Etikettarkiv: Samhällsbyggnad

Luleå tekniska universitet forskar kring ett attraktivt samhällsbyggande

Lars Sten, professor i industriellt och hållbart byggande, Kristina L Nilsson, professor i arkitektur och Thomas Olofsson, professor i industriellt och hållbart byggande, vid institutionen för samhällsbyggnad på LTU. Foto: Viveka Österman
Lars Sten, professor i industriellt och hållbart byggande, Kristina L Nilsson, professor i arkitektur och Thomas Olofsson, professor i industriellt och hållbart byggande, vid institutionen för samhällsbyggnad på LTU. Foto: Viveka Österman
Vid Luleå tekniska universitet bedrivs flera forskningsprojekt kring aktuella samhällsutmaningar och attraktivt samhällsbyggande.

Maria Viklander, professor i VA-teknik vid institutionen för samhällsbyggnad.
Maria Viklander, professor i VA-teknik vid institutionen för samhällsbyggnad.
Dagvattnet står för en stor del av de föroreningar som tillförs våra vattendrag. Samtidigt ökar problemet med översvämningar till följd av ökade dagvattenflöden. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är därför mer angeläget än någonsin. VA-teknik vid Luleå tekniska universitet är en av landets främsta forskargrupper inom dagvattenområdet. 2017 beviljades gruppen tillsammans med Aarsleff Rörteknik, Dag&Nät, Järven Ecotech AB, Luleå kommun, NCC Infrastructure, Rent Dagvatten, Stockholms stad, Stockholm Vatten, StormTac och Tyréns stöd från Vinnova för att inrätta ett kompetenscentrum inom dagvattenområdet.
– Vår vision är att utveckla banbrytande forskningsbaserade dagvattenlösningar, som minimerar både föroreningsbelastningen på vår miljö och risken för översvämningar. Genom vårt nära samarbeta mellan behovs­ägare, näringsliv, universitet och andra representanter från branschen hoppas vi kunna komma fram till innovativa lösningar för såväl volym- som kvalitetsproblemen, säger Maria Viklander, professor i VA-teknik vid institutionen för samhällsbyggnad.
Det råder ingen tvekan om att VA-frågor är en viktig del av samhällsbyggnadsområdet. På LTU finns därför sedan 2010 kompetenscentret Dag&Nät med fokus på dagvatten- och ledningsnätsområdet. Ledningsnätet är en mycket viktig del för VA-systemets totala funktion och stora delar av dessa ledningssystem är i stort behov av förnyelse.

Undersöker ”attraktiv stad”
Vid institutionen för samhällsbyggnad bedrivs även forskningsprojektet Arkitektur för attraktiva stadsmiljöer. Projektets syfte är att undersöka för att få relevant kunskap om professionellas och allmänhetens perspektiv på attraktiva stadsmiljöer. Forskningen är inriktad på mindre städer och deras förmåga att behålla och locka nya invånare. Målet är att utveckla kunskap om stadens attraktionskraft för tillämpning vid stadsutvecklingsprojekt.
– Forskningsprojektet har pågått i två år och kommer att pågå i ytterligare två år. Vi använder oss av Living Lab-metodik, där olika användargrupper i en stad tillsammans får utforska möjligheter, experimentera fram lösningar och i en designprocess. De professionellas syn på attraktivitet, exempelvis arkitekter och planerare, undersöker vi genom hur begreppet beskrivs i stadsbyggnadstävlingar. Kunskapen används redan i Gällivare och Kiruna, säger Kristina L. Nilsson, professor i arkitektur på LTU.
För ett annat sätt att stärka attraktivitet studeras hur krav på arkitektoniska kvaliteter och hållbarhet överförs mellan planerings- och projekteringsprocessens olika steg så att en god hållbar arkitektur verkligen byggs. I forskningsprojektet ”Hälsa på hal is” forskar Kristina L. Nilsson och hennes kollegor kring hur städer kan utformas för att bli mer attraktiva för att locka människor att vara mer fysiskt aktiva både på vintern och på sommaren. Forskningen utvecklas i samverkan med institutionen för hälsovetenskap vid LTU samt universitet i Finland, Norge, Island och Skottland.

Uppkopplad byggplats
Vid institutionen för samhällsbyggnad bedrivs även forskningsprojektet ”Uppkopplad byggplats”, som utvecklar och utforskar digitaliseringens möjligheter i byggbranschen. Forskningsprojektet bedrivs i samarbeta med Linköpings universitet. Uppkopplad byggplats är en testbädd som ska ta vara på potentialen i den pågående digitala transformationen av samhället för att avsevärt effektivisera värdekedjorna i byggandet.
– Tanken är att vi ska etablera ett antal testbäddar på olika typer av byggarbetsplatser med inriktning mot husbyggande. Där ska vi utforska digitaliseringens möjligheter för byggbranschen. Tekniken kan exempelvis stärka säkerheten genom att snabbt meddela byggarbetare om eventuella arbetsmiljörisker. Digitaliseringen kan även effektivisera byggarbetsplatsernas komplicerade försörjningskedja, säger Lars Sten, professor i industriellt och hållbart byggande vid institutionen för samhällsbyggnad.
– Digitaliseringen har stora möjligheter att öka säkerheten samt effektivisera och rationalisera byggbranschen. Vår målsättning är att byggbranschens aktörer ska finna samverkansmöjligheter med telekomindustrins aktörer. Forskningsprojektet befinner sig i en inledningsfas, men näringslivets intresse för att samverka är stort. Bland våra samarbetspartners finns bland annat Sony, Telia, NCC, Skanska, Cementa, Ahlsell och Design Evolution, säger Thomas Olofsson, professor i industriellt och hållbart byggande vid institutionen för samhällsbyggnad.

Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden, däribland inom det starka forsknings- och innovationsområdet Attraktivt samhällsbyggande. Luleå tekniska universitet har 16 000 studenter och 1 700 anställda.
www.ltu.se

www.ltu.se

RISE – nationell aktör som ger avtryck

Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: Sara Burman
Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: Sara Burman
– Vårt uppdrag är att stärka konkurrenskraften för näringsliv och offentlig sektor. Gemensamt för de förändringar vi bidrar till är att de ligger ganska nära i tiden men har långsiktighet i fokus, RISE ska vara en nationell aktör som ger avtryck, säger Pia Sandvik, vd.

RISE Research Institutes of Sweden övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Sedan drygt ett år tillbaka, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut som även äger 43 procent av institutskoncernen Swerea. RISE har 2200 anställda på över 30-talet orter i Sverige och Europa.
Institutet verkar i gränslandet mellan högskolans forskning och näringslivets utveckling, en mycket viktig roll, enligt vd Pia Sandvik.
– Vår uppgift är att bygga upp, förädla och förmedla behovsmotiverad forskning och utveckling samt innovation, med målet att skapa nytta och hållbar tillväxt i näringsliv och samhälle. Vi samverkar ofta med universitet och högskolor för att tillsammans hitta lösningar.

Bred bas
Som industriforskningsinstitut vilar RISE på en bred bas. Forskningsområdena omfattar allt från samhällsbyggnad, skog, transport och material till ICT, biovetenskap och hälsa.
– Vår verksamhet omfattar bland annat ett hundratal test- och demonstrationsanläggningar där idéer, innovationer och prototyper kan testas och utvecklas, antingen i full volymskala eller som piloter för att säkerställa processer eller produkter.
Ett färskt exempel är Sveriges första slurry-hydrokracker för skogsbaserad grön diesel som Pia Sandvik var med och invigde i mitten av maj. Bakom anläggningen står ett konsortium bestående av RISE ETC, Preem, Chalmers och entreprenörsbolaget SunCarbon.
– Krackern är placerad vid RISE Energy Technology Center där akademi, institut och näringsliv ges möjlighet att studera hela värdekedjan från råvara till biodiesel. Slutmålet är att skapa en storskalig nationell produktion av biodrivmedel baserade på lignin, vilket är en förnybar råvara.

Brygga till akademin
Pia Sandvik påpekar att det idag görs stora satsningar på forskningsinfrastruktur i Sverige.
– Jag tänker på MAX IV och sedan även ESS, där jag ser att RISE har en viktig roll att spela som en aktör och brygga till universitet och näringsliv. Det stora antalet testbäddar inom RISE bygger på att vi har djup kompetens i att förstå behov och planera tester för att verifiera, säkerställa och utföra olika forskningsprojekt. I nästa steg kan vi utvärdera utfallen för att sedan bygga kompetens och ett strukturellt kapital kring innovationen. Detta är värdefull erfarenhet och kunskap som vi även skulle kunna använda på MAX IV.
Om tio år ser Pia Sandvik RISE som en ännu tydligare aktör i innovationssystemet.
– Redan under det första året har vi satt RISE på den nationella kartan och även lyckats skapa en plattform i Bryssel. Om tio år är jag övertygad om att vi kan vi se tillbaka på projekt där vi i samverkan med företagen varit med och utvecklat en del av morgondagens teknologier som gett stort avtryck, både inom det aktuella teknikområdet och samhället i stort.