Etikettarkiv: Mobilitet

Forskarrörlighet strategisk faktor post-corona

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

– Flera forskningsprojekt som SSF stödjer och nya utlysningar mobiliserar mot infektioner, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Det gäller att ge samhället förutsättningar att effektivare kunna hantera nästa pandemi, om den så är från virus eller bakterier.

För detta behövs ett brett mångvetenskapligt samarbete, med utbyte mellan människor och nya vetenskapliga genombrott. Även om virtuella möten ofta fungerat under vår påtvingade isolering är min erfarenhet att nya idéer och verksamhetsutveckling försvåras utan direkta mänskliga kontakter.
Stiftelsen vill se mer korsbefruktning mellan sektorer som högskolor, näringsliv och hälso- och sjukvården, och mer internationellt utbyte för att stärka Sveriges konkurrenskraft. SSF finns där som finansiär genom olika riktade program. Studier visar att växelverkan mellan forskare från olika discipliner, över landsgränser och med industrin ökar både kvalitet och genomslaget av forskning.

Hur vet du det?
– Vi lät nyligen Technopolis undersöka effekterna av intersektoriell rörlighet och stiftelsens olika program för detta. Resultaten är positiva, vilket framgår i den rapport vi lagt ut på hemsidan. Sverige sticker ut internationellt med att så många som sju av tio forskare verkar inom privat sektor. Här finns alltså en stor potential för samverkan.

På vilka sätt stödjer stiftelsen rörlighet?
– Vårt program Strategisk Mobilitet vänder sig till både industri och universitetsforskare för att främja rörlighet mellan sektorerna. SSF är också en av landets främsta finansiärer för doktorander vid industrin och forskningsinstitut. Vi skapar forskarskolor, senast vid ESS för neutronspridning. Gemensamt för samtliga program är karriär- och kompetensutveckling. Det gäller till exempel Framtidens Forskningsledare och Instrument-, teknik- och Metodutveckling. SSF stödjer även tjänster för adjungerade professorer från industrin till högskolan genom nyöppnade programmet A-Pro.

”Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling.”

Vad handlar A-Pro om?
– Det innebär upp till sex års tjänst som adjungerad professor på deltid vid en svensk högskola eller universitet. Den sökande ska ha sin huvudsakliga anställning vid ett företag eller klinik. Syftet är ömsesidig problem- och kunskapsöverföring.

Hur ser SSF på internationalisering?
– Vi är mycket positiva till Agneta Bladhs Internationaliseringsutredning som nu ligger på regeringens bord. Jag vill speciellt peka på den tilltagande konkurrensen om talang, både bland forskare och studenter världen över. En strategisk fråga är hur Sverige ska attrahera, förädla och hålla kvar denna talang. Sveriges andel av världens forskning är endast 1 procent; därför bör vi kraftsamla på områden där vi kan nå internationell spets. Det är klokt att bygga internationella nätverk av personkontakter och här fyller stiftelsens nya sabbaticalprogram en viktig roll.
– Idag har SSF samverkan med Japan, Sydkorea och Taiwan, som är framstående inom utbildning, forskning och industrialisering, och viktiga handelspartners. De är demokratier med stor befolkning och har hanterat corona­krisen på ett imponerande sätt. Vi kan lära mycket av dem. Ett kommande bilateralt program för forskningsutbyte är med Israel.

Hur kan samverkan uppmuntras?
– Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Därför bör meritvärdet för sådana insatser höjas bland universiteten. Och så – varför inte genomföra förslaget i SOU 2012:41, att 2 procent av varje statligt forskningsbidrag disponeras för nyttiggörande vid lärosätena. Att det ger positiva resultat vet SSF som idag reserverar 3 procent av sina större projektbidrag för samverkan som ger genomslag i samhället.
– Excellens och samverkan måste även premieras från statens sida. För att behålla innovationskraften och locka utländsk industri att investera i svensk FoU behövs flera kompletta världsledande akademiska miljöer av den typ som SSF driver fram, med forskning, undervisning och innovation. Det innebär en tydligare profilering av våra läro­säten tillsammans med tvärvetenskapliga samarbeten.
– Genom att under 25 års tid ha uppmuntrat samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom IT, livsvetenskaperna och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering från staten eller privata donatorer. Det behövs mer strategisk forskning, där SSF:s horisont är 15 år in i framtiden.

Internationell sabbatical berikar svensk forskning

Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF. Foto: Johan Marklund
Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF. Foto: Johan Marklund

Att röra sig mellan olika forskningsområden och miljöer berikar och leder till nya, oväntade lösningar och upptäckter. För att uppmuntra etablerade forskare att ta steget instiftade Stiftelsen för strategisk forskning i fjol programmet SSF Sabbatsår.

Det var i samband med SSF:s 25-årsjubileum som det nya programmet lanserades som ett sätt att främja internationell mobilitet vid svenska universitet och högskolor.
– Rörligheten bland många forskare är inte alltid så stor, inte minst på grund av praktiska hinder. Därför vill vi underlätta och skapa incitament för att under en period forska inom ett annat område och i ett annat land, berättar Gergana Hamberg, forskningssekreterare vid SSF.

”Man ska inte flytta ut och göra samma sak som hemma”

Byta forskningsområde
Bidraget täcker kostnaderna för en 6 till 18 månader lång vistelse på exempelvis ett universitet, sjukhus, industri, forskningsinstitut eller stor forskningsinfrastruktur i utlandet. Forskningen ska syfta till att möta framtidsutmaningar genom tvärvetenskap. Ett krav är därför att forskaren under sabbatsåret ska verka inom ett annat forskningsområde och miljö.
– Man ska inte flytta ut och göra samma sak som hemma. Tanken är att man ska lämna sin ”comfort zone” och lära sig nytt som är viktigt för svensk forskning. Efter vistelsen tar man hem nya erfarenheter och kunskap till sitt svenska lärosäte. Detta är ett sätt att genom rörlighet öka den tvärvetenskapliga kompetensen och bredda forskarnas internationella nätverk, säger Gergana Hamberg.

Ny utlysning i höst
Den första utlysningen resulterade i åtta bidrag fördelade över livsvetenskaperna, informations- och kommunikationsteknik, datavetenskap och materialvetenskap. En av forskarna har hunnit komma iväg till sitt projekt i Nederländerna, men coronapandemin har medfört att de andra stipendiaterna har fått skjuta upp sina startdatum.
SSF har anslagit 200 miljoner kronor att fördela över 25 bidrag på upp till tre miljoner kronor vardera. Det finns därför medel kvar till en andra utlysning kommande höst för projekt som löper 2021–2022.
– Inför nästa utlysning kommer det att finnas mer tid att ordna med nödvändiga kontakter och stödbrev vid det utländska lärosätet eller industrin, så vår förhoppning är att få in många ansökningar till nästa omgång.

Mobilitet omsätter kunskap i nytta

Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Rörlighet mellan akademi och näringsliv är en förutsättning för att sprida kunskap och öka förståelse mellan sektorerna. Forskningsprogrammen Strategisk mobilitet och Industridoktorand ger forskare möjlighet att arbeta en tid i en annan sektor och bygga broar.

Fortfarande finns en hel del okunskap, och kanske fördomar, inom såväl akademi som näringsliv om den andra sektorn. SSF har därför två program för att öka mobiliteten och samverkan mellan sektorerna och i förlängningen skapa samhällsnytta.

Överför kunskap
Strategisk mobilitet är inne på sitt tolfte år. Syftet är att underlätta för anställda i akademin eller forskningsinstitut att gästforska inom näringslivet, sjukvården eller myndigheter – och vice versa. Programmet, som tillåter deltidslösningar, löper över max två år och SSF betalar hela lönen. Ett av de viktigaste kriterierna för att komma i fråga för finansiering är att gästforskaren har goda förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan sektorerna. Forskningen ska också ha strategisk relevans för Sveriges framtida konkurrenskraft.
– Det viktigaste sättet att överföra kunskap mellan olika samhällssektorer är att människor rör på sig och tillbringar tid i en annan sektor. Då skapas förståelse och man överbryggar kulturskillnader. Tyvärr har systemet flera hämmande faktorer med avseende på rörlighet, både ekonomiskt och vad gäller karriärmöjligheter. Det är viktigt att mobilitet anses meriterande inom alla olika sektorer, säger Joakim Amorim, programchef vid SSF.

Starkt genomslag
Industridoktorandprogrammet har ett liknande slutmål. Bidraget löper under upp till fem år och ska resultera i en doktorsavhandling. Under tiden ska doktoranden till 80 procent vara anställd på det medverkande företaget, vilket ger ett starkt incitament för industrin att satsa på projekt som man verkligen tror på. Doktoranden har en handledare på det medverkande lärosätet och en på företaget.
– Detta är ett sätt att utbilda doktorer som är strategiskt relevanta för både industri och akademi. Vi menar att personer som är forskarutbildade i den här typen av samverkan har förutsättningar att få ett starkt genomslag både industriellt och akademiskt. Samverkan är ett effektivt verktyg för nyttiggörande och för att minska avståndet mellan forskning och innovation. I takt med kunskapsuppbyggnaden i samhället behövs också fler disputerade i industrin, säger Joakim Amorim.
Hittills har de bägge programmen fallit väl ut och för närvarande görs en djupare utvärdering av effekter och resultat av nyttan med mobilitet.

Mobilitet mellan verksamheter blir hävstång för kunskapsspridning

Joakim Amorim, programchef hos SSF.
Joakim Amorim, programchef hos SSF.
Rörlighet mellan akademi och näringsliv är en hävstång för att sprida kunskap och nyttiggöra forskning. Strategisk mobilitet ger forskare möjlighet att ”gästarbeta” i en annan sektor och därmed bidra till utveckling och förståelse för sektorernas olika villkor.

SSF utlyser för tolfte året i rad bidrag för sitt innovativa program Strategisk Mobilitet. Det förenklar för forskare från industrin eller akademin att under en period arbeta hos den andra parten.
Stiftelsen avsätter årligen 15 miljoner kronor till programmet vilket brukar räcka till cirka 15 bidrag. Bidraget finansierar mellan fyra och tolv månaders forskning, som även kan förläggas på deltid, med motsvarande förlängning av projektet.
– Programmet har under de gångna åren gett såväl stora som små företag möjlighet att med hjälp av en gästforskare på plats vässa sina produkter eller tjänster ytterligare i syfte att öka sin konkurrenskraft. Det fungerar också åt andra hållet, så att en industriforskare spenderar tid på ett lärosäte som därmed kan höja relevansen i sin akademiska forskning, säger Joakim Amorim, programchef hos SSF.

Står för lönekostnad
Programmet förenklar för forskare från industrin eller akademin att arbeta hos den andra parten genom att SSF finansierar lönekostnaden för den som byter. Nytt för i år är att även forskare från offentlig sektor utanför akademin kan söka. Myndigheter, landsting, sjukhus och kommuner kan räknas som ”näringslivspart” i de fall den sökande kan motivera hur det stärker Sveriges framtida konkurrenskraft.
För att vara behörig sökande ska gästforskare under vistelsen bedriva strategisk forskning inom något av stiftelsens ansvarsområden som är naturvetenskap, teknik och medicin.