Etikettarkiv: Industri

Långsiktig finansiering till småföretag skapar nya produkter

Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.
Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.

Innovation är avgörande för svensk industris konkurrenskraft. Men små företag saknar ofta resurser för mer långsiktig FoU. Mistra Innovation ger dem förutsättningar att utveckla nyskapande idéer till kommersialiserbara produkter och processer som är bättre för miljön.

Syftet med Mistra Innovation är att svara mot ett behov hos svenska små och medelstora företag att kunna arbeta mer långsiktigt med FoU för att ta fram konkurrenskraftiga och innovativa produkter och processer. Till skillnad mot storföretagen saknar de mindre företagen ofta både ekonomiska muskler och akademiska nätverk för att omsätta bra idéer i marknadsmässiga produkter.
När Mistra Innovation nu går in i en ny programperiod är det med ett digert facit av framgångsrik forskning och produktutveckling hos deltagande företag. Av de 24 projekt som har finansierats inom ramen för programmet har nu 18 avslutats och 14 av dessa har resulterat i konkreta produkter som nu finns på marknaden. Ytterligare fyra projekt har resulterat i koncept som är på god väg att kommersialiseras, berättar Lars Frenning, som är programchef.
– Jag är enormt imponerad av innovationskraften och kreativiteten hos företagen. Det är väldigt hög kvalitet på projekten och det är glädjande att vi kan ta vara på det nytänkande som finns i många småföretag och på så sätt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen, säger han.

Höga krav
Programmet riktar sig till företag med högst 250 anställda och även om storföretag också kan medverka i ett projekt, så ska det mindre företaget vara ansvarigt och leda projektet. Anslagen inom Mistra Innovation är i genomsnitt 3-5 miljoner kronor per projekt och kriterierna är höga. Visionära förslag med hög potential och högt risktagande premieras. Ett vetenskapligt och ett industriellt råd ansvarar för urvalet.
– Det är ett nålsöga som ska passeras, men erfarenhet visar att det ger mycket större effekt med färre projekt som får en rejäl summa, snarare än att sänka kraven och dela ut mindre summor till ett större antal projekt. Då är risken stor att det inte mynnar ut i någonting alls, säger Lars Frenning.

Bygger på samverkan
Ett grundläggande krav är att projekten ska ha ett hållbarhetsfokus och syfta till att skapa en miljöförbättrande produkt eller process. Ofta rör det sig om att minska energiförbrukning eller materialåtgång, eller att utveckla en alternativ produkt. Därutöver ska det vara en idé som verkligen har potential att relativt snabbt kunna finna en konkret tillämpning, att projektet ska samfinansieras av deltagande företag samt att det görs i samarbete med högskola, universitet eller forskningsinstitut.
– Den här typen av samverkan mellan industri och akademi är enormt gynnsam för båda parter. Företagen får ett nätverk av kvalificerade forskare och kanske möjlighet att anställa en industridoktorand, som bidrar med sitt kunnande. Akademiska forskare får jobba med ett verkligt projekt, som har en omedelbar tillämpning och som kan ligga till grund för vetenskapliga artiklar av hög relevans. Det blir win-win för bägge parter, framhåller Lars Frenning.

Sverige behöver produktion
Mistra Innovation har sina rötter i ProViking, som Stiftelsens för strategisk forskning, SSF, startade i början av 2000-talet för att motverka att produktion flyttade ut från Sverige och att Sveriges ställning som industrination därmed försvagades. Lars Frenning var med som programdirektör även då.
– Det fanns på den tiden en missuppfattning om att Kina skulle vara världens fabrik och att Sverige gick mot ett postindustriellt samhälle. Samtidigt såg vi hur företag flyttade ut och att Sverige förlorade viktiga arbetstillfällen och konkurrenskraft. Nu vet vi att framgångsrik produktion på hemmaplan är enormt viktigt.
Lars Frenning betonar vikten av långsiktighet för att FoU i mindre företag ska lyckas. De flesta projekten inom Mistra Innovation pågår i två till fyra år och det kan bli flera projekt efter varandra.
– Innovationer och upptäckter byggs upp successivt och kräver tid. Sveriges välstånd byggdes inte med någon ”quick fix”, utan med målmedvetet och framåtblickande arbete. Det är så våra små och medelstora företag kan stå starka inför framtiden.

Mistra Innovation
Mistra, eller Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har fokus på forskning över disciplin-gränser, där akademi, industri och offentliga aktörer samverkar. Mistra Innovation finansierar FoU på små och medelstora företag för att skapa marknadsmässiga och miljöanpassade produkter. Programmet och har nu förlängts med ytterligare en period, som löper till och med 2023. De nya anslagen ligger på 50 miljoner kronor och alla projekt ska samfinansieras med minst 50 procent. Utlysningen pågår till den 2 oktober.

Läs mer i vår annons samt på www.mistra.org samt www.mistrainnovation.se


Medicinsk teknik nytt SSF-program

Inger Florin, forskningssekreterare och Lars Hultman, vd på SSF.
Inger Florin, forskningssekreterare och Lars Hultman, vd på SSF.
Medicinsk teknik är ett område som är av stor strategisk betydelse och där Sverige har förutsättningar att utveckla framgångsrika produkter och tjänster. SSF lanserar därför Med-X, ett nytt program som bygger på tvärvetenskaplig forskning.

Idag finns miljontals medicinsk-tekniska produkter globalt och Sverige ligger i topp tre när det gäller att söka patent inom området. Därför finns goda möjligheter för Sverige att öka sin marknadsandel och få ett stort exportöverskott. Programmet Med-X vill ge förutsättningar för konvergerande forskning där medicin möter it-, teknik- eller materialforskning och skapar helt nya kraftfält, där Sverige kan ta en ledande position.
– Vetenskapsdriven innovation inom medicinsk teknik är nyckeln till framtida marknader inom hälso- och sjukvården. Tvärvetenskaplig forskning är ett av stiftelsens kännemärken och med det här programmet går vi ett steg längre, säger Lars Hultman, vd på SSF.
En viktig poäng med programmet är att hålla öppet för alla de olika idéer som forskarna har för nya kombinationer av forskningsdiscipliner.
– Vi utgår från medicin, i övrigt är innehållet inte specifikt definierat. Områdena skulle kunna vara bio-elektronik, bio-nanosystem, bio-mjukvara, bio-robotik eller bio-material. Den här forskningen ska föra samman forskningsområden som tidigare ofta varit åtskilda, vilket skapar ett stort mervärde, berättar forskningssekreterare Inger Florin.

Nya tillämpningar
Förebyggande hälsoarbete, diagnostisering, kontroll eller behandling av sjukdomar är tänkbara tillämpningar. Ytterst handlar det om att förbättra livskvaliteten för människor som lider av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar med hjälp av moderna och effektiva tjänster och produkter inom hälso- och sjukvården.
– Det handlar om oss alla, att vi ska må bra och att svensk ekonomi utvecklas, menar Inger Florin och Lars Hultman.
De framhåller att med denna breddning av begreppet tvärvetenskap vill SSF även uppmuntra forskare att våga sig utanför den vanliga ”komfortzonen” och söka nya samarbeten.
Förutom akademiska forskare knutna till universitet, högskola eller forskningsinstitut ska varje projekt innefatta samarbete med industrin, myndigheter eller andra relevanta organisationer, exempelvis sjukhus. Till skillnad mot andra SSF-program finns krav på en mindre del medfinansiering för dessa samarbetspartner.
– Det är en strategisk faktor att få med industrin och vi vill uppmuntra dem och andra partner att ta en mer aktiv roll, förklarar Lars Hultman.
Varje projekt måste också ha både kvinnliga och manliga sökande och varje projekt ska ha ett dubbelt ledarskap, en från vardera vetenskaplig disciplin. Inger Florin och Lars Hultman uppmuntrar forskarna att knyta till sig partner från praktik och tillämpningar, som sjukhus och företag.

Knyta nya band
Utlysningen av Med-X ligger nu ute på SSF:s hemsida. Bidrag beviljas på mellan 20 och 35 miljoner kronor, fördelade på fem år. Sista ansökningsdag är 20 november i år och projektstart beräknas till september 2019.
– Projekten ska innehålla vetenskaplig kvalitet och relevans för ett troligt genomslag i samhället och förhålla sig till utmaningar och möjligheter med det dubbla ledarskapet. Man ska engagera och integrera de olika grupperna och intressenterna mot projektmålen. Här gäller det att se utanför sina upparbetade nätverk för att hitta kompletterande kolleger och inte minst att bygga in upptäckarlusta och innovationsanda.

Goda samarbeten är viktiga för långsiktig forskning

Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
En stor andel av aktörerna inom industrin har fortsatt valt att satsa på interna forskningsavdelningar, men Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt är genom fördjupade samarbeten med akademin.

Med en så bred produktportfölj som vår skulle det bli både för kostsamt och för komplext att ha sin forskning inom företaget, något som blir tydligt när man väger för- och nackdelar med att satsa på samverkan. Därför har vi valt att integrera forskningsfrågorna i vår ordinarie utvecklingsorganisation och etablera samarbeten med forskningsmiljöer på universitet och högskolor runt om i Sverige, berättar Pontus de Laval.
Han poängterar att dylika samarbeten kan bli avgörande för industrins framtida konkurrenskraft, inte minst på grund av att huvuddelen av aktörernas kompetensförsörjning kommer från universitet och högskolor.
– Samarbeten blir därmed viktiga både ur rekryterings- och ur kompetensperspektiv, men även som ett sätt att hålla koll på var forskningsfronten ligger, så att vi kan hålla oss à jour.

Driver internationella samarbeten
Saabs samarbeten med akademin omfattar både små och stora projekt inom allt från elektromagnetisk fältteori, datavetenskap, radar- och sensorverksamhet till strukturell mekanik, energiteknik och hur man kan effektivisera utvecklingen av nya stridsflygplan.
– Det bästa verktyget för samverkan är industridoktorander, något vi verkligen har tagit fasta på genom att låta vår personal ha chansen att doktorera på arbetstid. Grundregeln är att man doktorerar under omkring 80 procent av sin tid och ägnar resterande 20 procent åt ordinarie arbete för att inte tappa sina nätverk och sin koppling till verksamheten. För att ha insikt i relevanta frågeställningar är det lämpligt att ha några års erfarenhet innan man söker en sådan position.
För närvarande har Saab 36 industridoktorander runt om i Sverige. Utöver dem har försvars- och säkerhetsföretaget knutit ett dussintal adjungerade professorer till sig, vilkas arbetsfördelning är en spegling av industridoktorandernas – cirka en dag i veckan tillbringas ute i akademin och övrig tid tillbringas med aktuella utvecklingsprojekt hos Saab.
– Idag tittar vi på att etablera fler samarbeten även utanför Sverige. Det beror dels på att vi på senare år kraftigt har utökat våra affärer internationellt och dels på att det finns ett uttalat intresse för att vi ska etablera oss starkare i flera av de länder där vi har verksamhet.

Banbrytande teknologier
Såväl KTH och Chalmers som Linköpings och Lunds universitet tillhör Saabs samarbetspartner. Därutöver driver företaget också forskningsprojekt i samråd med Försvarshögskolan. Dessutom har Saab nyligen stärkt sitt redan existerande forskningssamarbete med Aaltouniversitetet i Helsingfors avseende långvarig forskning inom sensorteknik samt tecknat samarbetsavtal med Nanyang Technological University i Singapore, Asiens främsta universitet och ett av de tio bästa i världen.
– Det handlar i många fall om helt banbrytande teknologier; ett exempel är Wallenbergsstiftelsens 3 miljarder kronor stora satsning på automation och AI, som är den största forskningssatsningen i Sverige idag. Där tar vi bland annat fram demonstrations­arenor för att kunna testa den allra senaste teknologin tillsammans med forskarna. Ett annat är industriforskningscentrumet SMaRC (Swedish Maritime Robotics Centre), som finansieras av SSF och vars mål är att utveckla nästa generations undervattensrobotik.

Angeläget med långsiktighet
Saab är i dagsläget involverade i 50-60 olika forskningsprojekt, något som stöttas av såväl Saabs vd Håkan Buskhe som styrelseordförande Marcus Wallenberg. Båda uppmuntrar långsiktighet och Pontus understryker att det inte på någon nivå inom företaget finns någon upplevd konflikt mellan grundforskning och tillämpad dito.
– Vi vill och kan visa på praktisk nytta och konkreta resultat, men utan grundforskning får vi ingen tillämpad forskning. Det framförs ibland kritik mot industrins inverkan på akademin i forskningssammanhang, men vi har snarare sett att både kvaliteten och engagemanget ökar. Det borgar för fortsatt innovativ forskning, avslutar han.

Stålindustrins klimatfärdplan pekar ut riktningen till 2045

Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret
Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret

I mars 2018 överlämnade Jernkontoret stålindustrins klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig industri i Sverige 2045 till regeringen. Färdplanen beskriver de olika processerna för att framställa stål, var utsläppen av koldioxid finns och vilken forskning som krävs för att ersätta de fossila råvaror och bränslen som används idag.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå målet krävs åtaganden från alla samhällsaktörer samt ökad samverkan mellan politiken och industrin.
I Klimatfärdplanen går Jernkontoret igenom branschens största koldioxidutsläppskällor och formulerar en strategi för hur man ska kunna minska utsläppsnivåerna. Jernkontoret planerar att forma en FoU-satsning som fokuserar på de fem forskningsområden som är absolut viktigast för att få bort koldioxidutsläppen.
– Lyckas vi nå ända fram inom de fem områdena kommer industrins framtida koldioxidutsläpp att vara väldigt, väldigt små, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Efterlyser helhetsbild
– Stål bidrar till att forma en bättre framtid och om branschen ska vara kvar i Sverige så är klimatfrågan central. Stålindustrin genererar utsläpp som inte är så lätta att få bort. Samtidigt exporteras merparten av den svenska stålindustrins produkter, det är användningen av dessa produkter som bidrar med den största klimatnyttan, säger Helén Axelsson.
– I Klimatfärdplanen relaterar vi inte bara till det svenska klimatmålet, vi förklarar också hur branschens möjligheter och svårigheter ser ut och strävar efter att ge en helhetsbild av hur branschen kan bidra till de globala målen. Ett viktigt syfte med klimatfärdplanen är att öka förståelsen för vår bransch hos politiker och myndigheter, säger Anna Ponzio, forsknings- och innovationskoordinator på Jernkontoret.

Stort behov av fossilfri el
Helén Axelsson betonar vikten av att politiker har en positiv syn på industriell utveckling och har förståelse för att stålproducenternas processer ofta är komplexa och tar tid att förändra. Hon efterlyser även ett helhetsperspektiv och en insikt i att samtliga politiska beslut påverkar företagens vilja att bedriva verksamhet i Sverige.
– Ett viktigt budskap till politiken är stålindustrins stora behov av mer fossilfri el framöver. Stålindustrin ser en ökad efterfrågan på cirka 15–17 TWh, vilket motsvarar en tiondel av dagens produktion. Många andra branscher ser också elektrifiering som en väg från fossilberoendet, och det ställer höga krav på svensk elförsörjning inom en snar framtid, säger Helén Axelsson.

Jernkontoret
Svensk stålindustri är världsledande inom avancerade stål. Stål är ofta en del av nya tekniska lösningar som förbättrar vår miljö och förenklar livet från generation till generation. Merparten av det svenska stålet exporteras till cirka 140 länder. Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation.
www.jernkontoret.se