Etikettarkiv: Havre

IRC – visionär forskning för framtida konkurrenskraft

Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF och Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: SSF
Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF och Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: SSF
Vilka produkter och marknader är intressanta för industrin och svensk konkurrenskraft om tio eller tjugo år? SSF-programmet IRC (Industrial Research Centers) handlar om visionär forskning som kan nyttiggöras på längre sikt. Nu byggs strategiska centrum för forskning om diabetes, målsökande läkemedel, undervattens­robotar och havre.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, satsar 400 miljoner kronor under sex till åtta år på att bygga upp starka konsortier där industrin krokar arm med akademin för banbrytande forskning inom svenska industriella styrkeområden. Utöver de 100 miljoner som SSF anslår till varje centrum bidrar industrin med minst 20 procent av totalsumman, och det är företagen som formulerar de långsiktiga forskningsbehoven för framtida marknader. Projekten får till att börja med 75 miljoner kronor var och resterande summa efter en halvtidsutvärdering.
– Det handlar inte om att förbättra en existerande produktportfölj, utan om distruptiv forskning med stor akademisk höjd. Genom dessa centrum skapas helt nya konstellationer där man tvingar upp diskussionen på en hög strategisk nivå, förklarar Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
Utlysningen lockade 25 ansökningar och av dessa har nu alltså fyra valts ut. Kraven har varit hårda och konkurrensen stor.
– Det har genomgående varit mycket hög vetenskaplig kvalitet på ansökningarna. Ofta är det nyanser som avgjort. Ett viktigt kriterium i vårt urval var att parterna inom varje konsortium skulle ha sina åtaganden reglerade på förhand, för att minimera risken att samarbeten spricker. Men även bland dem som inte fick anslag ser vi en stor potential för fruktbara framtida samarbeten och synergier, säger Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF.

De fyra IRC-projekten:

Individanpassad diabetesmedicin
regardh_shutterstock_555870082

Här byggs ett forskningscentrum där industri, akademi och sjukvård samverkar för att skapa nya, individanpassade läkemedel mot folksjukdomen diabetes. Idag lider en halv miljard människor av diabetes och antalet förväntas vara det dubbla om 20 år. Ett stort bekymmer i diabetesvården är de allvarliga, sena komplikationer som ofta tillstöter. Genom att samla in stora mängder patientdata och identifiera olika biomarkörer hoppas forskarna bättre kunna förutsäga utveckling av riskfaktorer, behandlingsrespons och sena komplikationer. Ett viktigt led i arbetet är att göra en omklassificering av diabetes. Projektledare är professor Maria F Gomez vid Lunds universitet.
Målsökande läkemedel
regardh_shutterstock_45274831

Detta projekt syftar till att öka förståelsen för hur cellerna tar upp, transporterar och frisätter målsökande, så kallat nukleotidbaserade, läkemedel, och skapa mediciner som effektivt transporteras in och tas upp av rätt celler. Målsökande läkemedel har potential att leda till banbrytande behandlingar för många sjukdomar, men idag saknas metoder för att transportera de aktiva komponenterna in i cellerna på ett effektivt, säkert och kliniskt användbart sätt. Forskningscentrumet har som mål att överbrygga kunskapsgapet och består av ett multidisciplinärt team från industri och akademi. Projektledare är professor Fredrik Höök vid Chalmers tekniska högskola.
Undervattensrobotar
regardh_shutterstock_24837763

Projektets mål är att utveckla nästa generations maritima robotar för exempelvis hållbar havsodling, energiproduktion, områdesbevakning och miljömätningar. Idag kräver de flesta undervattensrobotar såväl dykare som stora båtar för att sköta sin uppgift och med den nya generationens obemannade robotar blir arbetet betydligt billigare och enklare. Sverige har redan idag en ledande ställning inom undervattensteknik och genom den nya tekniken som utvecklas vid centrumet kan Sverige behålla sin tätposition i övergången till nya, obemannade system. Projektledare är biträdande universitetslektor Ivan Stenius på KTH.
Havre
regardh_shutterstock_167460302

Havrebaserade produkter har potential att blir en stor exportvara för Sverige och vid detta centrum ska forskare och industri gemensamt utveckla odling och genteknik för att ytterligare förbättra näringsvärdet och vidga användningsområdena. Havre är en viktig gröda i det svenska jordbruket och lämpar sig väl för odling på våra breddgrader. Med sina unika bioaktiva komponenter är havre dokumenterat hälsosamt för såväl människor som djur. Havre är dessutom en utmärkt råvara i omställningen till en mer hållbar, växtbaserad livsmedelsproduktion. Projektledare är professor Leif Bülow, Lunds universitet.

Nytt forskningscenter utvecklar framtidens havre

Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet och verksamhetsledare för ScanOats.
Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet och verksamhetsledare för ScanOats.
ScanOats är ett nytt, spännande industriellt forskningscenter vid Lunds universitet som har till uppgift att utveckla framtidens havre. Projektet täcker in hela vägen från kartläggning av arvsmassa till precisionsodling och att hitta nya gynnsamma betingelser för människa och miljö.

Havre är sedan länge en av de mest betydande grödorna för svenskt jordbruk.
– Det nordiska klimatet och jordarna lämpar sig utmärkt för havreodling och ger en mycket hög kvalitet, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet och verksamhetsledare för det nya forskningscentret ScanOats.
Havre kan också kopplas till goda hälsoegenskaper och verksamheten på ScanOats innebär att forskarna nu tar ett helhetsgrepp på sädesslaget, från odling och genteknik till arbete med att ta fram nya produkter. Målet är att havren på sikt ska bli en stor exportvara för Sverige.
Till saken hör att havre innehåller en rad komponenter som lämpar sig utmärkt för forskning och utveckling.
– Från början var det fiberinnehållet som stod i fokus. Idag tittar man även på bland annat proteinhåll, havre innehåller en betydligt större del essentiella aminosyror jämfört med andra grödor vilket gör den till en perfekt beståndsdel i en vegetarisk kost.

Fokusområden
Verksamheten inom ScanOats är uppdelad i fem områden: genomik, utveckling av nya sorter, odling, efterbehandling samt hälsoeffekter.
– Att bestämma arvsmassan på havre är ett stort arbete eftersom havren är hexaploid, alltså har sex kromosomer av varje slag, att jämföra med människans arvsmassa som är diploid, förklarar Leif Bülow.
Andra viktiga delar av projektet är att ta fram nya havresorter samt miljö.
– Vi kommer att arbeta med precisionsodling och kartlägga närings- och vattenbehovet ute i fält för att på så vis försöka styra kvaliteten.
Ett annat stort arbetsområde berör förädling av havreråvaran efter skörd. Här vill forskarna genom enzymatiska modifieringar förbättra till exempel fiberinnehållet i havren.
Det femte och sista fokusområdet är inriktat på hälsoeffekter.
– Det handlar om att studera fysiologiska effekter, både genom koststudier och på cellnivå.
ScanOats ett industriellt forskningscenter och på lång sikt hoppas Leif Bülow att kunna engagera fler företag i verksamheten och genom samverkan få fram nya produkter som sedan lanseras på en internationell marknad.
– Havre är åkrarnas gula guld, jag är övertygad om att det är en gröda som kommer att bli en riktigt stor svensk exportvara. Vår ambition är att vara en viktig del av den utvecklingen, fastslår Leif Bülow.

ScanOats
ScanOats är ett nytt forskningscentrum vid Lunds universitet som fått 100 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla framtidens havre.
Forskningsprojektet ska löpa över åtta år och bedrivs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber.

ScanOats
Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 00 00
www.lu.se

www.lu.se