Etikettarkiv: Immaterialrätt

Forskning behöver omsättas i produkter och tjänster

Illustration: Shutterstock

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstående forsknings- och innovationsnation måste kunskapen om immateriella tillgångar öka, bland annat deras betydelse för ett ökat värdeskapande. Forskningsbaserad kunskap måste också i högre grad komma till nytta. Sverige är ett av världens mest innovativa länder men vi kan bli betydligt bättre på att omvandla forskningsresultat i produkter, tjänster och företag. Det anser Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV, Patent- och Registreringsverket.

Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV. Foto: Yvonne Ekholm

PRV arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Bland annat vill man öka kunskapen om immateriella tillgångar, och förståelsen för värdet.
– Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation. Immaterialrätten erbjuder en mängd verktyg som forskare kan använda för att skydda sina tillgångar. Det är viktigt att samtliga forskare har de immaterialrättsliga baskunskaper som krävs för att kunna skydda sina forskningsresultat. I dagsläget varierar kompetensen på det här området, både mellan olika lärosäten och mellan olika forskare, säger Peter Strömbäck.
Sverige investerar mycket i forskning. När OECD analyserar den input och output som dessa investeringar genererar kan de konstatera att vi behöver få ut mer nytta av de forskningsinvesteringar som genomförs. Det finns med andra ord en stor potential att generera fler produkter, tjänster och företag av de forskningsresultat som produceras i Sverige framöver.

Lärosäten behöver en strategi
Den statliga Innovationsstödsutredningen, som tittat på hur innovationsstödet vid Sveriges lärosäten kan förändras för att förbättra genomslaget för svensk forskning, är nu på remiss. PRV har bidragit till utredningen genom att rikta fokus på immaterialrättens roll för hur forskning leder till innovation.
– Utredningen är viktig eftersom den konstaterar att ett ökat fokus på nyttiggörande av forskning behövs. Det ska löna sig för ett lärosäte och för enskilda forskare att medvetet sträva efter att kommersialisera sin forskning. Jag anser att samtliga lärosäten behöver utveckla en strategi för hantering av immateriella tillgångar. I dagsläget varierar det väldigt mycket; somliga lärosäten har en välformulerad strategi medan andra helt saknar det, säger Peter Strömbäck.
Han betonar vikten av att stärka statusen för och kompetensen kring immaterialrätt på lärosätena, och PRV:s roll som kunskapsnav i frågor som rör immateriella tillgångar och immaterialrätt.

”Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation.”

Inkludera i masterutbildningarna
Dagligen genomförs drygt 9 000 patentansökningar runtom i världen. Patent, designskydd och varumärkesskydd från hela världen samlas i en publik global databas. Med hjälp av databasen kan du som forskare komplettera och förbättra din omvärldsbevakning inom ditt forskningsområde. Databasen kan bland annat användas för att göra en tidig omvärldsanalys som säkerställer att man inte riktar in sin forskning åt fel håll. Forskare kan även använda den löpande för att undersöka vad som händer inom sitt forskningsområde.
Han anser inte att forskare behöver ha någon djupgående immaterialrättslig kompetens. Däremot har de stor nytta av att förstå hur de kan nyttja immaterialrätten i stort för att kunna bedöma när det är läge att ansöka om patent, när upphovsrätt kan vara ett relevant verktyg att ta till och generellt känna till grunderna för hur immaterialrätt kan användas för att skydda forskningsresultaten på olika sätt.
– Ett av våra uppdrag är att jobba med kunskapsutveckling på det här området, bland annat genom att arrangera utbildningar på lärosäten. Men det optimala vore om immaterialrätt i stället kunde inkluderas som ett obligatoriskt ämne i masterutbildningarna. Näringslivets efterfrågan på immaterialrättslig kompetens ökar kontinuerligt, inte minst eftersom dessa aspekter numera kommer in allt tidigare i innovationsprocessen, säger Peter Strömbäck.
– Vi planerar att fortsätta bedriva immaterialrättsliga utbildningar på landets lärosäten. Vi ska även fördjupa vår strategiska samverkan med universiteten och högskolornas ledningar. Ytterligare ett strategiskt mål för vår del är att stärka vår samverkan med forskningsfinansiärer, bland annat genom att utbilda dem i hur de kan använda immaterialrätten som ett strategiskt verktyg i sitt arbete. Ytterligare en prioriterad målgrupp för vår del är innovationsstödssystemet i form av inkubatorer och science parks. Genom att utbilda deras medarbetare i immaterialrätt ökar deras förutsättningar att i sin tur föra vidare kompetensen till forskare och entreprenörer vid sina lärosäten, säger Peter Strömbäck.

Kunskap i immaterialrätt – en framgångsfaktor

Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
– Att ha kontroll på sina immateriella tillgångar är nödvändigt för att lyckas på nationell nivå, och en förutsättning för att nå den globala marknaden. Hanteringen av de immateriella tillgångarna är därför en viktig del i framgångsrika företags strategier och affärsmodeller säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.

På PRV:s webbplats beskrivs immateriella tillgångar som de tillgångar som inte går att ta på. Det kan till exempel vara patent, varumärke, design, upphovsrätt eller företagshemligheter. Men att tillgångarna inte går att ta på betyder inte att de är mindre värdefulla än de fysiska, tvärtom. Ofta finns ett företags största värde bland de immateriella tillgångarna.
– Det har gjorts uppskattningar om att värdet av ett företags immateriella tillgångar ofta utgör 80 procent av hela bolagets värde. Till saken hör också att immaterialrättsintensiva verksamheter står för 40 procent av vår BNP. Det finns alltså stora värden i de immateriella tillgångarna, konstaterar Peter Strömbäck.
– En utmaning för verksamheter som går från forskning till kommersialisering är att redan från början tänka i immaterialrättsliga banor. Min bedömning är att man ofta tänker på detta för sent vilket kan bero på att man felbedömt hur viktiga de är.
PRV har i uppdrag att kompetensutveckla och informera verksamheter om hur immaterialrättsliga frågor spelar in i affärsskapandet.
– Det finns en utvecklingspotential för kunskapen kring detta. Globala företag har hela avdelningar som jobbar med immaterialrätt, men bland små och medelstora företag är kompetensen mer tunnsådd. Här finns en tydlig kunskapslucka i innovationssystemet.

Nära koppling mellan teknikutveckling, forskning och patent
En av de immateriella rättigheter som det kan finnas stora värden i, och som har nära koppling till såväl teknikutveckling som forskning, är patent. Under 2017 ökade antalet beviljade patent i Sverige med 16 procent. Under året beviljades 1031 patent, att jämföra med 2016 då 866 patent beviljades. Och trenden ser ut att fortsätta.
– Ett område som verkar koka rejält är tele­kom. Hittills i år har vi fått in 80 procent fler ansökningar än jämförbara månader förra året. Ökningen beror sannolikt på att det gjorts stora satsningar på forskning inom området och att det skett ett antal avknoppningar från större företag vilket vi nu ser resultatet av, säger Peter Strömbäck.
Själv har han en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik, och ett stort engagemang för it- och digitaliseringsfrågor.
– Digitalisering skapar en massa möjligheter, och min bedömning är att säkerhet och tillgänglighet är de största utmaningarna på det området. AI är ett annat spännande område som ger avtryck i form av nya handelsmönster, ny teknik och kanske också nya möjligheter för oss som myndighet att serva våra kunder. Det är ett område vi följer väldigt noga.
Utvecklingen går snabbt och inom fem år tror Peter Strömbäck att AI kommer att vara en naturlig del av PRV:s verksamhet.
– AI skulle till exempel kunna vara en hjälp i arbetet med sökningar i olika internationella patentregister. Visionen är att vi inom PRV ska se en utveckling liknande den inom bankväsendet. De flesta bankkunder går idag inte till ett kontor utan sköter bankärenden med hjälp av dator eller mobiltelefon. Det har lett till att kunderna har större överblick, bättre precision och snabbare leveranstid. Detta är ett område som jag hoppas att PRV ska ta ordentliga kliv i så att vi om fem år är en one-stop-shop för all tänkbar immaterialrätt.
Peter Strömbäck påpekar att AI även för med sig en del nya utmaningar, inte minst när det gäller immaterialrätt.
– Idag finns 3D-skrivare som kan användas för att skriva ut och piratkopiera produkter. Men vem äger rätten till produkten som skrivits ut av 3D-skrivare? Och vad innebär det om en AI-robot skickar in en patentansökan, är det då roboten som äger rättigheterna till produkten? Ny teknik skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst på det juridiska området. Helt klart är att vi går en spännande framtid till mötes.
Finns det slutligen något medskick till forskare när de ger sig ut och ska söka patent?
– Jag skulle vilja råda forskare och doktorander att använda sig av patentinformation som komplement till nuvarande omvärldsbevakning. En del tekniska framsteg publiceras inte i vetenskaplig litteratur. Här kan enskilda forskare och doktorander få ett försprång genom att även söka efter likande uppfinningar i en patentdatabas när de gör sin omvärldsbevakning.

Immaterialrättslig kompetens avgörande för forskares framgång

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.
Grundläggande kännedom om och kompetens kring immaterialrättsliga frågor är en nödvändig baskunskap för alla forskare, oavsett inriktning. Kunskap och förståelse för immaterialrätt är viktigt, både för att skydda enskilda forskares tillgångar och för att värna om den svenska forskningens värde, nationellt och internationellt.

– Forskningsresultat är en immateriell tillgång som bör förvaltas på ett strategiskt och affärsmässigt sätt. Forskare som vill tillgängliggöra sina forskningsresultat, lägga grunden till nya innovationer eller kanske starta eget företag har mycket goda skäl att skaffa sig en grundläggande immaterialrättslig förståelse och kompetens. Varje enskild forskare behöver inte ha djupgående kunskaper, utan för mer avancerade immaterial­rättsliga frågeställningar bör man självklart anlita expertis, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, PRV.
PRV har sedan 2016 ett utökat fyra år långt regeringsuppdrag där universitet och högskolor är en av flera prioriterade målgrupper. Uppdraget går ut på att PRV ska sprida kunskap om immaterialrättens betydelse för svensk innovation och tillväxt. Sedan 2016 har PRV därför genomfört ett antal seminarier och utbildningstillfällen för forskare runtom i Sverige. De erbjuder dessutom en konceptutbildning i immaterialrätt för doktorander på samtliga svenska lärosäten.

Samverkar med innovationskontor
– Många forskare verkar idag i en global miljö, vilket gör det ännu mer angeläget att veta hur man kan tillvarata sina immateriella rättigheter på den internationella arenan. I den svenska forskarutbildningen ingår ännu inte immaterialrätt som ett obligatoriskt inslag, vilket det gör i många andra länder. Det är därför viktigt att svenska forskare tillgodogör sig den kompetensen på annat sätt, exempelvis via våra seminarier, säger Susanne Ås Sivborg.
PRV samarbetar även med innovationskontor runtom på landets högskolor och universitet. Planen är att ytterligare utöka samarbetet för att på olika sätt kunna öka forskares kompetens kring immaterialrättsliga frågor.
– Grundläggande immaterialrättslig kompetens placerar forskaren själv i förarsätet, vilket innebär att de själva styr hur och i vilka sammanhang deras forskningsresultat ska användas. Mitt budskap till forskare är att fundera kring hur de vill hantera den immateriella tillgång som deras forskningsresultat utgör, säger Susanne Ås Sivborg.