Etikettarkiv: Strategisk forskning

Ny forskningsstrategi ökar SSF:s aktionsradie

Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: SSF
Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: SSF
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är Sveriges största oberoende, offentliga forskningsstiftelse. Med sin nyligen antagna strategi blir stiftelsens fokus på ledande forskning för genomslag i samhället än tydligare.
– Vi skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskningsresultat, säger vd Lars Hultman.

Att stärka Sveriges konkurrenskraft är SSF:s mål och som oberoende finansiär är stiftelsen en förändringsagent i forsknings- och innovationssystemet. Den nya forskningsstrategin 2017–22 är framtagen i dialog med akademin och industrin och stärker SSF:s radikala roll. Utdelningarna höjs även, under 2016 delades 621 miljoner kronor ut.
– SSF har ett ansvar för att dessa pengar ska göra skillnad för relevant forskning som kan bidra till att lösa samhällsproblem och skapa affärsmöjligheter. Vi vidgar begreppet relevans genom ett fokus på förväntat genomslag, snarare än omedelbar tillämpning. Vårt tidsperspektiv är fem till femton år, säger Lars Hultman.

Teknikvetenskap i fokus
SSF verkar strategiskt både genom val av forskningsområde och bidragsform. Ett exempel är ramprogrammen inom strategiskt viktiga områden, där senast en miljard kronor gick till Big Data, Systembiologi, Cybersäkerhet och Energimaterial.
SSF ger också karriärstöd till unga, lovande forskare som skapar nya kompletta forskningsmiljöer och till experter vid anläggningar för forskningsinfrastruktur. En viktig aktuell satsning är en forskarskola i neutronspridning, kopplad till ESS i Lund. I den nya strategin finns ett ökat fokus på teknikvetenskap.
Ansökningar selekteras efter huvudkriterierna relevans, förväntat genomslag i samhället och vetenskaplig kvalitet.
– Vår avsikt är att korta vägen till nyttiggörande genom att uppmuntra till mångvetenskapliga samarbeten och rörlighet mellan akademi, näringsliv och forskningsinstitut. När vi beviljar anslag har forskarna en stor frihet för hur forskningen bedrivs, förklarar Lars Hultman.
Han framhåller att förnyelse är en ledstjärna för SSF.
– Vi vill bryta den spårbundenhet som lätt får fäste i systemen kring innovation och forskning, Det behövs externa forskningsfinansiärer som SSF.

Vad är strategisk forskning?
• Riktad grundforskning med vilja att tillämpa resultaten.
• Forskning med hög kvalitet och långsiktigt industriellt intresse.
• Forskning som nyttiggörs och löser samhällsproblem.
• Excellenta forskningsmiljöer som attraherar kompetens och investeringar till Sverige.

Samverkan för stärkt konkurrens­kraft och hållbara lösningar

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Foto: Anette Andersson
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Foto: Anette Andersson
Smarta hållbara städer, en övergång till biobaserad ekonomi och satsningar på medicintekniska innovationer. Det är bara några exempel på de strategiska innovationssatsningar som görs inom ramen för Vinnovas Samverkansprogram.

Varje år finansierar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova cirka 2 000 projekt som bygger på en nära samverkan mellan ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet.
– Vi är en viktig nyckelspelare för att utveckla goda förutsättningar för en fungerande samverkan. Men samverkan är inte målet i sig, utan snarare ett medel för att vi på ett effektivt sätt ska kunna hitta nya innovativa lösningar som stärker Sveriges forskningskompetens och konkurrenskraft samt bidrar till en hållbar utveckling, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
De senaste åtta åren har hon varit myndighetschef, dessförinnan arbetade hon med forskning och utveckling i närmare 20 år. I grunden är hon civilingenjör och teknologie doktor.
– Det pågår en spännande utveckling i Sverige. Men även om vi satsar mycket på forskning och innovationer, är det småsummor i ett globalt perspektiv. Sverige är trots allt ett litet land och vi behöver därför samverka och arbeta tillsammans och vara smarta när det gäller användningen av våra resurser.

Fem samverkansprogram
Erfarenheter visar att framgångsrika innovationer i regel bygger på en nära samverkan. Och Sverige behöver smarta lösningar för att möta de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Det handlar exempelvis om nya hållbara sätt att resa, bo, kommunicera och att tillvarata jordens resurser och ekosystem.
I regeringens forskningspolitiska proposition betonas betydelsen av att forsknings- och innovationspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. Och för att ny kunskap och nya innovationer verkligen ska komma till användning, har regeringen valt att satsa på fem samverkansprogram som handlar om nästa generations resor och transporter, smarta städer, cirkulär och biobaserad ekonomi, life science samt uppkopplad industri och nya material.
– Det är väl valda program för att Sverige ska positionera sig och stärka sin konkurrenskraft mot omvärlden. Det gäller nu att näringsliv, akademi och offentlig verksamhet samspelar med varandra och att vi utvecklar effektiva strukturer och system för att vi på bästa sätt ska kunna ta hand om och implementera nya lösningar, säger Charlotte Brogren.

Industrin i förarsätet
Inom ramen för de fem samverkansprogrammen satsar regeringen, via Vinnova, på strategiska innovationsområden, så kallade SIO. Det är en satsning där ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor själva pekar ut och definierar områden där de ser behov av en svensk kraftsamling och gemensamma insatser.
– Tillsammans med Energimyndigheten och Formas finansierar Vinnova 17 strategiska innovationsprogram, som är några av de viktigaste musklerna för att kunna genomföra regeringens fem samverkansprogram. Här får vi möjlighet att verkligen sätta industrin och samhället i förarsätet, säger Charlotte Brogren.
Inom de strategiska innovationsprogrammen sker öppna utlysningar där företag, läro­säten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation. Det handlar bland annat om att utveckla smartare elektroniksystem, smartare samhällsbyggnad genom digitalisering, övergång till biobaserad ekonomi, att etablera grafen inom svensk industri och att skapa lösningar för en omställning av en stor del av svensk industri.
Ett exempel på strategiskt innovationsprogram handlar om smarta och hållbara städer. Idag står städer för cirka 70 procent av både världens energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
– Vi behöver därför samverka och hitta smarta lösningar för att bygga hållbara städer som kan möta energi- och klimatutmaningen, inte bara i Sverige utan även globalt, säger Charlotte Brogren.

Samverkan och rörlighet prioritet för regeringen

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Den strategiska forskningen står högt på regeringens agenda. Samtidigt har Sverige en relativt liten andel sådan forskning.
Därför behövs en mångfald finansiärer och aktörer som alla bidrar utifrån sina styrkepositioner, menar närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF.

En viktig del av regeringens satsning på strategisk forskning är de Strategiska samverkansprogrammen som sjösattes för ett drygt år sedan, där näringsliv, offentlig sektor och akademi arbetar tillsammans för att hitta innovativa lösningar som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och ge en hållbar samhällsutveckling. Programmen fokuserar på fem styrkeområden: Resor och transporter, Smarta städer, Biobaserad ekonomi, Livsvetenskaperna samt Uppkopplad industri och nya material.
– Alla fem delar är igång. Detta är en kraftsamling och en tydlig signal till omvärlden om att vi stärker forskning och innovation inom områden där det finns samhällsutmaningar och där Sverige redan har en framskjuten position. Programmen har även fokus på att involvera små och medelstora företag, inte minst genom forskningsinstituten. Vår förhoppning är att detta ska stärka svensk industri och leda till nya företag, partnerskap och exportmöjligheter, säger Mikael Damberg.
SSF deltar i samverkansprogrammet Uppkopplad industri och nya material samt spelar in livsvetenskapsprogrammet. Lars Hultman anser att regeringens initiativ har goda förutsättningar att bli verkningsfulla.
– Samverkansprogrammen är bra, liksom att regeringens strategiska forskningsområden, SFO, permanentas och nya tillkommer. Det är viktigt att även industrin är aktiv och formulerar sina långsiktiga strategiska behov, säger han.

Mångfald finansiärer behövs
Mikael Damberg anser att det är dags att sudda ut gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning och menar att uppdelningen till stora delar är konstruerad och irrelevant.
– Det är samhällsintresset och de behov som ska lösas som är intressanta. Där har oberoende finansiärer en friare roll och det ger styrka. Jag ser gärna mer av nya, otraditionella samarbeten och synergier genom forskning som blandar discipliner, aktörer och intressen, säger han.
Den senaste reformeringen av det svenska systemet för forskningsfinansiering gjordes 2000. Lars Hultman anser att det är dags för en översyn, inte minst för att säkra finansieringen till strategisk forskning, teknikvetenskaplig forskning och finansiering av forskningsinfrastruktur samt testbäddar.
– Vi ser idag att exempelvis Vinnova och VR drar ifrån varandra och det finns risk för luckor i systemet. Men det är inte önskvärt med en sammanslagning av finansiärer, utan istället bör systemen ordnas efter forskningslogik och innovationslogik, säger han.
Mikael Damberg konstaterar att det betänkande som vid den senaste översynen föreslog en sammanslagning aldrig blivit verklighet eftersom man såg risker med detta.
– Över tid har man sett över både de strategiska forskningssatsningarna, den tvärvetenskapliga forskningen och strategiska innovationsområden för att hitta nya sätt att samverka mellan finansiärerna. Men det är farligt att stirra sig blind på finansiärer. Det finns mycket annat som påverkar. Se bara på offentlig upphandling. Om bara en liten del av de över 600 miljarder kronor som årligen går till detta lades på innovation skulle det få stora effekter. Vi bör fundera över hur man kan koppla till andra aktörer och ta in dem i innovationskedjan.

Samverkan bör uppmuntras
Mikael Damberg och Lars Hultman är överens om att det är viktigt att samverkan och rörlighet mellan industri och akademi uppmuntras. Lars Hultman menar att idag är incitamenten alltför svaga och att akademin bör ge större meritvärde till anställda för samverkan och nyttiggörande samt att mobilitet blir ett krav för fast anställning för lektorer och professorer.
– Sverige är duktigt på både innovation och forskning, säger Mikael Damberg. Men konkurrensen internationellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlighet en prioritet för regeringen.