Etikettarkiv: Stiftelsen för strategisk forskning

Artikel

Stöder hållbar utveckling

Lämna en kommentar
Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Magnus Bergström

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!

Om Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med cirka 700 miljoner kronor årligen – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskning i samhället
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt
• Premierar ny och möjliggörande teknologi
• Bidrar till att bygga forskningens infrastruktur

Artikel

Ny forskningsstrategi från SSF

Lämna en kommentar
Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen

Med de stora framtidsutmaningar som världen står inför blir den strategiska forskningen allt viktigare. I sin nya forskningsstrategi för åren 2021–2026 betonar därför Stiftelsen för strategisk forskning förnyelse, kvalitet och samverkan i svensk forskning.

Varför behöver SSF en ny forsknings­strategi?
– Vi vill bidra till att lyfta Sverige i en tilltagande internationell konkurrens, som tar sig allt mer strategiska uttryck, säger Lars Hultman, vd för SSF. Likaså Agenda 2030 om en hållbar utveckling kräver mer av riktad forskning och innovationer, där perspektivet förstås sträcker sig ännu längre in i framtiden. Med den nya strategin kan SSF verka mer systemförändrande på svensk forskning.
– Till exempel vill SSF överbrygga gapet som finns mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning.

Vad innebär strategin?
– Kort sagt nytta för Sverige i framtiden. Eftersom det inte finns någon svensk statlig finansiär för strategisk forskning, blir SSF allt viktigare. Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna. Koncentration av insatser för internationell slagkraft är ledord här.
En motsvarande förändring med den nya strategin är att SSF har beslutat söka ”evigt liv”.
– I och med det kommer SSF att behöva minska på utdelningarna under några år. På plussidan uppstår en ökad finansiell stabilitet, bättre förutsägbarhet om utdelningar och över tid totalt sett ökade bidrag till forskningen. Vi blir alltså en finansiär utan bortre tidshorisont och uppnår ett ännu större genomslag på samhällets utveckling.
Själva forskningsverksamheten förändras också. Våra satsningar kommer nu att riktas mot färre, men större projekt på ett antal olika strategiska områden.

”Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna.”

Har du några exempel?
– Ja, SSF kommer att lansera multidisciplinära forskningscentra, kopplade till en samhällsutmaning med möjligheter för näringslivet. På liknande sätt som med de fyra nu pågående centrumen för hållbar utveckling: antibiotika, vätgas, fotosyntes och kärnkraft.
Dessutom förstärks portföljen av karriär- och mobilitetsstöd. Det är viktigt att när vi går ut ur coronapandemin stödja de kreativa utbyten som uppstår i möten mellan människor.
Samverkan och rörlighet mellan forskare från industri, klinik och akademi för att nyttiggöra forskningsresultat förblir helt centrala för SSF:s strategi.

Vad betyder ’strategisk’?
– Det handlar om riktad grundforskning som inspireras av en betydande tillämpning, säger Lars Hultman. Strategisk forskning tar avstamp i forskning som möter samhällets behov av kunskap. Det är forskning med spets som är relevant och har förutsättningar att få genomslag. Vi behöver fler internationellt lysande akademiska miljöer med forskarutbildade personer, som är attraktiva för industrin och internationella investeringar.
SSF söker också hävstångsverkan genom att ge bidrag för att svenska forskargrupper ska delta i EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Här fungerar våra pågående satsningar inom digitalisering, livsvetenskap och nya material som trampoliner.

Hur väljer ni ut projekt?
– Det ska alltid vara excellent forskning, som är relevant för kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar eller samhällssektorer i Sverige. Ledarskapet i varje projekt är därför en avgörande framgångsfaktor.
Projekten väljs ut efter expertgranskning av ansökningar. Utvärderare engageras typiskt från akademi, näringsliv och samhälle, både från Sverige och utlandet. Så lyfts kvaliteten genom öppen konkurrens.

Hur kommer programportföljen att se ut?
– Listan är lång, säger Lars Hultman och räknar upp följande:
• Mångvetenskapliga forskningscentra
• Framtidens forskningsledare
• Strategisk mobilitet
• Industridoktorander
• Forskningsinstitutdoktorander
• Adjungerade professorer från industrin
• Sabbaticals
• Utbyte med Israel, Taiwan, Japan
• Ansökansstöd inom Horisont Europa
• Nyckelpersoner vid infrastruktur
• Instrument-, teknik- och metodutveckling
• Post-doc/repatriering för neutronforskarskolan SwedNESS
• Nyttiggörande av forskning, inklusive patentering

Hur finansieras detta?
– Vi förvaltar stiftelsekapitalet: från 6 miljarder kronor vid start 1994 har stiftelsen betalat ut 16 miljarder till forskning och har idag 11 miljarder kronor.
Jag vill samtidigt säga att privata donationer och annan återkapitalisering är välkommet. Det möjliggör mer excellent forskning om utmaningar som hållbar utveckling, medicinska genombrott och intelligent 6G-kommunikation. Andelen strategisk forskning i Sverige är trots allt låg i en internationell jämförelse.

Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag.
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft.
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med ca 800 miljoner kronor år 2021 – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut.
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nytta i samhället.
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar.
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare.
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt.
• Premierar ny och möjliggörande forskningsteknik.

Artikel

Ny podd gör vetenskap enkelt och roligt

Lämna en kommentar
Sofie Pehrsson, kommunikationschef och vetenskapsredaktör på SSF.

Tycker du att det är kul med vetenskap, nya forskningsrön och udda fakta? Då är SSF:s nya podd Om Vetenskap något för dig. Där får du veta allt från hur björnars sovvanor kan bota benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar, till vad fjärde generationens kärnkraft innebär.

Om Vetenskap är en satsning från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för att öka allmänhetens intresse för, och kunskap om, forskning och vetenskap. Det är Sofie Pehrsson, kommunikationschef och vetenskapsredaktör på SSF som producerar podden.
– Många människor har inte upptäckt hur kul det är med vetenskap. Så jag ville göra en podd som inte bara består av prat, utan innehåller verkligt intressanta berättelser, där forskare får förklara sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt, berättar Sofie Pehrsson. Hon är civilingenjör i botten, men har arbetat som journalist i många år, bland annat på Sveriges radio och TV4, innan hon kom till SSF 2014.
– Just radio ligger mig varmt om hjärtat, så podden är ett perfekt format för mig att arbeta med. Det är ett väldigt bra sätt att nå ut, säger hon.

”Jag hoppas att podden kan leda till insikt om att forskningen verkligen kan hitta lösningar på komplexa framtidsutmaningar.”

Skilda ämnen
De fem avsnitt som nu finns ute handlar om vitt skilda ämnen. Här diskuteras till exempel hur björnar, grönlandsvalar och musslor kan ge oss lösningar på sjukdomar och åldrandets gåta. Den fjärde generationens kärnkraft, där målsättningen är att minska mängden farligt radioaktivt avfall med 99 procent, är ett annat ämne. Ett tredje avsnitt tar upp hur big data och AI kan användas för att ställa diagnos och bota sjukdomar, och ett fjärde hur man kan skapa det optimala trädet för koldioxidupptag. Slutligen handlar ett avsnitt om hur batterier kan vara svaret på klimatkrisen och vilka utmaningar som finns med det.
– Jag har valt ämnena utifrån vad jag stöter på i min roll på SSF. Men detta är inte nödvändigtvis forskning som sker i något av SSF:s program, utan spännande och aktuella områden rent generellt. Jag hoppas att podden kan leda till insikt om att forskningen verkligen kan hitta lösningar på komplexa framtidsutmaningar, säger Sofie Pehrsson, som sedan flera år även producerar populärvetenskapliga youtubefilmer om SSF-finansierad forskning.

Mer planeras
Om Vetenskap kan du hitta där poddar finns. Sofie Pehrsson hoppas att många kommer att lyssna på och gilla podden och hon vill gärna göra fler avsnitt i framtiden.
– Det finns så otroligt mycket intressant som sker på forskningsfronten. Det har verkligen varit en ynnest att prata med alla dessa entusiastiska forskare, som brinner för sitt ämne.

Om podden:

Om Vetenskap är podden för dig som gillar Vetenskap. Eller för dig som vill gilla vetenskap men inte riktigt är där ännu. Vi garanterar roliga och udda fakta om allt från björnars kiss- och sovvanor till hemligheten bakom att bli riktigt, riktigt gammal, i alla fall om du är grönlandshaj eller mussla. Och hur fungerar egentligen den fjärde generationens kärnkraft som kan använda gammalt kärnavfall som bränsle? Och vad är lösningen på klimatkrisen? Är det gigantiska batteriparker eller kan vi kanske utveckla träd som effektivare tar upp koldioxid? Och kan superdatorer och AI hitta botemedel mot idag obotliga sjukdomar? Detta och mycket mer kan du höra om i den nya podden Om Vetenskap.

Artikel

Forskarrörlighet strategisk faktor post-corona

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

– Flera forskningsprojekt som SSF stödjer och nya utlysningar mobiliserar mot infektioner, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Det gäller att ge samhället förutsättningar att effektivare kunna hantera nästa pandemi, om den så är från virus eller bakterier.

För detta behövs ett brett mångvetenskapligt samarbete, med utbyte mellan människor och nya vetenskapliga genombrott. Även om virtuella möten ofta fungerat under vår påtvingade isolering är min erfarenhet att nya idéer och verksamhetsutveckling försvåras utan direkta mänskliga kontakter.
Stiftelsen vill se mer korsbefruktning mellan sektorer som högskolor, näringsliv och hälso- och sjukvården, och mer internationellt utbyte för att stärka Sveriges konkurrenskraft. SSF finns där som finansiär genom olika riktade program. Studier visar att växelverkan mellan forskare från olika discipliner, över landsgränser och med industrin ökar både kvalitet och genomslaget av forskning.

Hur vet du det?
– Vi lät nyligen Technopolis undersöka effekterna av intersektoriell rörlighet och stiftelsens olika program för detta. Resultaten är positiva, vilket framgår i den rapport vi lagt ut på hemsidan. Sverige sticker ut internationellt med att så många som sju av tio forskare verkar inom privat sektor. Här finns alltså en stor potential för samverkan.

På vilka sätt stödjer stiftelsen rörlighet?
– Vårt program Strategisk Mobilitet vänder sig till både industri och universitetsforskare för att främja rörlighet mellan sektorerna. SSF är också en av landets främsta finansiärer för doktorander vid industrin och forskningsinstitut. Vi skapar forskarskolor, senast vid ESS för neutronspridning. Gemensamt för samtliga program är karriär- och kompetensutveckling. Det gäller till exempel Framtidens Forskningsledare och Instrument-, teknik- och Metodutveckling. SSF stödjer även tjänster för adjungerade professorer från industrin till högskolan genom nyöppnade programmet A-Pro.

”Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling.”

Vad handlar A-Pro om?
– Det innebär upp till sex års tjänst som adjungerad professor på deltid vid en svensk högskola eller universitet. Den sökande ska ha sin huvudsakliga anställning vid ett företag eller klinik. Syftet är ömsesidig problem- och kunskapsöverföring.

Hur ser SSF på internationalisering?
– Vi är mycket positiva till Agneta Bladhs Internationaliseringsutredning som nu ligger på regeringens bord. Jag vill speciellt peka på den tilltagande konkurrensen om talang, både bland forskare och studenter världen över. En strategisk fråga är hur Sverige ska attrahera, förädla och hålla kvar denna talang. Sveriges andel av världens forskning är endast 1 procent; därför bör vi kraftsamla på områden där vi kan nå internationell spets. Det är klokt att bygga internationella nätverk av personkontakter och här fyller stiftelsens nya sabbaticalprogram en viktig roll.
– Idag har SSF samverkan med Japan, Sydkorea och Taiwan, som är framstående inom utbildning, forskning och industrialisering, och viktiga handelspartners. De är demokratier med stor befolkning och har hanterat corona­krisen på ett imponerande sätt. Vi kan lära mycket av dem. Ett kommande bilateralt program för forskningsutbyte är med Israel.

Hur kan samverkan uppmuntras?
– Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Därför bör meritvärdet för sådana insatser höjas bland universiteten. Och så – varför inte genomföra förslaget i SOU 2012:41, att 2 procent av varje statligt forskningsbidrag disponeras för nyttiggörande vid lärosätena. Att det ger positiva resultat vet SSF som idag reserverar 3 procent av sina större projektbidrag för samverkan som ger genomslag i samhället.
– Excellens och samverkan måste även premieras från statens sida. För att behålla innovationskraften och locka utländsk industri att investera i svensk FoU behövs flera kompletta världsledande akademiska miljöer av den typ som SSF driver fram, med forskning, undervisning och innovation. Det innebär en tydligare profilering av våra läro­säten tillsammans med tvärvetenskapliga samarbeten.
– Genom att under 25 års tid ha uppmuntrat samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom IT, livsvetenskaperna och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering från staten eller privata donatorer. Det behövs mer strategisk forskning, där SSF:s horisont är 15 år in i framtiden.

Artikel

Digital suveränitet och energieffektivitet avgörande

Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

Den snabba digitaliseringen skapar stora möjligheter, men gör också samhället sårbart. Svagheter i eller angrepp mot den digitala infrastrukturen kan få katastrofala följder för hela samhället. Behovet av mer energieffektiva digitala lösningar blir dessutom alltmer uppenbart.

Dagens digitala omställning är närmast att jämföra med paradigmskiftet från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, och potentialen är enorm. Detta har visat sig inte minst under den pågående pandemin, när digitalisering har möjliggjort hemarbete och att samhällsviktiga verksamheter har kunnat upprätthållas.
IKT, informations- och kommunikationsteknik, är en förutsättning för samhällets digitalisering, men den är känslig för störningar. Det kan handla om brister i prestanda eller säkerhet så att andra aktörer kan påverka eller få kontroll över vitala sektorer. Med begreppet ”digital suveränitet” menas en stats eller organisations förmåga att kontrollera och skydda den digitala infrastruktur man är beroende av.

Aggressiva stormakter
En stor utmaning är därför att skapa säkra och robusta IKT-system och värna den svenska digitala suveräniteten, både gentemot digitala jätteföretag och alltmer aggressiva stormakter. USA och Kina är mycket aktiva med att säkra den egna nationella digitala suveräniteten och driva nationella intressen. Detta agerande kan även vara ”förpackat” i digitala produkter och tjänster på den internationella marknaden.
– IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet. Det är en de viktigaste angelägenheterna inom det europeiska samarbetet och för Sverige som land, säger Jonas Bjarne, forskningssekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
– Osäkra leveransvägar gör svensk sjukvård sårbar, vilket syns tydligt nu under coronapandemin. För digital suveränitet gäller detsamma – vi måste ha kontroll över och garanterad tillgång till viktiga komponenter, och veta att systemen fungerar. Det borde vara lika självklart som att vi har kontroll över annan infrastruktur som transportnät och elnät, som ju dessutom kontrolleras av den digitala infrastrukturen.

IKT är en kritisk infrastruktur och har i högsta grad att göra med politik och nationell säkerhet

Prioriterat men energislukande
Eftersom IKT är av stor strategisk relevans för Sverige är det också ett av SSF:s prioriterade områden och totalt satsas cirka 1,2 miljarder kronor på excellent, långsiktig IKT-forskning. SSF:s övergripande IKT-mål är en kontinuerlig digital beräkningsinfrastruktur där data effektivt kan omformas till kunskap. Det pågår en rad satsningar med det gemensamt att de har en tidshorisont på 10 till 15 år till nyttiggörande.
Smarta system, Cybersäkerhet samt Big Data och Beräkningsvetenskap är exempel på SSF-program som pågått under några år. Ett nytt program är SSF CHI (Computing and Hardware for ICT Infrastructures). Fokusområden är hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikationssystem (”6G”), ökad beräkningskraft samt energieffektiv IKT. Just energiförbrukningen är ett ofta förbisett problem.
– De enorma datamängderna som genereras, transporteras, lagras och processas kräver mycket stora mängder el. Beräkningsbehovet för att ta fram allt mer avancerade AI-lösningar ökar till exempel mycket snabbt. I nuläget uppskattas IKT-sektorn förbruka 5-10 procent av elenergin. År 2025 kan hela 20 procent av världens samlade elenergiproduktion gå till detta. Den digitala omställningen kan bli kärnan i ett grönt och hållbart samhälle, men det är avgörande att vi hittar energieffektiva lösningar som möjliggör både ökad beräkningsförmåga och minskad elförbrukning, säger Jonas Bjarne.

Goda förutsättningar
Han framhåller att Sverige har goda förutsättningar att fortsatt ha en ledande position inom IKT, kanske med hållbara IKT-tillämpningar som ett nytt svenskt styrkeområde. Här finns duktiga forskare, innovativa företag som Spotify, och ledande, etablerade globala företag som Ericsson. IKT driver också utvecklingen i den framgångsrika bas- och tillverkningsindustrin, inte minst inom fordonsindustrin. Exempelvis är SAAB, ABB, Scania, Volvo med flera storföretag och många småföretag mycket IKT-aktiva. Autonoma system, AI, molntjänster, smarta sensorer och hårdvara med hög beräkningskapacitet är alla exempel på IKT-områden med industriella tillämpningar som har nytta av den forskning som SSF finansierar.
– Dessa exempel är alla strategiskt viktiga områden för Sverige och svenskt näringsliv. IKT handlar om såväl nationell säkerhet och att trygga samhällskritiska funktioner som att på ett hållbart sätt stärka den svenska konkurrenskraften. Därför arbetar SSF för att främja strategisk IKT-forskning på ett långsiktigt sätt.

Artikel

Internationell sabbatical berikar svensk forskning

Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF. Foto: Johan Marklund
Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF. Foto: Johan Marklund

Att röra sig mellan olika forskningsområden och miljöer berikar och leder till nya, oväntade lösningar och upptäckter. För att uppmuntra etablerade forskare att ta steget instiftade Stiftelsen för strategisk forskning i fjol programmet SSF Sabbatsår.

Det var i samband med SSF:s 25-årsjubileum som det nya programmet lanserades som ett sätt att främja internationell mobilitet vid svenska universitet och högskolor.
– Rörligheten bland många forskare är inte alltid så stor, inte minst på grund av praktiska hinder. Därför vill vi underlätta och skapa incitament för att under en period forska inom ett annat område och i ett annat land, berättar Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF.

”Man ska inte flytta ut och göra samma sak som hemma”

Byta forskningsområde
Bidraget täcker kostnaderna för en 6 till 18 månader lång vistelse på exempelvis ett universitet, sjukhus, industri, forskningsinstitut eller stor forskningsinfrastruktur i utlandet. Forskningen ska syfta till att möta framtidsutmaningar genom tvärvetenskap. Ett krav är därför att forskaren under sabbatsåret ska verka inom ett annat forskningsområde och miljö.
– Man ska inte flytta ut och göra samma sak som hemma. Tanken är att man ska lämna sin ”comfort zone” och lära sig nytt som är viktigt för svensk forskning. Efter vistelsen tar man hem nya erfarenheter och kunskap till sitt svenska lärosäte. Detta är ett sätt att genom rörlighet öka den tvärvetenskapliga kompetensen och bredda forskarnas internationella nätverk, säger Gergana Hamberg.

Ny utlysning i höst
Den första utlysningen resulterade i åtta bidrag fördelade över livsvetenskaperna, informations- och kommunikationsteknik, datavetenskap och materialvetenskap. En av forskarna har hunnit komma iväg till sitt projekt i Nederländerna, men coronapandemin har medfört att de andra stipendiaterna har fått skjuta upp sina startdatum.
SSF har anslagit 200 miljoner kronor att fördela över 25 bidrag på upp till tre miljoner kronor vardera. Det finns därför medel kvar till en andra utlysning kommande höst för projekt som löper 2021–2022.
– Inför nästa utlysning kommer det att finnas mer tid att ordna med nödvändiga kontakter och stödbrev vid det utländska lärosätet eller industrin, så vår förhoppning är att få in många ansökningar till nästa omgång.

Artikel

25 år av nyttig forskningsfinansiering

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
I år fyller Stiftelsen för strategisk forskning 25 år. Drivkraften har hela tiden varit att finansiera forskning av högsta kvalitet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvär­vetenskaplighet är grundpelare.

Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.

Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.

Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och in­novation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.

Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stiftelsen tilldelades då sex miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet uppgick kapitalet till drygt tio miljarder kronor, samtidigt som SSF genom åren har delat ut 14 miljarder kronor i forskningsstöd till 1 700 projekt. SSF stödjer högkvalitativ forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som har potential att nyttiggöras inom svensk industri och samhälle.

Artikel

Vem ska leda svensk, excellent forskning i framtiden?

Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund
Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund
SSF:s program Framtidens forskningsledare är speciellt med sitt fokus på både ledarskap och forskning på högsta nivå.

Vart tredje år utlyser SSF Framtidens forskningsledare, där 20 yngre forskare finansieras med 12 miljoner kronor vardera för projekt som löper i fem år. Syftet är att finansiera unga talanger och ge dem förutsättningar att utöva forskning på högsta nivå och verktyg för att utöva ett gott ledarskap.

Hård konkurrens
I urvalsprocessen bedöms såväl den vetenskapliga nivån som den sökandes ledarskapskvaliteter. Efter en första gallring granskas ansökningarna av utländska experter. I slutomgången intervjuas 30 kandidater av en kommitté bestående av experter inom ledarskap.
– De som väljs ut är framstående forskartalanger, som hunnit arbeta några år efter sin doktorsexamen. De ska ha ett starkt intresse för ledarskap och gärna erfarenhet av att leda. Konkurrensen är stor och det är generellt väldigt hög kvalitet på ansökningarna, berättar forskningssekreterare Gergana Hamberg.

Studieresa
Precis som i alla SSF:s program ska forskningen i Framtidens forskningsledare handla om naturvetenskap, teknik eller medicin och den ska bedrivas vid ett svenskt lärosäte. Ledarskapsprogrammet är en obligatorisk del som omfattar tio två-dagars seminarier på olika teman, som att leda andra, självreflektion, komplexa fallstudier, kommunikation, etik, samhällsnytta och stresshantering. I slutet av ledarskapsprogrammet reser deltagarna på en längre studieresa utomlands för att besöka universitet och företag, med goda möjligheter att skapa internationella kontaktytor och nätverk.
Ledarskapsprogrammet har en senior forskare som ordförande.
– Ordförande är alltid en mycket välrenommerad och inspirerande person, med hög trovärdighet och lång erfarenhet av forskarmiljöer inom akademi och/eller näringsliv, säger Gergana Hamberg.
Nyligen avslutades den sjunde utlysningen och beslut fattas i februari nästa år. Ledarskapsprogrammet för denna utlysning förväntas komma igång i början av 2021.

Artikel

Mobilitet omsätter kunskap i nytta

Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Rörlighet mellan akademi och näringsliv är en förutsättning för att sprida kunskap och öka förståelse mellan sektorerna. Forskningsprogrammen Strategisk mobilitet och Industridoktorand ger forskare möjlighet att arbeta en tid i en annan sektor och bygga broar.

Fortfarande finns en hel del okunskap, och kanske fördomar, inom såväl akademi som näringsliv om den andra sektorn. SSF har därför två program för att öka mobiliteten och samverkan mellan sektorerna och i förlängningen skapa samhällsnytta.

Överför kunskap
Strategisk mobilitet är inne på sitt tolfte år. Syftet är att underlätta för anställda i akademin eller forskningsinstitut att gästforska inom näringslivet, sjukvården eller myndigheter – och vice versa. Programmet, som tillåter deltidslösningar, löper över max två år och SSF betalar hela lönen. Ett av de viktigaste kriterierna för att komma i fråga för finansiering är att gästforskaren har goda förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan sektorerna. Forskningen ska också ha strategisk relevans för Sveriges framtida konkurrenskraft.
– Det viktigaste sättet att överföra kunskap mellan olika samhällssektorer är att människor rör på sig och tillbringar tid i en annan sektor. Då skapas förståelse och man överbryggar kulturskillnader. Tyvärr har systemet flera hämmande faktorer med avseende på rörlighet, både ekonomiskt och vad gäller karriärmöjligheter. Det är viktigt att mobilitet anses meriterande inom alla olika sektorer, säger Joakim Amorim, programchef vid SSF.

Starkt genomslag
Industridoktorandprogrammet har ett liknande slutmål. Bidraget löper under upp till fem år och ska resultera i en doktorsavhandling. Under tiden ska doktoranden till 80 procent vara anställd på det medverkande företaget, vilket ger ett starkt incitament för industrin att satsa på projekt som man verkligen tror på. Doktoranden har en handledare på det medverkande lärosätet och en på företaget.
– Detta är ett sätt att utbilda doktorer som är strategiskt relevanta för både industri och akademi. Vi menar att personer som är forskarutbildade i den här typen av samverkan har förutsättningar att få ett starkt genomslag både industriellt och akademiskt. Samverkan är ett effektivt verktyg för nyttiggörande och för att minska avståndet mellan forskning och innovation. I takt med kunskapsuppbyggnaden i samhället behövs också fler disputerade i industrin, säger Joakim Amorim.
Hittills har de bägge programmen fallit väl ut och för närvarande görs en djupare utvärdering av effekter och resultat av nyttan med mobilitet.

Artikel

Nyttig forskning prisas

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
För andra gången delar SSF ut sitt Nyttiggörandepris. En av pristagarna i år är Carlota Canalias, KTH, som prisas för sitt arbete med frekvensomvandlare för lasrar, något som har omedelbar tillämpning inom en rad områden, exempelvis kvantinformationsteknik.

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH, arbetar med att strukturera icke-linjära kristaller för olika optiska tillämpningar, framför allt inom laserteknik. Användningsområdena är många, inom bland annat bioteknik, försvarsteknik, materialprocessning, miljömätning, rymdteknik och kvantinformationsteknik.
– Icke-linjär optik behövs för att lyfta lasrar till nästa nivå och göra det möjligt att använda dem för fler ändamål. Kristaller är ett bra verktyg för att ändra frekvensen eller spektrumet på laser. Vad vi gör är att ändra kristallernas egenskaper i nanoskala. Detta är en kombination av grundforskning i materialvetenskap och tillämpad forskning, där grundforskningen verkligen har kunnat få ett konkret och relevant användningsområde, berättar Carlota Canalias.

Startade företag
Tack vare ett tidigare bidrag som Carlota Canalias forskargrupp fick av SSF, där en betydande del av pengarna var öronmärkta för nyttiggörande, kunde de starta företaget Tailored Photons, som är ett spin-off-företag från KTH:s laserfysikgrupp. Där har de arbetat med att skala upp tekniken för att kommersialisera den. Nu producerar och säljer Tailored Photons energi- och kostnadseffektiva frekvenskonverteringsenheter, som skräddarsys beroende på tillämpningsområde.

Överbrygga avstånd
Ambitionen är att Tailored Photons på sikt ska växa och bli ett lönsamt high-techföretag, som bidrar till Sveriges internationella konkurrenskraft. Carlota Canalias framhåller vikten av att avståndet mellan grundforskning och den tillämpade forskningen överbryggas, så att grundforskningen kan omvandlas i in­novationer som skapar nytta.
– Grundforskningen är en förutsättning för nyttiggörande, och det som är grundforskning idag är tillämpad forskning och innovativa produkter imorgon, säger hon.
De två andra mottagarna av SSF:s Nyttiggörandepris är Maria Strømme, som prisas för sitt arbete med pappersbaserade batterier samt Håkan Engqvist som belönas för ett nytt koncept för benhäftande material för vävnad. Båda är verksamma vid Uppsala universitet.