Etikettarkiv: Nytta

Mobilitet omsätter kunskap i nytta

Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Rörlighet mellan akademi och näringsliv är en förutsättning för att sprida kunskap och öka förståelse mellan sektorerna. Forskningsprogrammen Strategisk mobilitet och Industridoktorand ger forskare möjlighet att arbeta en tid i en annan sektor och bygga broar.

Fortfarande finns en hel del okunskap, och kanske fördomar, inom såväl akademi som näringsliv om den andra sektorn. SSF har därför två program för att öka mobiliteten och samverkan mellan sektorerna och i förlängningen skapa samhällsnytta.

Överför kunskap
Strategisk mobilitet är inne på sitt tolfte år. Syftet är att underlätta för anställda i akademin eller forskningsinstitut att gästforska inom näringslivet, sjukvården eller myndigheter – och vice versa. Programmet, som tillåter deltidslösningar, löper över max två år och SSF betalar hela lönen. Ett av de viktigaste kriterierna för att komma i fråga för finansiering är att gästforskaren har goda förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan sektorerna. Forskningen ska också ha strategisk relevans för Sveriges framtida konkurrenskraft.
– Det viktigaste sättet att överföra kunskap mellan olika samhällssektorer är att människor rör på sig och tillbringar tid i en annan sektor. Då skapas förståelse och man överbryggar kulturskillnader. Tyvärr har systemet flera hämmande faktorer med avseende på rörlighet, både ekonomiskt och vad gäller karriärmöjligheter. Det är viktigt att mobilitet anses meriterande inom alla olika sektorer, säger Joakim Amorim, programchef vid SSF.

Starkt genomslag
Industridoktorandprogrammet har ett liknande slutmål. Bidraget löper under upp till fem år och ska resultera i en doktorsavhandling. Under tiden ska doktoranden till 80 procent vara anställd på det medverkande företaget, vilket ger ett starkt incitament för industrin att satsa på projekt som man verkligen tror på. Doktoranden har en handledare på det medverkande lärosätet och en på företaget.
– Detta är ett sätt att utbilda doktorer som är strategiskt relevanta för både industri och akademi. Vi menar att personer som är forskarutbildade i den här typen av samverkan har förutsättningar att få ett starkt genomslag både industriellt och akademiskt. Samverkan är ett effektivt verktyg för nyttiggörande och för att minska avståndet mellan forskning och innovation. I takt med kunskapsuppbyggnaden i samhället behövs också fler disputerade i industrin, säger Joakim Amorim.
Hittills har de bägge programmen fallit väl ut och för närvarande görs en djupare utvärdering av effekter och resultat av nyttan med mobilitet.

Nyttig forskning prisas

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
För andra gången delar SSF ut sitt Nyttiggörandepris. En av pristagarna i år är Carlota Canalias, KTH, som prisas för sitt arbete med frekvensomvandlare för lasrar, något som har omedelbar tillämpning inom en rad områden, exempelvis kvantinformationsteknik.

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH, arbetar med att strukturera icke-linjära kristaller för olika optiska tillämpningar, framför allt inom laserteknik. Användningsområdena är många, inom bland annat bioteknik, försvarsteknik, materialprocessning, miljömätning, rymdteknik och kvantinformationsteknik.
– Icke-linjär optik behövs för att lyfta lasrar till nästa nivå och göra det möjligt att använda dem för fler ändamål. Kristaller är ett bra verktyg för att ändra frekvensen eller spektrumet på laser. Vad vi gör är att ändra kristallernas egenskaper i nanoskala. Detta är en kombination av grundforskning i materialvetenskap och tillämpad forskning, där grundforskningen verkligen har kunnat få ett konkret och relevant användningsområde, berättar Carlota Canalias.

Startade företag
Tack vare ett tidigare bidrag som Carlota Canalias forskargrupp fick av SSF, där en betydande del av pengarna var öronmärkta för nyttiggörande, kunde de starta företaget Tailored Photons, som är ett spin-off-företag från KTH:s laserfysikgrupp. Där har de arbetat med att skala upp tekniken för att kommersialisera den. Nu producerar och säljer Tailored Photons energi- och kostnadseffektiva frekvenskonverteringsenheter, som skräddarsys beroende på tillämpningsområde.

Överbrygga avstånd
Ambitionen är att Tailored Photons på sikt ska växa och bli ett lönsamt high-techföretag, som bidrar till Sveriges internationella konkurrenskraft. Carlota Canalias framhåller vikten av att avståndet mellan grundforskning och den tillämpade forskningen överbryggas, så att grundforskningen kan omvandlas i in­novationer som skapar nytta.
– Grundforskningen är en förutsättning för nyttiggörande, och det som är grundforskning idag är tillämpad forskning och innovativa produkter imorgon, säger hon.
De två andra mottagarna av SSF:s Nyttiggörandepris är Maria Strømme, som prisas för sitt arbete med pappersbaserade batterier samt Håkan Engqvist som belönas för ett nytt koncept för benhäftande material för vävnad. Båda är verksamma vid Uppsala universitet.

Nytta i fokus på Almedalen

Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Vad får vi egentligen för forskningspengarna?
Det är frågan som SSF ställer när stiftelsen tillsammans med Patent- och registreringsverket håller seminarium i Almedalen i sommar.

I fokus för seminariet står begreppet nytta, hur det definieras och mäts – och om det överhuvudtaget mäts när forskningspengar utvärderas. För första gången samarrangerar SSF sitt deltagande i Almedalen med Patent- och registreringsverket, PRV.
– Det talas gärna om den ”tredje uppgiften” som universitet och högskolor har vid sidan om undervisning och forskning, och i det ingår nyttiggörande. Samtidigt används väldigt trubbiga verktyg när forskningens samhällsnytta ska mätas, och ofta mäts den inte alls, säger Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Räkna patent
Det vanligaste är att använda antalet publiceringar eller citeringar som måttstock på forskningens kvalitet. Men Sofie Pehrsson menar att man bör ha fler verktyg, bland annat att titta på antal patent. Idag görs ingen systematisk genomgång av antal patent vid högskolor och universitet och det saknas enkla tillvägagångssätt för att få fram sådana uppgifter.
– Det är inte så svårt att utveckla en metod för att ta fram sammanhållna data om patent och patentansökningar vid våra lärosäten och om dessa patent sedan lett till skapandet av nya företag. Det är värdefull information, inte minst för forskningsfinansiärer, säger Sofie Pehrsson.

Skapa incitament
Hon framhåller att det också alltför ofta saknas incitament för nyttiggörande.
– Staten lägger drygt fyrtio miljarder kronor per år på forskning, men man kan ställa större krav på nyttiggörande i regleringsbreven. I SSF:s utlysningar har vi som krav att tre procent av bidraget ska användas till nyttiggörande, annars fryser de pengarna inne.
Att grundforskning inte står i något motsatsförhållande till nyttiggörande är också något som seminariet kommer att belysa. Bland annat kommer Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi på Karolinska institutet och föreståndare för tvärvetenskapliga Swedish Medical Nanoscience Centre att tala om hur hon har vidareutvecklat grundforskning till innovationer och patent.

Seminarium SSF och PRV:
SSF:s och PRV:s seminarium äger rum den
2 juli 11:00-12:30 på Wisby Strand.

Forskning med relevans för näringslivet i Dalarna

Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi och Martin Johanson, forsknings­ledare vid Högskolan i Dalarna. Foto: Patrik Lindström
Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi och Martin Johanson, forsknings­ledare vid Högskolan i Dalarna. Foto: Patrik Lindström
Vid Högskolan i Dalarna bedrivs forskning i en tvärvetenskaplig miljö för en mer sofistikerad metodik i förståelse av beteende och samhällsprocesser inom teman som transport och turism såväl som sjukvård och industri.

Forskningsledare Martin Johanson berättar att forskningen är organiserad i profiler som vardera samlar ett antal olika klassiska universitetsämnen. I den han ansvarar för ingår exempelvis företags- och nationalekonomi, statistik, datateknik, kulturgeografi med mera.
– Vi är 70–75 personer som forskar tvärvetenskapligt och nyttoinriktat på både regionala, nationella och internationella sammanhang. Som forskningsledare är jag ansvarig för att allokera och prioritera interna resurser för att stödja våra forskare, samt för att utveckla verksamheten och lyfta de entreprenöriella möjligheterna.
För närvarande har profilen en forskarutbildning i mikrodataanalys med omkring 16 doktorander, förutom ytterligare ett halvdussin som genomför sin utbildning på andra lärosäten. Nästa steg är att etablera en forskarutbildning som fångar upp fler teman, och att stärka samverkan med de stora nationella forskningsfinansiärerna.
– Gränsytan mellan våra profiler kan ge upphov till många spännande initiativ. Det tror vi är intressant både för finansiärer, andra akademiska aktörer och industrin, där vi redan har en mängd gynnsamma samarbeten, säger Martin.

Har fått stor uppmärksamhet
Professor i kulturgeografi, Susanna Heldt Cassel, är ämnesföreträdare för kulturgeografi och turismforskning på högskolan. Sedan tre år leder hon också samverkanscentrumet CeTLeR, Centrum för besöksnäringsforskning.
– Det finns en stark koppling mellan forskning inom samhällsplanering och turismutveckling, där frågor om företagande och regional utveckling knyts samman. CeTLeR startades som svar på ett behov av att nå ut med våra forskningsresultat och att hitta en plattform för samverkan med näringsliv och samhällsorganisationer. Vi bedriver en mycket aktiv forskning som har fått stor uppmärksamhet, vilket jag tror beror på att vi forskar kring frågor som samhällsaktörerna är intresserade av, samtidigt som vi har en balans mellan tillämpning och akademisk relevans. Vi är övertygade om att det är rätt väg för att på allvar få upp dessa frågor på agendan.

Högskolan i Dalarna
Vid Högskolan i Dalarna sker forskning med relevans för näringsliv och samhälle inom flera tematiska profiler. En del handlar om utveckling av metoder och hantering av stora datamängder och en annan om kunskapsutveckling i samverkan med näringsliv och samhällsaktörer. Forskningen sker oftast i skarpa projekt som rör aktuella och verkliga utmaningar i samhället.

Kontakt:
Martin Johanson, Tel: 023-77 89 60, E-post: mjoh@du.se

Sverige behöver ett starkt institut med fokus på tillämpning

Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
– Vi vill vara en aktör som säkerställer att alla forskningsresurser som plöjs ner i landets innovationssystem kommer till nytta. Sverige behöver ett starkt institut som samverkar med universitet och företag säger Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden.

Inom RISE finns ett brett spektrum av spetskompetenser, forsknings- och innovationstjänster samt ett hundratal test- och demonstrationsmiljöer.
– En av Sveriges styrkor är att vi har förmågan att ta tillvara forskningsresultat och göra något av dem, och det är här som RISE kommer in i bilden. Det svenska innovationssystemet behöver en aktör som verkligen har fokus på tillämpning och nytta, säger Pia Sandvik.
För att klara det arbetar RISE brett inom i princip alla teknikområden, numera även i kombination med samhällsvetenskap.
– Vi har fokus på innovationsprocesser och vad det är som skapar innovation ur flera perspektiv. Innovation för ett litet företag är inte samma sak som för ett globalt bolag, men vi ska kunna vara en aktör och samarbetspartner för hela spektrumet, fastslår Pia Sandvik.
RISE tillhandahåller bland annat ett hundratal test som är öppna för industri, akademi och offentlig sektor. Här kan framtidens produkter och processer skalas upp och testas under verkliga betingelser.
– Våra testbäddar är en viktig infrastruktur för innovation som inte är kopplade till enskilda individer utan är långsiktiga satsningar där vi både bygger kompetens och hjälper till med analyser, berättar Pia Sandvik.

Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är en central del av verksamheten.
– Många av de samarbeten vi går in i har en tydlig inriktning mot hållbarhet. Ett exempel är det stora elektromobilitetslabb som ska sättas upp tillsammans med Chalmers och fordonsindustrin och har fokus på utveckling och test av ny teknik för elektrifiering av fordon.
Ett annat hållbarhetsprojekt handlar om livsmedel och vad offentliga måltider har för klimatpåverkan.
– Andra exempel är våra anläggningar längs Norrlandskusten som syftar till att använda skogen som råvara och alternativ till fossila bränslen. Listan kan göras lång.
En viktig förutsättning för att skapa innovation är, enligt Pia Sandvik, gränsöverskridande samarbeten.
– Jag är övertygad om att det inte räcker med att bli oerhört duktig på ett smalt område, ta självkörande bilar till exempel. Förutom fordonsteknik krävs ICT-kompetens, stadsplanering, beteendevetenskap och en rad andra samhällsvetenskapliga kompetenser för att lyckas fullt ut. Samma sak när det gäller förpackningar. Idag används sensorer som kan känna av till exempel temperatur för att få vitala förpackningslösningar. Här krävs djupa kunskaper om förpackningsteknologi och utveckling men det behövs även spetskompetens på sensorsidan. Det är i gränslanden mellan olika discipliner som helt nya spännande produkter och lösningar kan uppstå.

Framtid
För framtiden vill Pia Sandvik att RISE ska fortsätta på den inslagna vägen och vara med och stärka Sveriges konkurrenskraft.
– Det betyder att vi ständigt måste vara i rörelse och vara en aktör som inte bara finns i en nationell, utan även i en internationell, kontext. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som både kan skapa tillväxt och efterfrågas globalt.