Etikettarkiv: Innovation

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Långsiktig finansiering till småföretag skapar nya produkter

Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.
Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.

Innovation är avgörande för svensk industris konkurrenskraft. Men små företag saknar ofta resurser för mer långsiktig FoU. Mistra Innovation ger dem förutsättningar att utveckla nyskapande idéer till kommersialiserbara produkter och processer som är bättre för miljön.

Syftet med Mistra Innovation är att svara mot ett behov hos svenska små och medelstora företag att kunna arbeta mer långsiktigt med FoU för att ta fram konkurrenskraftiga och innovativa produkter och processer. Till skillnad mot storföretagen saknar de mindre företagen ofta både ekonomiska muskler och akademiska nätverk för att omsätta bra idéer i marknadsmässiga produkter.
När Mistra Innovation nu går in i en ny programperiod är det med ett digert facit av framgångsrik forskning och produktutveckling hos deltagande företag. Av de 24 projekt som har finansierats inom ramen för programmet har nu 18 avslutats och 14 av dessa har resulterat i konkreta produkter som nu finns på marknaden. Ytterligare fyra projekt har resulterat i koncept som är på god väg att kommersialiseras, berättar Lars Frenning, som är programchef.
– Jag är enormt imponerad av innovationskraften och kreativiteten hos företagen. Det är väldigt hög kvalitet på projekten och det är glädjande att vi kan ta vara på det nytänkande som finns i många småföretag och på så sätt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen, säger han.

Höga krav
Programmet riktar sig till företag med högst 250 anställda och även om storföretag också kan medverka i ett projekt, så ska det mindre företaget vara ansvarigt och leda projektet. Anslagen inom Mistra Innovation är i genomsnitt 3-5 miljoner kronor per projekt och kriterierna är höga. Visionära förslag med hög potential och högt risktagande premieras. Ett vetenskapligt och ett industriellt råd ansvarar för urvalet.
– Det är ett nålsöga som ska passeras, men erfarenhet visar att det ger mycket större effekt med färre projekt som får en rejäl summa, snarare än att sänka kraven och dela ut mindre summor till ett större antal projekt. Då är risken stor att det inte mynnar ut i någonting alls, säger Lars Frenning.

Bygger på samverkan
Ett grundläggande krav är att projekten ska ha ett hållbarhetsfokus och syfta till att skapa en miljöförbättrande produkt eller process. Ofta rör det sig om att minska energiförbrukning eller materialåtgång, eller att utveckla en alternativ produkt. Därutöver ska det vara en idé som verkligen har potential att relativt snabbt kunna finna en konkret tillämpning, att projektet ska samfinansieras av deltagande företag samt att det görs i samarbete med högskola, universitet eller forskningsinstitut.
– Den här typen av samverkan mellan industri och akademi är enormt gynnsam för båda parter. Företagen får ett nätverk av kvalificerade forskare och kanske möjlighet att anställa en industridoktorand, som bidrar med sitt kunnande. Akademiska forskare får jobba med ett verkligt projekt, som har en omedelbar tillämpning och som kan ligga till grund för vetenskapliga artiklar av hög relevans. Det blir win-win för bägge parter, framhåller Lars Frenning.

Sverige behöver produktion
Mistra Innovation har sina rötter i ProViking, som Stiftelsens för strategisk forskning, SSF, startade i början av 2000-talet för att motverka att produktion flyttade ut från Sverige och att Sveriges ställning som industrination därmed försvagades. Lars Frenning var med som programdirektör även då.
– Det fanns på den tiden en missuppfattning om att Kina skulle vara världens fabrik och att Sverige gick mot ett postindustriellt samhälle. Samtidigt såg vi hur företag flyttade ut och att Sverige förlorade viktiga arbetstillfällen och konkurrenskraft. Nu vet vi att framgångsrik produktion på hemmaplan är enormt viktigt.
Lars Frenning betonar vikten av långsiktighet för att FoU i mindre företag ska lyckas. De flesta projekten inom Mistra Innovation pågår i två till fyra år och det kan bli flera projekt efter varandra.
– Innovationer och upptäckter byggs upp successivt och kräver tid. Sveriges välstånd byggdes inte med någon ”quick fix”, utan med målmedvetet och framåtblickande arbete. Det är så våra små och medelstora företag kan stå starka inför framtiden.

Mistra Innovation
Mistra, eller Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har fokus på forskning över disciplin-gränser, där akademi, industri och offentliga aktörer samverkar. Mistra Innovation finansierar FoU på små och medelstora företag för att skapa marknadsmässiga och miljöanpassade produkter. Programmet och har nu förlängts med ytterligare en period, som löper till och med 2023. De nya anslagen ligger på 50 miljoner kronor och alla projekt ska samfinansieras med minst 50 procent. Utlysningen pågår till den 2 oktober.

Läs mer i vår annons samt på www.mistra.org samt www.mistrainnovation.se


Kvalitet måste genomsyra hela processen

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
– Forskning har aldrig haft så stora möjligheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplig kvalitet och utvärdering. Vi måste ha ett system där kvalitetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning, och är den enda externa finansiären som stödjer fri grundforskning inom alla ämnesområden. Ett viktigt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fri, nyfikenhetsdriven forskning i kombination med hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska kunna vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.
– Motsatsen till ”fri” i det här sammanhanget är ”styrd”. Då handlar det oftast om forskning som ska fylla kunskapsluckor inom redan kända områden. Men Einstein tog inte fram sin relativitetsteori på uppdrag av någon annan. Detta är naturligtvis ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas i en process där forskaren har sin frihet att tänka och utveckla idéer.
Viktigt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forskning kvalitetssäkras.

Finns potential
Tillgång till forskningsinfrastruktur är en annan förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. Vetenskapsrådet finansierar anläggningar både i och utanför Sverige.
– Vi betalar till exempel Sveriges andel i CERN och andra internationella forskningsinfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blivit en utmaning. Vi lägger mer och mer pengar på internationella forskningsanläggningar och får allt mindre pengar över till att finansiera de nationella.
Framtiden för svensk forskning tycker han ändå ser ljus ut.
– Sverige lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forskning. Med ett större fokus på kvalitet i hela processen finns alla förutsättningar att utvecklas och bli en ännu bättre forskningsnation, fastslår Sven Stafström.

Materialvalen styr samhällsutvecklingen

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Utveckling av nya material har styrt människans olika utvecklingssteg, från järn- och bronsåldern till dagens avancerade material. Vad nästa steg blir vet ingen, men säkert är att det är materialvalen som lägger grunden för utvecklingen.

Det konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
– Om tio miljarder människor om 50 år ska ha lika hög levnadsstandard som en miljard hade för 50 år sedan så inser man att jordens resurser behöver utnyttjas otroligt mycket mer effektivt framöver, och det styrs framför allt av hur vi utvecklar och väljer material.
Stålindustrins utmaning är större än många andra branscher då deras grundprocesser släpper ut mycket koldioxid.
– Det är mycket effektiva processer vi har i Sverige, men koldioxiden måste försvinna. Därför drivs bland annat HYBRIT, ett forskningsprojekt med målet att till 2035 ha utvecklat en helt fossilfri stålprocess, och det finns en plan för de andra utsläppen också

Efterlyser framtidens innovatörer
Redan nu har väldigt mycket gjorts som bidrar till en hållbar industri och ett hållbart samhälle, nya materialkvaliteter har utvecklats som gjort att betydligt tunnare gods kan ge högre hållfasthet och sänka vikten på exempelvis en bil.
– Så vi har inte gjort något fel hittills, tvärtom. Vi måste bara inse att vi behöver helt andra lösningar för att skapa en hållbar värld för de tio miljarder människor vi är på väg att bli.
Gert Nilson nämner olika utmaningar i den klimatomställning som nu sker. En är den ökade elektrifieringen av produkter som skapar snabbt ökade behov av vissa sällsynta metaller till batterier.
– Hur ska man kunna elektrifiera världen utan att skapa lika stora problem som de man löser? Ska vi lyckas behöver vi göra samma resa som exempelvis datorminnen. För inte så länge sedan kunde ett usb-minne bara lagra ett antal MB, idag är vi uppe i många GB tack vare avancerad materialteknik som skapat möjligheter att packa mycket mer data på ett litet chip.
Motsvarande utveckling måste ske inom många andra områden.
– För att lyckas med det behöver vi unga innovativa medarbetare som kan hjälpa oss hitta nya angreppssätt som kan lösa framtidens utmaningar, avslutar Gert Nilson.

Jernkontoret
Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige.

Jernkontoret
Kungsträdgårdsgatan 10
111 87 Stockholm
Tel: 08-679 17 00
E-post: office@jernkontoret.se
www.jernkontoret.se

Mistra stöder strategisk forskning för en god livsmiljö

Åke Iverfeldt, vd för Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Åke Iverfeldt, vd för Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, investerar årligen runt 200 miljoner kronor för att skapa starka forskningsmiljöer av hög internationell klass, med fokus på att lösa komplexa miljö­problem och att stärka svensk konkurrenskraft.

Då Mistra grundades, 1994, var det med kapital från de nyligen avvecklade så kallade löntagarfonderna. Målet var att utveckla den miljöstrategiska forskningen och lösa samhällsviktiga miljöproblem genom stora och långsiktiga programsatsningar. Startkapitalet på 2,5 miljarder var tänkt att räcka i drygt 10 år. Idag har Mistra investerat över fyra miljarder kronor i miljöforskning och förvaltar ett kapital på dryga tre miljarder. Således en mycket kostnadseffektiv forskningssatsning.
– Den röda tråden för Mistra har alltid varit hållbarhet. Vi försöker leva som vi lär och resurseffektivitet är en kärnfråga. Vi är också övertygade om att en långsiktig och hållbar kapitalförvaltning betalar sig bättre och att detta i förlängningen bidrar till en bra samhällsutveckling, säger Mistras vd, Åke Iverfeldt.

Hållbarhet och långsiktighet
Mistra är en aktiv finansiär som gör stora satsningar på för Sverige strategiska områden; stiftelsen har ett genomsnittligt tidsperspektiv på åtta år för sina program, vilket möjliggör mycket forskning och lång tid för att skapa samhällsnytta.
– Hållbarhet är en komplex fråga, något som syns inte minst på de 17 hållbarhetsmål och den stora mängd delmål som FN formulerat och söker adressera till 2030. Komplexiteten gäller självklart också mer specifikt när marknaden och det finansiella systemet ska bli mer hållbart. Detta är utgångspunkten när Mistra finansierar Misum (Mistra Centre for Sustainable Markets) och programmet Mistra Financial Systems på Handelshögskolan i Stockholm.
Åke betonar att Mistras forskning generellt ska vara lösningsinriktad och leda till samhällsnytta samt vara pådrivande för en hållbar utveckling och en stark svensk konkurrenskraft.
– Att Sverige går i spetsen inom miljö och hållbarhet gynnar vår närvaro på den internationella marknaden och gör att vi bidrar till en bättre utveckling även globalt. Det är viktigt att den svenska rösten får inflytande inom EU och i internationella förhandlingar som syftar till en hållbarare värld.

Tvärvetenskaplighet – en framgångsfaktor
En framgångsfaktor – som Mistra har drivit ända från början – är ett uttalat tvärvetenskapligt angreppssätt, som grundar sig i disciplinär vetenskaplig kompetens av hög internationell klass och fruktbara samarbeten mellan disciplinerna. Inom ramarna för sina forskningsprogram stimulerar stiftelsen därför just sådana samarbeten.
– Fungerande tvärdisciplinära samarbeten tar dock ofta tid att etablera. Olika områden präglas av olika språk och olika sätt att arbeta och meritera sig. Siktar man på att åstadkomma samhällsnytta, som ofta är komplext och kräver kompetens inom många områden, gäller det därför att ha ett långsiktigt perspektiv.

Faktabaserad kunskapsspridning
Förutom forskningsfinansiering och kapitalförvaltning står Mistra också på ett tredje ben: idé- och kunskapsspridning. Åke betonar att Mistra inte räds påverkan, snarare tvärtom.
– Vi vill skapa en hävstångseffekt för att driva på samhällsutvecklingen och vi uttalar oss ibland inom olika miljö- och hållbarhetsfrågor, men gemensamt för alla våra tre verksamhetsben är att det baseras på fakta. Sverige är ett föregångsland inom hållbar utveckling, och Mistra vill stödja och stärka detta. Därför försöker vi utlysa program där samhället har ett stort behov av kunskap, så att de resultat som produceras redan är efterlängtade och efterfrågade. Kan vi sedan själva genom att sprida kunskap stimulera denna efterfrågan gör vi det gärna.

Många framgångsrika program
Åke ger flera exempel på framgångsrika forskningsprogram, bland annat det avslutade forskningsprogrammet Mistra Indigo, som leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ledande amerikanska forskningscentrumet Resources for the Future i Washington. Programmet följde förhandlingsarbetet och gav stöd till den internationella klimatpolitiken och tog fram verktyg och instrument.
– Ett annat nyligen startat exempel är Mistra Geopolitics, som stödjer Sveriges ambitioner inom FN och säkerhetsrådet. Programmet har som mål att kritiskt utforska samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globala klimat- och miljöförändringar. Ytterligare ett exempel vi är stolta över är programmet Mistra Innovation, där små och medelstora företag samverkar med forskare på universitet, högskolor och institut i konkreta projekt och därmed kan driva på sin innovationsprocess. Ett mervärde skapas genom att det också sker en övergripande samverkan mellan de sinsemellan mycket olika projekten. Denna programform för att involvera små och medelstora företag är något vi verkligen tror på, avslutar Åke.

Läs mer om Mistra
Vill ni läsa mer om Mistra och deras forskningsprogram, besök: www.mistra.org

Sverige behöver ett starkt institut med fokus på tillämpning

Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden. Foto: RISE
– Vi vill vara en aktör som säkerställer att alla forskningsresurser som plöjs ner i landets innovationssystem kommer till nytta. Sverige behöver ett starkt institut som samverkar med universitet och företag säger Pia Sandvik, vd för RISE, Research Institutes of Sweden.

Inom RISE finns ett brett spektrum av spetskompetenser, forsknings- och innovationstjänster samt ett hundratal test- och demonstrationsmiljöer.
– En av Sveriges styrkor är att vi har förmågan att ta tillvara forskningsresultat och göra något av dem, och det är här som RISE kommer in i bilden. Det svenska innovationssystemet behöver en aktör som verkligen har fokus på tillämpning och nytta, säger Pia Sandvik.
För att klara det arbetar RISE brett inom i princip alla teknikområden, numera även i kombination med samhällsvetenskap.
– Vi har fokus på innovationsprocesser och vad det är som skapar innovation ur flera perspektiv. Innovation för ett litet företag är inte samma sak som för ett globalt bolag, men vi ska kunna vara en aktör och samarbetspartner för hela spektrumet, fastslår Pia Sandvik.
RISE tillhandahåller bland annat ett hundratal test som är öppna för industri, akademi och offentlig sektor. Här kan framtidens produkter och processer skalas upp och testas under verkliga betingelser.
– Våra testbäddar är en viktig infrastruktur för innovation som inte är kopplade till enskilda individer utan är långsiktiga satsningar där vi både bygger kompetens och hjälper till med analyser, berättar Pia Sandvik.

Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är en central del av verksamheten.
– Många av de samarbeten vi går in i har en tydlig inriktning mot hållbarhet. Ett exempel är det stora elektromobilitetslabb som ska sättas upp tillsammans med Chalmers och fordonsindustrin och har fokus på utveckling och test av ny teknik för elektrifiering av fordon.
Ett annat hållbarhetsprojekt handlar om livsmedel och vad offentliga måltider har för klimatpåverkan.
– Andra exempel är våra anläggningar längs Norrlandskusten som syftar till att använda skogen som råvara och alternativ till fossila bränslen. Listan kan göras lång.
En viktig förutsättning för att skapa innovation är, enligt Pia Sandvik, gränsöverskridande samarbeten.
– Jag är övertygad om att det inte räcker med att bli oerhört duktig på ett smalt område, ta självkörande bilar till exempel. Förutom fordonsteknik krävs ICT-kompetens, stadsplanering, beteendevetenskap och en rad andra samhällsvetenskapliga kompetenser för att lyckas fullt ut. Samma sak när det gäller förpackningar. Idag används sensorer som kan känna av till exempel temperatur för att få vitala förpackningslösningar. Här krävs djupa kunskaper om förpackningsteknologi och utveckling men det behövs även spetskompetens på sensorsidan. Det är i gränslanden mellan olika discipliner som helt nya spännande produkter och lösningar kan uppstå.

Framtid
För framtiden vill Pia Sandvik att RISE ska fortsätta på den inslagna vägen och vara med och stärka Sveriges konkurrenskraft.
– Det betyder att vi ständigt måste vara i rörelse och vara en aktör som inte bara finns i en nationell, utan även i en internationell, kontext. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som både kan skapa tillväxt och efterfrågas globalt.