vi arbetar med ett långt perspektiv, hur metall- och stålindustrin kommer att se ut om tio, tjugo år. När olika innovationer implementeras avgörs till stor del av industrin och de konkurrensmässiga villkoren.
Pontus Sjöberg tillträdde som vd för Swerim i februari, i samband med att två tidigare metall- och materialforskningsinstitut slogs ihop. Han är teknologie doktor i metallurgi från KTH och kommer närmast från befattningen som produktionschef på Vitkovice Steel i Tjeckien. Pontus Sjöberg har även lång erfarenhet av svensk stålindustri, bland annat på Sandvik och SSAB. Han har också forskat ett år i Japan. Nu ser han fram emot att driva utvecklingen av svensk stål- och metallindustri.
– Swerim är en ledande aktör som bedriver internationellt erkänd forskning. Det är väldigt roligt att få vara med och bygga upp verksamheten och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig industri.

Swerim
Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metall­er och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Vi vill stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Vår vision är en fossilfri och cirkulär industri. Swerim har testanläggningar i Luleå och Stockholm och ägs till 80 procent av industrin och 20 procent av svenska staten genom RISE, Research Institutes of Sweden.
www.swerim.se